Försvarsminister Peter Hultqvists alternativ till svenskt Nato-medlemskap är långtgående avtal om försvarssamarbeten med USA och Storbritannien. Inför ett krigshot är det därför i första hand amerikanska och brittiska soldater regeringen hoppas ska anlända för att skydda Sverige.
Men är det verkligen dessa länders soldater vi vill ha hit? USA:s soldater kan inte ställas till ansvar inför Internationella brottsmålsdomstolen, och Storbritanniens premiärminister Theresa May vill nu att brittiska soldater inte ska kunna ställas inför rätta i Europarådets domstol för brott mot konventionen om mänskliga rättigheter.
Theresa May fick stormande applåder på Tories partikonferens för sitt nationalistiska tal där hon gick till attack mot ”aktivistiska vänsterinriktade människorättsadvokater” som ställer juridiska krav på brittiska soldater:
On Tuesday she announced the move to opt out of parts of the European Convention on Human Rights, meaning troops fighting abroad in times of war will be protected from lawsuits.
Justitieminister Liz Truss har också nyligen uttalat att den nya regeringen kommer att se till att Storbritannien helt lämnar Europarådets domstol.
”We are committed to that. That is a manifesto commitment.”
Toryregeringen har länge varit irriterad över att ha fällts av Europadomstolen för brott mot konventionen om mänskliga rättigheter.
Men människorättsorganisationer och advokatsamfund är kritiska: It’s unpatriotic to exempt British soldiers from the European Convention on Human Rights.
Only days ago we saw in the press that our soldiers are being accused of committing multiple acts of torture against Iraqi men, women and children. The devil will be in the detail but, if the Conservative Party proposals hope to prevent these types of claims from being heard, they are a backwards step for our nation.
Amerikanska soldater kan inte dras inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Visserligen var USA med och grundade denna världens första permanenta internationella domstol för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. President Bill Clinton skrev under avtalet, men hans efterträdare George Bush såg till att det inte ratificerades. Tre av säkerhetsrådets fem medlemmar – USA, Ryssland och Kina – har inte ratificerat FN-stadgan för domstolen.
För Peter Hultqvist och statsminister Stefan Löfven skulle ett förslag om att Sverige ska gå med i Nato riskera en djup splittring av det socialdemokratiska partiet. Men uppgörelser om försvarssamarbete med två av de dominerande Natoländerna har gått att genomdriva utan större diskussion i partiet.
Regeringen skrev i somras under ett långtgående avtal med Storbritannien med 53 punkter. Hultqvist togs också emot i Washington för att skriva under ett Statement of Intent.
För att ytterligare stärka bilden av USA som Sveriges beskyddare inför ett krigshot kom vicepresident Joe Biden nyligen på besök. Han gick längre än någon utländsk politiker gjort tidigare om beredskap att försvara Sverige mot ett ryskt angrepp:
– Vi har ett partnerskap mellan Nato och Sverige när det gäller hur vi ser på ett odelat, säkert och fredligt Europa. Ingen ska kunna missförstå, varken herr Putin eller någon annan, att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt. Punkt.
Men borde inte svenska folket få frågan om det verkligen är amerikanska och brittiska soldater, som ställer sig ovanför internationella lagar, som vi vill ha hit.
Folkomröstning?