Angela Merkel nominerar Spitzenkandidat – vill försvaga EU-kommissionen?

Angela Merkel har överraskande lanserat sin ”Spitzenkandidat” till posten som EU-kommissionsordförande: Manfred Weber, ordförande för konservativa EPP-gruppen i EU-parlamentet. Men han skulle bli den mest oerfarne politiker som någonsin innehaft den posten om han blev vald. Att Weber dessutom är en försvarare av Ungerns Viktor Orban gör förslaget ännu mer märkligt.

Frågan är om Merkel med sitt utspel vill kraftigt försvaga den kommande EU-kommissionens politiska auktoritet eller om hon vill göra EU-parlamentets Spitzenkandidat-kampanj till ett tomt skådespel, som gör att EU-ledarna återtar makten över vem som ska leda nästa EU-kommission.

Så sent som i februari tog EU:s stats- och regeringschefer avstånd från Spitzenkandidat-modellen som en metod att utse EU-kommissionens ordförande. EU-ordföranden Donald Tusk deklarerade efter ett toppmöte med instämmande av Angela Merkel att de var eniga och pekade på att det inte ingår i EU:s fördrag.

Tusk said every leader agreed that the European Council “cannot guarantee in advance that it can propose one of the lead candidates for president of the Commission. There is no automaticity in this process.”

Men EU-parlamentet har fått blodad tand efter sin framgång i valet 2014 med att öka sin makt med Spitzenkandidat-kampanjen. Då ställde EU:s mest erfarne politiske ledare, Luxemburgs mångårige premiärminister och Eurogrupps-ordförande, Jean-Claude Juncker, upp som kandidat för EPP-gruppen. Partigruppen blev störst i valet och EU-ledarna gick mer eller mindre motvilligt med på att Juncker utsågs till ordförande för EU-kommissionen, precis som parlamentets modell föreskrivit.

EU-parlamentets stora partigrupper är därför inriktade på att stärka Spitzenkandidat-modellen inför valet i maj nästa år och inför valet av ny EU-kommission under hösten. Konservativa EPP-gruppen ska utse sin toppkandidat vid en kongress i Helsingfors i november, Socialdemokraterna i december, Liberala ALDE-gruppen i februari och De gröna i november.

Spekulationerna har gått höga om vilka ledande politiker som ska ställa upp som kandidater för de olika partigrupperna, som f d statsministrar som Alexander Stubb för EPP och Helle Thorning-Schmidt för Socialdemokraterna.

Men valet av kandidat tar en helt ny vändning när Angela Merkel enligt flera tyska tidningar nu blandat sig i frågan. Till skillnad från kongressen inför valet 2014 då Merkel och övriga konservativa premiärministrar blev mer eller mindre tagna på sängen.

Nu uppges Merkel ha förankrat förslaget om Manfred Weber med det konservativa EU-partiets ledare Joseph Daul och inlett kontakterna för att få stöd från andra konservativa partier i Europa.

Manfred Weber är vice ordförande i Merkels kristdemokratiska systerparti, bayerska CSU. Efter ett par år som lokalpolitiker har han varit EU-parlamentariker sedan 2004. Sedan 2014 är han ordförande för EPP-gruppen.

Med den korta meritlistan skulle han bli den särklassigt mest oerfarne ordföranden för EU-kommissionen hittills. Sedan 1995 har alla som innehaft posten har varit f d premiärministrar, och därmed varit väl förankrade i kretsen av EU-ledare. Senast någon som inte varit regeringschef satt på posten var 1985-95 med Jacques Delors, men han kom då från posten som finansminister i Frankrike.

Om Manfred Weber utsågs till EU-kommissionens ordförande skulle det omedelbart sänka kommissionens politiska auktoritet och göra att den framstod mer som ett administrativt organ för EU-regeringarna. Weber saknar nätverk på högsta politiska nivå och har ingen erfarenhet av förhandlingar mellan EU-regeringarna. Det är svårt att se Weber åka till Washington och förhandla med USA:s president, som Jean-Claude Juncker gjort.

Manfred Weber skulle utan egen politisk auktoritet i hög grad framstå som Angela Merkels lakej.

Det är möjligt att det är Angela Merkels mål. Hon ställde sig motvilligt bakom Jean-Claude Juncker som kommissionsordförande. Och hon har inte blivit gladare av det han åstadkommit på posten.

Juncker och hans politiskt tunga kommissionärer har stärkt kommissionens politiska ställning, och drivit på för ett fördjupat samarbete i en betydligt snabbare takt än den tyska regeringen önskat. EU-kommissionen och Frankrikes Emmanuel Macron pressar tillsammans Angela Merkel på stärkt eurosamarbete.

Nu kan Angela Merkel se chansen att få en byråkratisk apparat i Bryssel som mer lydigt följer kompromisserna från EU-toppmötena i stället för att komma med förslag om vad man anser är bäst för EU-medborgarna. Det skulle kunna vara ett sätt att försöka tona ner de växande konflikterna i EU när de nationalistiska krafterna växt i de forna öststaterna som Polen och Ungern, men också i Österrike och Italien.

Men lanseringen av lågoktanige Manfred Weber kan också vara en taktisk manöver av Angela Merkel för att desavouera betydelsen av Spitzenkandidat-kampanjen.

Manfred Weber är en kontroversiell politiker i EU-parlamentet och skulle ha svårt att få tillräckligt med stöd även om EPP-gruppen blir störst i parlamentsvalet. Det räcker inte med att ha varit Spitzenkandidat för den partigrupp som blir störst; det krävs också stöd av en majoritet i parlamentet.

Jean-Claude Juncker fick majoriteten bakom sig med löften till vänsterflygeln i parlamentet om bl a lagförslag om ändrade regler på det arbetsrättsliga området.

Men under Manfred Webers period som EPP-gruppens ordförande har samarbetet med Socialdemokraterna brutit samman. EPP-gruppen är också splittrad kring frågan om Viktor Orbans Fidesz-parti. Kravet på att Fidesz ska kastas ut ur EPP-gruppen har tagits upp från flera håll. Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt gick i somras till öppet angrepp mot Orban i ett inlägg i Politico.

”We’ve reached a crucial moment of truth. EPP leaders must clarify where they stand on Fidesz. Further uncertainty is likely to be highly damaging for the party.”

Men Manfred Weber har gång på gång försvarat Viktor Orban och hans parti.

Manfred Weber, the German leader of the European People’s Party group, warned people not to “point fingers” at Mr Orban and claim that “he’s not a good European”.

Manfred Webers förhållande till Viktor Orban kommer upp till ny prövning redan den 11-12 september då EU-parlamentet ska ta ställning till ett förslag om att inleda en ”artikel 7-process” mot Ungern eftersom regeringen är på väg att urholka demokratin. Det skulle kunna leda till sanktioner mot Ungern.

Viktor Orban har meddelat att han tänker delta i EU-parlamentets debatt. Manfred Weber är som ordförande för största partigruppen i parlamentet den som normalt gör det första inlägget i debatten efter att förslaget presenterats.

Lawmakers will be voting on a report that found Hungary has systemic problems with the rule of law. The draft resolution raises concerns about freedom of association and expression, the functioning of the constitutional system, and the rights of refugees, Roma, and Jews.

EPP-gruppen kommer enligt opinionsmätningarna att backa kraftigt i parlamentsvalet nästa år och inte få mer än knappt 25 procent av platserna. Även om samtliga konservativa ledamöter skulle rösta för Manfred Weber som kommissionsordförande skulle han ha små chanser att lyckas få stöd av en majoritet.

I ett läge när EU-parlamentet är splittrat får EU-ledarna möjlighet att komma överens om någon ny kandidat, som inte deltog i Spitzenkandidat-kampanjen men som kan bli lättare att få majoritetsstöd för i parlamentet. På så sätt skulle makten över valet av kommissionsordförande ha återgått till EU:s stats- och regeringschefer.

Vad som ligger bakom Angela Merkels märkliga utspel får framtiden utvisa. Men regeringar och partier i små och medelstora länder som Sverige har all anledning att granska och agera. Det är för dem det är allra viktigast att det finns en stark och kompetent EU-kommission som kan bidra till att skapa en motvikt mot EU:s stormakter.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EUs maktbalans