Sverige utropar sig gärna stolt till klimatledare men om vi tänker efter…
Vad har vi svenskar aktivt gjort för ett bättre klimat?
Vårbudgeten innehåller (knappt) 10 procent klimatvänligt – 10 miljarder kronor värt.
Påpekandet kommer från regeringens eget klimatpolitiska råd som då snällt bara kritiserar 2021-budgeten för 2020-budgeten var ju coronadrabbad.
Detta hindrar inte miljöminister Per Bolund att skryta både i Sverige och internationellt med hur ”klimatledande” Sverige är.
President Bidens klimatemissarie John Kerry skulle särskilt ha berömt Sverige för detta i samtal med Bolund, tydligen…
Vi vet ju att Sverige i det mesta av internationell statistik på klimat lägger sig i topp. Vi har helt enkelt lägre utsläpp än många andra länder.
Men är det vår egen förtjänst?
Det som gör att våra utsläpp blir låga i jämförelse med andra länder är att vi framförallt hämtar vår energi från icke-utsläppande kärnkraft (40 proc) och vattenkraft (40 proc).
Vattenkraften fick vi till skänks när vi flyttade hit för 5 000 år sedan eller så. Vi blev snuvade på kol och olja som andra länder levt gott på länge – men de har förstås på senare decennier blivit utnämnda till klimatbovar över det.
Kan vi verkligen slå oss för bröstet för att vattenkraft blev vår arvedel?
Kärnkraften byggde vi ut stort på 1970- och 80-talen. Den fick en rejäl skjuts genom den ekonomiska chock och tunga lågkonjunktur som oljekrisen blev för Sverige på 1970-talet.
För jobbens och företagens skull la vi därefter om energisystemet för att inte längre vara beroende av olja.
Det var aldrig för klimatets skull men det har placerat oss på toppen av internationella klimatligor.
Vi byggde elnät också för fjärrvärme där vi numera bl a eldar upp sopor – några poäng förtjänar vi för detta.
Men insatsen gjordes för att bygga oss fria från olja, inte för miljön.
Av det vi eldar upp är bara 22 procent sopor. 40 procent kommer från skogen och även om branschen envist hävdar att det bara är restprodukter som brinner och ingen aktivt hugger ner träd för detta… så visar grävande journalister att det är lite si och så med det.
Men svenska industrier är i alla fall renare än utländska, ett tecken på vår inneboende pursvenska miljö- och klimatvänlighet, väl?
Eller så är det återigen resultatet av vår ekonomiska politik. Efter 70-talets hårda smällar styrde vi bort från basindustri nämligen.
Inriktningen på frihandelns öppna gränser där utländsk konkurrens fick slå ut svenska industrisektorer (och staten sedan hjälpte till med A-kassa och att omskola) bidrog.
Svensk aktiv lönepolitik – LO och sossarna i samarbete – straffade i praktiken ut företag som konkurrerade med billiga, låga normer. De slogs ut.
Ekonomisk politik gav oss färre utsläpp som en sidoeffekt.
Det skänktes aldrig en tanke åt klimatet här heller.
Skogen ger oss sedan en naturlig dammsugare av koldioxid genom att suga upp den gas vi inte vill ha i atmosfären.
Sverige är förutom Finland mest skogsbevuxet i hela EU (68-69 procent).
Det kan vi inte heller ta äran för, det var en historiens nyck och naturens gåva till oss.
Men det hjälper oss att klättra i klimattabellerna.
I Sverige använder vi 7 procent av marken till jordbruk – vilket släpper lös markens koldioxid – medan EU i genomsnitt använder 39 procent.
Kan vi säga att vi odlar så lite på svensk mark för klimatets skull?
Naturligtvis inte.
Det är ett val vi gjort av helt andra skäl, bland annat för att klimatet/vädret inte ger oss bästa förutsättningar och för att vi föredrar öppna gränser, alltså att låta andra varmare länder konkurrera bort våra jordbrukare.
Den svenska topplaceringen i klimatligan på den grunden förtjänar vi inte.
Men det svenska flaggskeppet koldioxidskatt ska vi väl kunna ge oss en klapp på axeln för? Infört 1991, en av de första i världen.
Tyvärr.
Den skatten gav ingenting.
Enligt en studie från Handelshögskolan slogs benen fullständigt undan för skatten efter lobbying från stålindustrin. De fick regeringen att sätta ett tak för när bolag inte skulle behöva betala skatt. Och det taket låg så bra placerat att ingen av de stora svenska utsläpparna behövde betala något.
Dessa friskrivna bolag har stått för 70-75 procent av svenska industriutsläpp.
Samtidigt… Där naturen/slumpen ur klimathänseende har varit emot Sverige, där uppträder vi öppet klimatfientligt.
Transporterna. Vi har givits ett långt land med stora avstånd och det leder till höga utsläpp.
Transporters utsläpp utgör en tredjedel av svenska utsläpp och de har ÖKAT sedan 1990.
Vi svenskar har inte velat göra några transport-uppoffringar för klimatet.
I EU har svenska regeringar rentav lobbyat ihärdigt sedan 1990-talet för att bilindustrin ska ges eftergifter och inte tvingas ta fram ny teknologi för att rena utsläppen.
För jobbens skull.
Sedan såldes både Volvo och Saab så den lobbyinsatsen var alltså meningslös.
Sverige har heller aldrig satsat på elbilar – som t ex Norge gjort till stor kostnad och framgång – förrän nu, när det börjar stå klart att inget bilbolag överlever som inte går in för elbilen.
Flyget?
Vi svenskar flyger fem gånger mer än genomsnittet i världen. Och vi minskar inte flygandet trots vårt tal om flygskam. Vi ökar det.
Internationellt slår vi oss för bröstet över vår klimatvänlighet. I PR måste vi i alla fall förtjäna ett förstapris för världen ser upp till oss.
Trots att vi inte har offrat något för klimatets skull.
I EU har Sverige dock drivit på i klimatfrågor och det har hjälpt till att höja EUs ambitioner.
Bland annat har det lett till att EU-budgeten och återhämtningsfonden ska vikas till mer än en tredjedel åt klimatåtgärder.
Men i den svenska budgeten för 2021 lägger vi alltså ynka 10 procent på klimatåtgärder.