AstraZenecas kaxiga bluff synad

En domstol har nu gett oss facit i EUs vaccintvist med AstraZeneca.
Bilden växer fram av ett bolag som chansat vilt och sedan försökt bluffa sig ur en knipa.

The Oxford/AstraZeneca vaccine will be tested in a new trial after  questions over its data | MIT Technology Review
Det började ju så bra….


Till slut tröttnade EU-kommissionen på AstraZenecas uteblivna leveranser och märkliga förklaringar.
Den 23 april drog EU bolaget inför rätta för kontraktsbrott. Hela historien från första kontakten sommaren 2020 när pandemin just hade fått halva Europa att stängas inne, till sista brevväxlingen i våras, rullas nu upp i en utförlig dom från Bryssels tingsrätt.

Och ja, EU-kommissionen får rätt i att AstraZeneca har begått avtalsbrott och ett grovt sådant (faute grave).
Kontraktet är vattentätt.

AstraZeneca tecknade kontrakt med EU den 27 augusti om 300 miljoner doser vaccin senast juni 2021.
Man lovar i kontraktet att man inte har något åtagande, av något slag, till någon annan part, som kommer hindra bolaget att klara leveranserna.
Men då hade bolaget redan april åtagit sig att prioritera en annan kund, Storbritannien, vilket man formellt skrev under på den 18 augusti.

EU åtog sig att finansiera AstraZenecas utbyggnad av vaccinproduktion för att klara alla doserna. De första 2,24 miljarderna gick iväg i september.

I november vill AZ ha en andra summa utbetald (1,22 mdr kr) och förklarar att tyvärr blir de första leveranserna på 30 miljoner doser i december försenade… men det ska absolut bli 300 miljoner doser före sommaren som utlovat.

Här börjar det kanske gå upp för bolaget att man får svårt att leverera till alla man skrivit kontrakt med. Det är inte bara EU (300 milj) och Storbritannien (100 miljoner doser) , det är USA också (300 milj doser), Israel (10 milj) och Japan också (120 milj).

EU vill för sin del ha en bättre förklaring till förseningen innan den andra summan betalas ut. Man vill veta hur den första summan har använts.
I en tät brevväxling fram och tillbaka skiftar förklaringarna från AstraZeneca. Det har blivit fel i den belgiska fabriken. Det är snart löst. Den holländska fabriken är på gång. Tillverkningen i USA tillkommer. Man har planer på en ny fabrik i Kina. Produktion i Indien är på gång.
Att vi skulle ha skickat 10 miljoner doser till Japan? Jo, men…

Mail, skärmsamtal och telefoner går varma mellan EU och skiftande företrädare för bolaget medan AstraZenecas löften om antal kommande doser också ändras gång på gång. Nedåt, varje gång.

Den 29 januari kommer ännu en förklaring, den här gången i en tidningsintervju.
VD för AstraZeneca, Pascal Soriot, säger till en italiensk tidning att bolaget prioriterar Storbritannien.
När de väl har fått sitt, “ska vi hjälpa Europa också.”
För Soriot älskar Europa, berättar han. Hans mamma bor där.

Styrelsen för AstraZeneca ledd av Leif Johansson (“Det gäller att utnyttja den makt man har”) beslutar nu att bevilja Soriot en bonus i nivå med 250 procent av hans lön.

Under våren fortsätter EU allt mer irriterat att begära bättre svar från bolaget. Parallellt inhämtar man egna svar via besök i alla vaccinfabriker. Belgiens fabrik funkar fint. Hollands tillverkning också men produkterna exporteras ut ur EU.
EU-kommissionen inför exportredovisning för vaccin, så man kan se vart AstraZenecas vaccin tillverkat i EU, tar vägen.

Italiensk polis gör i mars ett tillslag mot AZs italienska anläggning och hittar 29 miljoner doser sittande på hyllorna. Bolaget har varierande förklaringar till vad det beror på.
AstraZeneca föreslår nu EU att tvisten dem emellan kunde skötas av en medlare.
Den 27 april stämmer EU bolaget för kontraktsbrott.

I juni 2021 har AstraZeneca levererat 80 miljoner doser av utlovade 300 miljoner doser.

Bolaget AstraZeneca argumenterar som försvar i rättegången att:
a) EU är en ohederlig kontraktspartner som stämmer, detta är i “bad faith” eftersom en medlare hade kunnat lösa tvisten
b) Vi gjorde vårt bästa, mer är vi inte skyldiga att göra
c) EU gav faktiskt bort många doser till tredje land så det var nog inte så bråttom med våra leveranser
d) Flera EU-länder begränsade vårt vaccin pga blodproppar så det var nog inte så bråttom med våra leveranser
e) EU har ingen företrädesrätt till vad vi producerar

Domstolen kan väl sägas ha svaratpunkt a) genom att döma AstraZeneca för grovt kontraktsbrott.
På punkt b) påpekar rätten att uttrycket “best endeavours” är noggrant definierat i kontraktet med EU och slutsatsen blir att AstraZeneca gjorde inte sitt bästa.

Att alla vaccinfabriker inte lyckades spotta ur sig tänkta doser, anser domstolen dock vara helt rimligt. Däremot inte rimligt att i kontraktet specifikt ange att leveranser till EU ska komma från en brittisk fabrik… för att sedan neka EU detta, när andra fabriker får problem.

Dessutom utgör det kontraktsbrott att bolaget i EU-kontraktet intygar att man inte har något tidigare åtagande som kan påverka deras möjligheter att leverera. Bolaget hade ett tidigare åtagande till Storbritannien.

Om punkt c) och d) säger domstolen:
Att EU gav bort vaccin till tredje land eller att vissa EU-länder inte ger AstraZeneca till alla medborgare, angår inte bolaget.
Det råder ingen tvekan om att det råder ett akut behov av vaccindoserna, särskilt som några EU-länder förlitat sig nästan helt på just AstraZeneca.

punkt e) håller domstolen med AstraZeneca. Bolaget döms att leverera ett rimligt antal doser till EU men inte alla de doser som EU begärt (90 miljoner).

AstraZeneca ska alltså leverera 50 miljoner doser i fyra omgångar före den 27 september med start den 26 juli.
Eftersom, skriver rätten, AstraZeneca har brutit otaliga löften och deadlines fram till nu (jepp, EU-byråkratin hade sparat all dokumentation), är det lämpligt att lägga till böter för uteblivna leveranser.
Det kommer kosta bolaget 10 euro per ej levererad dos, vilket är en bra slant med tanke på att priset för doserna är 2,9 euro styck.

Däremot uttalar sig domstolen inte om de 130 miljoner doser som skulle krävas för att avtalets ursprungliga 300 miljoner hade levererats… ännu.
Men EU är välkommet tillbaka till domstolen i september om man fortfarande har problem med icke-leveranser.

Här har vi då ett svensk-brittiskt läkemedelsföretag med världsrykte fast utan erfarenhet att tillverka vaccin, som i en brinnande pandemi ser och tar, en fantastisk affärschans när en brittisk minister ringer dem om Oxfords upptäckt.

Berusat tecknar man kontrakt om leveranser med alla som hör av sig. Vilken PR-grej!

Sedan visar sig vaccintillverkning inte vara så enkelt som det verkade på pappret. Amatörerna på AstraZeneca tappar kontrollen och försöker bluffa sig ur sina åtaganden.
Man hemlighåller kontraktet.
Man skyller på byråkrater som inte begriper affärer.
Man vill slippa kritik pga idealist som säljer till produktionspris.

Och när uppgifter om blodproppar sprider sig och färre människor vill ha deras vaccin byter man namn på produkten.
Idag dumpar Israel sitt överflödiga AstraZeneca-vaccin på palestinierna. Japan skänker sitt till Vietnam.
Inte ens britterna använder det längre utan erbjuder andra varianter till alla under 40 år (vilket är alla som är kvar, för bara de under 40 år återstår att vaccinera).

Notera att styrelsen med svenska ledamöter och ordförande duckar ansvaret.
Vi får väl se hur det går med bolagets rykte i läkemedelsbranschen framöver.