EU-toppmötet i Bryssel blev en sidoshow där dirigentpinnen överlämnats till regionregeringen i vallonska Namur. EU-ledarna höll tummarna medan Kanadas handelsminister Chrystia Freeland och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström desperat försökte blidka regeringschefen Paul Magnette, som ständigt hittade på nya krav.
Det är inte de vallonska politikerna som är huvudansvariga för det här kaoset. Nej, det är politiker högre upp – Sigmar Gabriel och Francois Hollande, men också Angela Merkel, som använde handelsavtalet för att vinna inrikespolitiska poäng inför stundande val.
EU har en särskild beslutsordning för handelsförhandlingar, för att det ska vara möjligt för en organisation med 28 medlemsländer att komma överens om detaljerade handelsregler med andra länder. Medlemsländernas regeringar beslutar om ett förhandlingsmandat som slår fast vad de vill uppnå, sedan förhandlar kommissionen, och när det är klart tar medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet ställning till om de kan godkänna resultatet.
Det var den beslutsordning EU-kommissionen ville ha även för handelsavtalet med Kanada, som det tagit sju år att förhandla fram. Men inför en växande kritisk opinion mot frihandel, främst inom vänstern bytte flera S-ledare fot och gick till attack mot kommissionen.
Sigmar Gabriel, vice förbundskansler, idiotförklarade EU-kommissionen och krävde att alla EU-länders parlament måste få rösta om detta handelsavtal.
Die EU-Kommission will beim Freihandelsabkommen mit Kanada mit dem Kopf durch die Wand.“ Ihre Entscheidung sei „unglaublich töricht“ und zerstöre jegliches sachliches Klima.
Han fick stöd av partikamraten, Frankrikes president Francois Hollande, som också har ett viktigt val nästa år och försöker vinna stöd från vänstern i sitt splittrade parti.
Men det avgörande för Jean-Claude Juncker och kommissionen var när förbundskansler Angela Merkel backade upp Gabriel och Hollande.
Inför dessa påtryckningar och med risk att bli överkörd av regeringarna valde EU-kommissionen att backa. Med hänvisning till en juridisk prövning av beslutsordningen för handelsavtalet med Singapore föreslog kommissionen ”delad kompetens”. Ett provisoriskt avtal skulle träda i kraft vid årsskiftet efter att det godkänts av medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet, och avtalet skulle därefter genomgå ratificering i alla länders parlament.
Därmed var bollen satt i rullning. Det finns 38 parlament i EU:s 28 länder. Moderaternas EU-parlamentariker Christofer Fjellner kallade kommissionens backning för det ”enskilt mest destruktiva beslutet i EU:s handelspolitik”. Han varnade för konsekvenserna:
”Det är helt uppenbart att det någonstans kommer falla offer för något välorganiserad särintresse, politisk kohandel eller bli gisslan i någon nationell eller regional maktkamp som överhuvudtaget inte handlar om frihandelsavtalet.”
Fjellners förutspåelse blev besannad snabbare än någon anat. Den vallonska regeringen i Belgien väntade inte med att ta ställning till nästa år. Den fick regionparlamentet att rösta nej till avtalet redan nu och lägga in sitt veto mot att den belgiska regeringen ens gav ett provisoriskt godkännande.
– Det finns inrikespolitiska orsaker i Belgien till detta, konstaterade EU-ordföranden Donald Tusk dystert när EU-toppmötet avslutades på fredagen utan några vita rökringar från Namur.
Socialdemokratiska PS som leder regeringen i Vallonien har rasat i opinionsmätningarna, från 25 till 15 procent, medan det fd maoistpartiet PVDA/PTB gått från ingenting till 10-12 procent. Och eftersom PS inte sitter i den federala regeringen utnyttjar partiet den här chansen att sätta käppar i hjulet för regeringen samtidigt som den framstår som ett antiamerikanskt vänsterparti.
– Om vi får den här makten använder vi oss naturligtvis av den, sade S-regeringschefen Paul Magnette medan han lade fram fler och fler krav på förtydliganden och deklarationer från Kanada och EU-kommissionen.
EU-kommissionen har fått Bulgarien och Rumänien att acceptera handelsavtalet efter att Kanada i slutändan gått med på att införa visumfrihet för dessa länders medborgare från den 1 december 2017. Österrike och andra länder har sagt ja sedan avtalet uttolkats i en juridiskt bindande deklaration.
– Det är det bästa handelsavtal som EU förhandlat fram, och att då hävda att ett avtal med Kanada hotar de mänskliga rättigheterna är att ställa verkligheten på huvudet, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Den vallonske S-ledaren Paul Magnette har hävdat att avtalet riskerar leda till att amerikanska storbolag kan kräva skadestånd för politiska beslut de inte gillar på grund av att det ska inrättas internationella skiljedomstolar, med offentliga domare. Trots att Belgien sedan länge har avtal med bland andra Kina, Indien och Brasilien om hur dispyter om investerarskydd för internationella företag ska lösas.
Juncker sade på EU-toppmötets avslutande presskonferens att han ändå hoppas på en uppgörelse med Vallonien som gör att Kanadas premiärminister Justin Trudeau kan komma till Bryssel nästa vecka för att underteckna avtalet för att det ska kunna träda i kraft vid årsskiftet.
Men på fredagseftermiddagen lämnade Kanadas handelsminister Chrystia Freeland förhandlingarna i Namur och deklarerade att man ”misslyckats”.
Det kan bli fler turer kommande dagar. Men om handelsavtalet med Kanada skulle stoppas riskerar det att få långtgående konsekvenser. EU:s trovärdighet som motparti i internationella förhandlingar skulle urholkas. Handelskommissionären Cecilia Malmström ansvarar för förhandlingar med ett stort antal länder för närvarande, bland andra Japan och USA.
Flera regeringar skulle överväga om det är värt att ägna flera år åt att förhandla med EU med risk att allt arbete var förgäves.
Cecilia Malmström har själv varnat för att EU-ländernas möjlighet att komma överens om villkoren i ett avtal om Brexit med Storbritannien blir mycket små.
If we can’t make it with Canada, I’m not sure we can make it with the U.K.” — European Commissioner for Trade Cecilia Malmström
De fortsatta turerna i Vallonien kan följas här: http://www.lesoir.be/