Ylva Johansson har lyckats med att ena samtliga partigrupper i Europaparlamentet – emot hennes förslag.
Det är en ganska ovanlig bedrift.

EU-kommissionären Johanssons förslag för hur man bekämpar barnsexbrott på nätet, möttes av kritik vilket växte till en storm för att till slut få samtliga partigrupper i parlamentet att samla sig för att skriva ett eget förslag.
”Ett unikt och viktigt ögonblick och det är i min erfarenhet första gången vi känt behovet att gå ut i en presskonferens med alla grupper samlade,” kommenterade Paul Tang, nederländsk socialist med snart tio år i parlamentet bakom sig.
Att lagförslag som kommer från EU-kommissionen omformuleras av lagstiftarna under deras förhandlingar är regel, inte undantag. Men helt unikt för Johanssons förslag, är att man rätt mycket river upp alltsammans för att börja om.
Vad jurister, forskare, tekniker och många politiker har invänt emot, är att Ylva Johanssons förslag vill ge EU och ländernas myndigheter tillgång till allt som vi medborgare gör på nätet – mail, sms, bilder, samtal, videos, chattar…
Medborgarnas rätt till skydd för privatlivet får helt enkelt ge vika för barnsex är ett så fruktansvärt brott, anser kommissionären Johansson.
Hennes agerande är likaså unikt, eftersom Johansson aldrig bemött invändningar utan envist upprepat ett helt annat argument (barnsexbrott är förfärligt). Den normala gången i Bryssel när kommissionen inte vinner medlemsländernas gehör är att lyssna, förhandla, kompromissa eller dra tillbaka.
Resultatet av Johanssons orubblighet är att förhandlingar om hennes förslag förlamats i ministerrådet. EU-ordförande Spanien fått lyfta bort det från dagordningen två gånger i höst för att man inte kommer framåt.
Och alltså att den andra lagstiftaren, parlamentet, nu har skrivit ett nytt förslag.
I parlamentets version riktas övervakning mot misstänkta personer och miljöer istället för alla, och det krävs domar- eller åklagartillstånd. Kravet på att införa ”bakdörrar” vilket omöjliggör säker kryptering har försvunnit. Likaså borta är förbudet för personer under 16 år att installera appar. Mer ansvar läggs på leverantörer av internettjänster att designa sina tjänster med maximal säkerhet.
Ylva Johanssons arbete har inte bara gett bakslag i förhandlingarna, det har också lett till att hennes arbetsmetoder utreds.
En grupp europeiska grävande media har publicerat rapporter om hennes nära kontakter med lobbyister, mer bestämt några amerikanska sådana (Thorn) som rentav tycks ha pengar att tjäna på Johanssons förslag. De säljer det slags AI-scanning som Johansson förordar.
De artiklarna fick EU-kommissionären att gå till tufft motangrepp på twitter där hon anklagade kritiker för att ”sprida förvirring” varefter hon avvisade all kritik i brev direkt till parlamentarikerna.

I den andra utfrågning som parlamentet begärt med henne, apropå de uppgifter som kommit ut, hävdade kommissionären att hon träffat många andra än amerikanerna i arbetet med sitt lagförslag och att hon inte känner till om någon, mer bestämt stiftelsen Thorn, skulle ha kommersiella intressen i saken.
Flera olika utredningar genomförs nu (bl a av EUs dataskyddsmyndighet) om Johanssons team har brutit mot EU-regler för att vinna stöd för sitt förslag. Då handlar det främst om att Johanssons team har låtit EU-kommissionen finansiera reklam som skräddarsytts och avsiktligt styrts via algoritmer.
Dagen efter ett ministermöte där sju länder varit tveksamma till hennes förslag, dök emotionellt starka annonser upp (sårbara unga flickor bredvid hotfulla män) på sociala media i just dessa sju tveksamma länder – annonser som dock inte syntes för den som visat intresse för privatlivets skydd, för datafrågor osv.
Ylva Johansson försvarade först med hetta dessa annonser (”100 procent lagliga!”) men ändrade sig sedan.
”När jag tweetade ”100 procent lagligt” byggde det på informationen jag hade men sedan fick jag annan information,” förklarade hon.
Chat control-förslaget har varit illa ute alltsedan EUs nationella dataskyddsmyndigheter liksom EU-myndigheten för dataskydd dömde ut det i juli 2022. Det följdes av att EU-regeringarnas jurister i ministerrådet gav ett lika kritiskt utlåtande och därefter även Europaparlamentets utredningstjänst.
EU-kommissionens vägran att lyssna på invändningar från såväl de egna institutionerna som EUs lagstiftare, har därmed försenat en viktig lagstiftning mot barnsexbrott på nätet.
Ylva Johanssons eftermäle kommer att färgas starkt av den här historien.
Men det borde också gälla ordförande för kommissionen, Ursula Von Der Leyen.
När missgreppen börjar radas upp från en kommissionär på det som skett här, har ordförande ansvaret för att gripa in och räta upp hanteringen.
Johansson är inte den första i EU-kommissionen som börjat agera utanför ramarna. VDL-kommissionen börjar få lite väl många fläckar på sitt banér.