Medan Hultqvist förlitar sig på ”Mad Dog” – EU relanseras med snabbt fördjupat försvarssamarbete

Efter flera år av kriser ska EU-projektet nu relanseras, och det kommer att ske med snabba beslut om fördjupat försvarssamarbete. Med mångmiljardstöd till gemensam utveckling och inköp av försvarsmateriel. Med gemensamma styrkor för att bemöta terrorattentat och med marina aktioner i omvärlden.

Men det fördjupade Nato-EU-samarbetet ökar risken för att Sverige inte får någon europeisk hjälp vid ett militärt angrepp.

– Det går snabbt framåt nu. Det finns en stor beslutsamhet bland medlemsländernas ledare, sade EU:s utrikeschef Frederica Mogherini på en presskonferens på onsdagen när hon tillsammans med Jyrki Katainen lade fram förslagen om försvarssamarbete.

”Defence is an area where can relaunch EU. For the first time all institutions are working together. The member states are very happy with way all institutions are mobilising.”

+ EU-budgetmiljarder ska för första gången användas till försvar med en EU-försvarsfond. En halv miljard euro 2019 och -20, och därefter en miljard euro per år.

+ EU-kommissionen lägger fram tre alternativ för fördjupat försvarssamarbete – där det mest långtgående alternativet är ett gemensamt försvar i enlighet med EU-fördragets artikel 42:2:

”Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska omfatta den gradvisa utformningen av unionens gemensamma försvarspolitik. Den kommer att leda till ett gemensamt försvar, när Europeiska rådet med enhällighet har beslutat detta.”

Men så långt vill EU-kommissionen inte gå nu. Utrikeschefen Mogherini underströk i stället att territorialförsvar  är helt och hållet Natos ansvar. Hon gör en skarp distinktion mellan territorialförsvar och till exempel terrorattentat.

– EU ska inte omvandlas till en militärallians. Vi ska inte ersätta Nato. Skyddet av gränserna är en fråga för Nato. Det försvarssamarbete vi ska bygga upp handlar om att komplettera Nato.

– I fördraget står att alla medlemsländer ska erbjuda hjälp vid attack, och det skedde också vid terorattentatet i Paris, helt i enlighet med artikel 42:7.

”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga.”

Den här nya hårda uppdelningen mellan försvar av ett lands gränser mot militära angrepp och andra typer av angrepp är ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan Nato och EU de senaste åren. Det har gått från 1990-talets svårigheter att samarbeta, trots att båda organisationerna har sina högkvarter i Bryssel, till dagens intima samvaro där Natochefen Jens Stoltenberg deltar på EU-ministermöten och EU-utrikeschef Mogherini på Nato-ministermöten.

När EU nu föreslås använda budgetmedel för att bidra till att stärka medlemsländernas försvar stärker det också Natos försvarsförmåga. Samtidigt som samarbetet med Natos högkvarter ökar möjligheterna för EU att utnyttja Natos militära kapacitet vid behov.

President Donald Trumps ointresse för Natos försvar av Europa har också lett till ökat politiskt stöd för fördjupning av EU:s försvarsförmåga. Det har i dagarna avslöjats att Trump i sitt tal på Natos toppmöte utelämnade ett uttalande till stöd för artikel 5 i militäralliansens fördrag om det gemensamma försvarsåtagandet utan att införa försvarsledningen.

Men den här uppdelningen mellan Nato och EU förtydligar problemen för de EU-länder som inte är medlemmar i Nato. I regeringens utrikesdeklaration sägs att Sverige räknar med att få hjälp från övriga EU-länder vid militära angrepp:

”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.”

Men EU-utrikeschefen Mogherinis tolkning av fördraget innebär att Sverige inte kan räkna med att övriga EU-länder ska komma med sina arméer vid ett angrepp av främmande makt, läs Ryssland. Däremot kan Sverige och andra icke-Natoländer få hjälp vid terrorattentat, cyberangrepp o dyl.

Samma inställning verkar regeringen och framför allt försvarsminister Peter Hultqvist ha, som ägnat mycket kraft åt att få försäkringar om att försvarsavtalet med USA gäller även efter maktskiftet i Washington. Han har uppenbarligen fått det beskedet av USA:s försvarsminister James ”Mad Dog” Mattis. Men ingen kan vara säker på vad det löftet är värt för Donald Trump i ett akut läge, med tanke på hur presidenten driver sin egen säkerhetspolitiska linje i Mellanöstern och i Natosamarbetet.

Regeringarna i stora delar av övriga EU verkar ha ambitionen att stärka samarbetet för att få en egen försvarsförmåga, och göra sig mer oberoende av Donald Trumps säkerhetspolitiska nycker.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Säkerhetspolitik