EU-domstolen och EU-kommissionen drar plötsligt åt samma håll för att pressa de illiberala regeringarna i Ungern och Polen att ändra sina lagar för att följa EU:s demokratiregler.
Viktor Orbans vägran att godkänna Sverige som Natomedlem kan vara ett försök att slippa svåra frågor under ett EU-ministerförhör i maj om bristerna i landets demokrati arrangerat av svenska regeringen.
Det är juridikprofessorn Kim Lane Scheppele vid Princeton University som räknat samman hur stora utbetalningar från EU:s fonder till Polen (110 miljarder euro) och Ungern (37 miljarder) som stoppats av EU-kommissionen.
– Ingen har officiellt räknat samman hur mycket det handlar om. Besluten har fattats mycket snabbt de senaste månaderna, och för vissa av dem finns det inte några protokoll, sade Lane Scheppele vid en internationell konferens om EU:s rättsstatsregler i Stockholm på måndagen arrangerat av bl a Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
Troligen det största EU-evenemang under det svenska EU-ordförandehalvåret, men där regeringen inte är medarrangör.
Kim Lane Scheppele, som tidigare arbetat i Ungerns konstitutionsdomstolol, påpekar att hon ända sedan 1980-talet uppmanat EU att ställa demokratikrav när bidrag betalas ut till medlemsländerna. Men det har bara blivit detaljkontroller av enskilda utbetalningarna i efterhand.
I stället har EU-ledarna infört nya regler för att försöka ta itu med att medlemsländer som styrs av auktoritära regimer som inte följer EU:s fördrag om krav på demokrati.
Det är till exempel den så kallade atombombsparagragen, artikel 7, i fördraget. Där EU kan besluta att straffa medlemsländer som bryter mot demokratireglerna. ”Artikel 7-processer” pågår också sedan flera år mot både Polen och Ungern, men det har inte lett till några resultat eftersom Polens- respektive Ungerns regeringar skulle lägga in sitt veto för att stoppa sanktioner mot det andra landet.
EU-kommissionen har också börjat genomföra årliga granskningar av varje medlemsland hur de lever upp till EU:s demokratiregler. Men utan några sanktionsmöjligheter.
Det är två andra processer som inneburit en total omsvängning och som nu fått Viktor Orban i Ungern och den polska nationalistregeringen att i snabb takt lägga fram förslag på förslag som de försöker övertyga EU-kommissionen innebär skärpt kamp mot korruption, oberoende domstolar och rättssäkerhet.
EU-domstolen har med Koel Lenaert som president sedan 2015 skärpt tolkningen framför allt av artikel 19:1 i EU-fördraget och menar att den ger EU rätten att agera mot hur nationella domstolar fungerar i bland annat Ungern och Polen.
I artikel 19:1 står det:
“Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten.”
Polen har befunnits skyldig till att brutit mot den här artikeln flera gånger, bland annat med den “disciplinnämnd” som regeringen inrättat mot domare.
EU-domstolen slår också fast att en stat som gått med i EU inte i efterhand kan införa lagar och bestämmelser som undergräver domstolarnas oberoende. I en rapport från Sieps drar två EU-juridikprofessorer att den här tolkningen av skyddet för rättsväsendet är en av de viktigaste sedan början av 1960-talet.
– Domstolarnas oberoende måste gälla i alla lägen, även till exempel i frågor som att myndigheter ändrar domarnas pensionsålder, sade Koen Lenaerts som deltog på konferensen.
– Varje medlemsland kan välja sitt juridisk modell, men det måste innebära att domarna är oberoende och kan fatta beslut även om det går emot regeringens majoritet eller en folklig opinion.
Den andra stora omsvängningen är att EU-kommissionen med visst stöd av EU-regeringarna har börjat använda sig av olika juridiska möjligheter att slå till mot auktoritära ledares plånböcker.
Det inleddes sommaren 2020 i samband med att EU-ledarna fattade det historiska beslutet att ta upp gemensamma lån på 750 miljarder euro för att stötta medlemsländerna efter coronakrisen. Motsträviga regeringar gick med på det här nya massiva stödet till utsatta länder på villkoret att införa rättsstatsregler för utbetalningarna.
EU-ledarnas ordförande Charles Michel proklamerade redan sommaren 2020 att ”för första gången i EU:s historia” införs krav på att följa rättsstatsreglerna för utbetalningar från budgeten när den första preliminära överenskommelsen slöts på ett toppmöte.
Men det blev många turer innan det uttalandet förverkligades. Tysklands Angela Merkel försökte urholka reglerna, men efter påtryckningar från EU-parlamentet skärptes i stället regelverket. Och sedan EU-domstolen avvisat överklaganden från Ungern och Polen började EU-kommissionen snabbt använda sig av den nya möjligheten att stoppa utbetalningar, både av miljarder från återhämtningsfonden och från EU:s långtidsbudget.
I Bryssel har EU-diplomater kallat de nya reglerna för ”a total game-changer. It is crossing a Rubicon”.
EU-kommissionen gick ändå fram relativt försiktigt i början, när den stoppade utbetalningar av 7,5 miljarder euro till Ungern. När beslutet diskuterades av EU-regeringarna fick det i princip godkänt, men sänktes till 5,8 miljarder.
Men enligt professor Kim Lane Scheppele har kommissionen de senaste månaderna trappat upp blockeringen av utbetalningar till både Ungern och Polen i rasande fart, vilket överraskat EU-experter.
The decisiveness with which the institutions acted and the scale of funds involved have come as welcome surprises. That said, it is still not clear, at the time of writing
(March 2023), precisely which funds and what proportion of those funds have been suspended, nor how those suspensions have been legally justified, skriver Lane Scheppele i sin rapport till konferensen.
Tillsammans med den polska professorn Anna Wójcik, som också deltog på konferensen, summerar hon kommissionens beslut till de nämnda 137 miljarderna. De uppmanar kommissionen att bli mer öppen med sina beslut och den juridiska grunden, och dessutom föra ut vilka konkreta krav på reformer man kräver av de båda ländernas regeringar.
De 27-28 miljarder euro som Ungern inte fått ut motsvarar 2 procent av landets BNP, enligt ekonomiprofessorn Harry Flam och slår hårt mot landets ekonomi som redan befinner sig i ekonomisk kris med 25 procents inflation och sjunkande BNP.
Kim Lane Scheppele hoppas att EU-kommissionen kräver verkliga demokratiska reformer av regeringarna av Polen och Ungern för att häva stoppet för utbetalningarna. Båda regeringarna har lagt fram rader av förslag, men Lane Scheppele menar att det funnits stora brister och kryphål för regeringarna att fortsätta styra över domstolar och slippa kraftfulla åtgärder mot korruptionen.
Juridikprofessorna avvisade också farhågorna för att regeringarna i Polen och Ungern kan få väljarna att vända sig emot EU genom att anklaga ”Bryssel” för att bidra till ländernas ekonomiska problem.
– Två tredjedelar av polackerna anser att Polen ska göra eftergifter till EU, visar opinionsmätningarna sade Anna Wójcik. Stödet för EU-medlemskapet är också rekordhögt i Polen.
De ungerska väljarna har också högre förtroende för EU än för landets regering, enligt den årliga opinionsmätningen Eurobarometer, påpekade Lane Scheppele.
Hon menade också att Ungerns veto mot Sveriges Natomedlemskap kan bero på dragkampen om EU-miljarderna. Svenska regeringen har som EU-ordförande lagt in på dagordningen för ett EU-ministermöte i maj en ”hearing” om Artikel 7-processen för Ungern och Polen.
– Det brukar bli ”livliga diskussioner”, sade regeringens statssekreterare Christian Danielsson, som deltog på konferensen.
– Den här hearingen kan vara ett skäl för att Ungern än så länge blockerar Sverige, sade Lane Scheppele.