AstraZenecas VD ljög för EU och fick miljardbonus

AstraZeneca såg ut att vinna en propagandaseger mot EU.
Det byggde på en lögn så nu faller aktien.
”Vi ångrar oss inte,” säger styrelseordförande Leif Johansson.

I de flesta massmedia de senaste veckorna har EUs vaccinstrategi regelbundet kallats för misslyckad.
Det finns två anledningar till det.

Den ena anledningen är utan tvekan AstraZeneca.
EU-kommissionen hamnade i ett öppet gräl med läkemedelsbolaget när detta meddelade i januari att man inte kunde leverera utlovade volymer av sitt covid19-vaccin… men bolaget fortsatte att leverera till Storbritannien (plus ett antal andra länder).

EU-kommissionen drog fram sitt kontrakt men AstraZenecas VD Pascal Soriot avfärdade det i flera intervjuer.
EU var för långsamma, skrev ju sitt kontrakt långt efter Storbritannien, sa Soriot. Och AstraZeneca är förresten inte bundet av vad som står i kontraktet för det står att bolaget bara behöver göra sitt bästa (”best endeavors”).

Nyhetskanalen CNN publicerar idag det kontrakt som AstraZeneca har med Storbritannien.
Det är undertecknat en dag EFTER bolagets kontrakt med EU.

Dessutom innehåller det brittiska kontraktet liksom EUs kontrakt, formuleringen att bolaget ska göra sitt bästa (”best endeavor”) – den ursäkt som Soriot använde för att inte leva upp till EU-kontraktet.

Faktiskt står det ”best endeavor” inte mindre än 30 gånger i kontraktet.
Men så är det också standardspråk i affärskontrakt där utgången är osäker- som t ex, ifall det alls blir ett vaccin – och friskriver inte AstraZeneca från att leverera enligt avtal.
Vilket gör det väldigt märkligt att AstraZenecas VD Soriot kunde påstå något så fräckt till världspressen.

Världen trodde emellertid mer på VD än på EU-kommissionen.
Sedan dess har EUs vaccinstrategi allmänt kallats ett misslyckande och EU-kommissionens förhandlare setts som klåpare som sjabblat.

Men det var också enbart det propagandakriget som bolaget gick segrande ur.
AstraZeneca-vaccinet har andra svagheter – mer bestämt osäkerheten i de kliniska försök som gjorts.
Försöken i de äldre årsgrupperna är illa utförda och kan därför inte tydligt bevisa att vaccinet är effektivt på de som är över 65 år – även om inget talar för att det INTE skulle vara effektivt.

Irritationen över hur bolaget uppfört sig kan ha spelat in, men både i Tyskland och Frankrike spred sig uppfattningen att vaccinet inte ska användas på äldre. Just nu avråder elva EU-länder plus Norge att vaccinera äldre med AstraZenecas vaccin.

Schweiz´ läkemedelsmyndighet har helt avslagit bolagets ansökan om godkännande för sitt vaccin.
Det har också Sydafrika.
USAs myndighet FDA vägrar godkänna det innan AstraZeneca har genomfört kompletta (amerikanska) kliniska försök som de kan följa och bevisar att det är effektivt även på äldre.

All reklam är inte god reklam. Misstron mot vaccinet har spridit sig neråt.
I Tyskland ligger miljoner doser oanvända eftersom folk i alla åldrar avstår vaccinering ifall det är AstraZenecas.
I Sverige dök bara hälften av de vård- och omsorgsanställda i Borås upp för vaccinering – de föredrog att vänta på ett annat vaccin än AstraZenecas.

På börsen råder rusning efter aktier i vaccinframställande läkemedelsbolag. Pfizers aktier steg med 300 procent under 2020, Moderna med över 500 procent och Novavax´ aktie har stigit med nära 450 procent trots att man inte har ett vaccin klart ännu.

Men AstraZenecas aktier däremot började falla i november när tveksamheterna kring de kliniska försöken spreds. Kursen har sedan fortsatt att falla, alltsedan ordkriget med EU-tjänstemännen.
Och aktiepriset föll igen när CNN nu publicerat det brittiska kontraktet som AstraZeneca påstod gick före EUs.

”Vi ångrar oss inte,” kommenterar AstraZenecas svenske VD Leif Johansson som tidigare i svensk press haft som enda kommentar att erbjuda att ”bolaget nog har varit svagt på att kommunicera.”

Att styrelsen inte ångrar sig bekräftas i att Johansson och de övriga beviljat Pascal Soriot miljarder i bonus för sitt goda arbete under pandemin.

Om EUs förhandlare av läkemedelskontrakt alltså inte helt förtjänat de utskällningar man fått för AstraZeneca-kontraktet, kan man kanske också ge dem en klapp på axeln för kontraktet med amerikanska Pfizer-Biontech.
Bolaget begärde drygt 54 euro per dos för sitt kommande vaccin i juni (cirka 550 kr), avslöjar den tyska tidningen Tagesschau.

VD för Biontech var sedan ute i der Spiegel och kritiserade EU för att ha varit långsamma i förhandlingarna och svala gentemot bolaget.
Den intervjun bidrog till för övrigt att hetsa upp tyska politiker en hel del och gav en rätt giftig debatt om EU som gjorde Ursula von der Leyen så nervös att hon började
handla på sig ännu mer vaccin utan någon tydlig plan.

Men den svala EU-reaktionen bidrog åtminstone till att pressa ner priset till 15,50 euro per dos vilket är något billigare än vad USA sedan köpte vaccinet för.

Pfizer visade sig inte heller så nobla när danskarna uptäckte att man kunde få ut en extra slatt ur vaccinflaskorna som bolaget sålde om man hade rätt utrustning för det.
Pfizer var då snabba med att begära extra betalt av EU för samma flaskor.

Detta för oss till slut till den andra anledningen att EUs vaccinstrategi ofta kallas misslyckad.
Den är att Storbritannien (framförallt men även Israel och USA) vaccinerat sina medborgare så mycket snabbare.

Denna lysande brittiska vaccinsuccé sägs ska ge premiärminister Boris Johnson en andra chans i politiken (efter att hans covidstrategi enligt hans kritiker har landat UK i bland de högsta smittosiffror i västvärlden).

Men statistiken visar att såväl Tyskland som Frankrike, Italien, Spanien, Polen och Turkiet ligger före Storbritannien i antal vaccinationer – om man mäter hur många som är fullt vaccinerade (siffror härovan från den 15 februari).

Det krävs två doser för att få fullt skydd och det ska gå en tid däremellan.
Men britterna har valt att vaccinera alla en gång vilket anses ge ett hyggligt skydd ett tag.

Trots att fullt skydd fås först efter den andra dosen kan den brittiska vaccinationsstrategin ändå vara en mycket klok strategi.
Behöver ett land snabbt bromsa en galopperande smitta och få ner skrämmande många dödsfall ser det här ut som en snabb genväg.

Nu måste britterna förstås följa upp med en andra spruta för inget vet ännu hur länge eller hur väl den första sprutan skyddar. Britterna har valt att dra ut avståndet mellan de två sprutorna längre än vad ens läkemedelsbolagen själva rekommenderar men återigen, vaccinet är nytt, viruset är nytt. Ingen kan säga säkert att britterna inte agerar helt rätt.

Ännu.
Ingen vet ännu.

Därför hamnar vi återigen i slutsatsen att ingen kan tills vidare säga vilket land eller vilken aktör som gjort mest rätt eller mest fel.

Facit får vi först efteråt.
Just nu vet vi inte ens när ”efteråt” infaller.