Magdalena Andersson svarade Emmanuel Macron innan han ens öppnat mun men fick svar på tal: Vi med ambition kommer ta EU framåt.
Efter en lång och bökig väg nådde försöket till folklig debatt om EUs framtid (framtidskonferensen) sitt mål på Europadagen den 9 maj i Europaparlamentets lokaler i Strasbourg.
Utöver de 800 medborgare själva som bjudits in för att konferera, nådde väl övningen inte riktigt ut. Men ett resultat om 49 punkter finns och självklart lovade både EUs ordförandeland Frankrike företrätt av president Emmanuel Macron och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att föra detta vidare.
Sverige i detta? Ja, regeringen har blankt struntat i att organisera något – om man nu inte räknar europaminister Hans Dahlgrens besök på skolor som en ”folklig debatt.”
Svenska politiker gillar aldrig EU-förslag om att gå vidare. Men här slog nog ändå statsminister Magdalena Andersson rekord. Tillsammans med flera östeuropeiska länder samt Danmark och Finland, skrev hon ett öppet brev innan konferensens avslutning ens hållits, för att säga vad Sverige brukar säga:
Nej.
Det viktiga budskapet i brevet kommer efter en obligatorisk bugning åt medborgarnas idéer (”…förtjänar närmare studie…”):
”Vi påminner om att fördragsändring aldrig varit syftet med konferensen.”
Emmanuel Macron hade läst deras brev och hade en hälsning till dem i sitt anförande i Strasbourg:
”Vi måste väl vara den enda hyresgästföreningen som bjuder in hela gatan till våra möten,” sa han, och förtydligade för den som inte fattade galoppen, hur märkligt det är att en så mäktig instans som eurogruppen låter alla icke-euroländer delta på sina möten.
På dessa möten har Anders Borg och Magdalena Andersson aldrig dragit sig för att begära ordet för att kritisera vad euroländerna gör.
”Vi ska inte låta de som vill minst, bromsa oss. Europa i flera hastigheter finns redan, fortsatte Macron.”
Adresserat till Andersson, Fredriksen och Marin.
Ukraina är skälet till att EU måste tänka om ”sin geografi och sin organisation,” enligt den franske presidenten.
Ukraina har redan, sa Macron, vunnit sin plats i Europa genom sitt stora mod. Georgien och Moldavien måste också betraktas som europeiska.
Men EU måste också vara effektivt, underströk Macron, ett nytt ord för honom i sammanhanget.
”Europeisk suveränitet” har varit ett ledord tidigare, ett ”Europa som försvarar” var det andra. Nu är det ett Europa som kan fatta beslut snabbt, enigt och rätt.
Effektivt.
EU måste med andra ord kunna utgöra en stark aktör inför de kriser som utbryter i vårt närområde förutom att kunna hantera klimatet, energikrisen, prishöjningarna och matbrist.
Att införliva Ukraina, Georgien, Moldavien och Balkan i EU utan att först se till att EU fungerar effektivt, anser han inte vara realistiskt.
Därför är han alltså öppen för fördragsändringar.
President Macron tänker nu bjuda in de stats- och regeringschefer som liksom honom är intresserade av frågorna.
EU-toppmötet i juni är nästa tillfälle för en diskussion och då ska något finnas på papper.
Från Strasbourg reser han till Berlin för att möta tyske förbundskanslern Olaf Scholz.
De tre nordiska statsministrarnas bromsförsök dras med nackdelen att de sedvanliga bromsarna Nederländerna och Österrike inte finns med.
Deras tankar att ”EU fungerar redan väl” och att ”ogenomtänkta och omogna försök att lansera fördragsförändring drar energi från viktigare arbete”, lär blekna inför alla de frågor som Ukrainas läge har väckt i Europa och för EU.