EU-kommissionen kritiserar svenskt slarv med giftig fisk.
Om inte myndigheterna skärper sig kan Sverige förlora sitt (ganska underliga) undantag att få sälja fisk med farligt höga halter av dioxiner.
När EU i början av 2000-talet satte en maxgräns för tillåtna miljögifter i fisk, krävde den svenska regeringen att få undantag.
Vi skulle ha kvar rätten att fiska, sälja och äta östersjöfisk trots att dioxinhalterna överskred maxgränsen för vad som är farligt för människors hälsa.
I Sverige säljs denna politiska gärning in under parollen ”Surströmmingen är räddad”.
Regeringen fick som den ville, EU-kommissionen beviljade undantag för Sverige men det kom med några villkor:
Svenska konsumenterna måste få veta att de äter giftig fisk.
Fisken får inte säljas på export till övriga EU.
Båda delarna har svenska myndigheter sjabblat med.
Livsmedelsverket har konstaterat att svenskarnas kunskap är ganska sporadisk, om det olämpliga att äta östersjöfisken mer än högst sporadiskt.
2013 avslöjades dessutom en exportskandal.
Sverige kontrade med att utöka rätten att sälja den tveksamma fisken från januari 2015 – bara säljaren upplyser köparen om gifthalterna ordentligt.
I maj 2015 granskade EU-veterinärerna, de svenska kontrollsystemen.
Rapporten är en märklig läsning.
Kortfattat kan sägas att svenska myndigheter har ett kontrollsystem på plats och dokumenteringen sköts väl.
Däremot går svenska kontrollanter inte gärna ut i verkligheten.
EU-veterinärerna gjorde det och fann fisk blandat med fågel i saluhallar, fisk som är felmärkt eller omärkt, ohygieniska lager, företag som inte genomfört en analys (obligatorisk) sedan 2009, fiskhandlare som aldrig hört talas om risken med östersjöfisk, skolkök som inte vet att barnen bara mycket sällan bör äta östersjöfisk, kontrollanter som aldrig utbildats i fiskhantering och annan personal som inte kände till de enklaste fuskmetoderna…
Men dokumenten var i bästa ordning.
I september 2015 kom så överraskande nästa exportavslöjande. Vi säljer fortfarande giftig fisk till utlandet.
Det vill säga – det borde inte ha varit överraskande för myndigheterna. Livsmedelsverket fick 2013 och 2014 flera anmälningar om just det.
Så nu riktas kritiken från EU-kommissionen på nytt mot svenska staten.
Sverige har framförallt ingen kontroll på var den fisk som tas upp i Östersjön tar vägen,
Vill regeringen nu ändra sig och droppa undantaget?
Vi har ju miljöpartister i regering numera.
Den gången biståndsminister Isabella Lövin satt i Europaparlamentet kallade hon t ex dioxinfisken för ”oacceptabel för människor och miljö” och krävde att få veta vad EU-kommissionen tänkte göra åt saken.
Sportfiskarnas förbund protesterar också ofta mot dioxin-laxen.
Naturvårdsverket är oroat över den höga gifthalten i fisken.
Livsmedelsverket tycks inte heller själv känna sig lugnt – trots sin egen informationskampanj som enligt staten ska räcka som motåtgärd.
Men regeringen tycks trots detta inte vara inne på att ge upp rätten att sälja Östersjöfisk.
Istället uppmanar vår norrländske landsbygdsminister Sven-Eric Bucht svenska myndigheter att kämpa på och bättra sig.
Surströmmingen är räddad ett tag till.