Tysklands två stora kristdemokratiska partier vände till sist ryggen åt Viktor Orban och högerextrema partier. Det banade väg för EU:s största partigrupp, EPP, att kasta ut Orbans parti och visa att man inte accepterar urholkande av demokratin.
Att svenska Moderaterna och Kristdemokraterna samtidigt planerar för fördjupat samarbete med Orbans eventuellt blivande systerparti SD framstår som sällsynt dålig tajming.
Ungerns Viktor Orban försökte undkomma nesan av att bli utsparkad genom att meddela att hans parti Fidesz lämnar EPP innan det formella beslutet fattats, men det är ändå resultatet av att Orban förlorat det avgörande stödet från EU:s ledare Tyskland.
Orban har hållits om ryggen av tyska kristdemokraterna under många år, och framförallt av den ärkekonservativa och nationalistiska grenen CSU i Bayern. Orban var hedersgäst på tyska CSU:s partikonferens 2018 och under flyktingvågen 2015-16 lierade sig CSU-ledaren Horst Seehofer med Orban mot förbundskansler Angela Merkel.
CSU är traditionellt mer nationalistiskt och konservativt än Angela Merkels CDU. Men väljarna straffade CSU hårt i förbundsdagsvalet 2018 när det historiskt totalt dominerande partiet i Bayern rasade från 48 till 37 procent. 70 procent av väljarna tyckte att CSU pratat för mycket om att stoppa invandringen.
CSU har uppfattat väljarnas budskap och ändrat linje. Högerextrema AfD fick 10 procent i Bayern, men CSU säger nu att man inte tänker efterlikna deras politik.
”Man kan inte stinka värre än en skunk”, förklarade CSU:s generalsekreterare Markus Blome i Die Zeit.
”För en del kan det se ut som två olika partier, CSU under flyktingkrisen och dagens. Vi har lärt oss läxorna från 2018. Man måste vara på den ljusa sidan, man måste ha en tydlig medelklassinriktning.”
CSU:s nye ledare och regeringschefen i Bayern, Markus Söder, pratar hellre om gröna investeringar och samarbete med De Gröna än invandring. Söder har deklarerat att de ”exklusiva relationerna mellan Budapest och München är förbi” och han har inga planer på att bjuda in Orban till festerna i Bayern där han själv gärna uppträder i olika förklädnader.
Till CSU:s partikonferens i januari bjöds i stället in en FN-chef för klimatpolitiken och partiet gjorde hårda uttalanden mot högerextrema krafter.
Markus Söders företrädare Horst Seehofer är numera inrikesminister i Angela Merkels regering och arbetar för en samordnad EU-migrationspolitik.
Men när EPP:s ledare i EU-parlamentet, CSU-politikern Manfred Weber, nu tagit initiativ till att ändra stadgarna för att bana väg för att sparka ut Fidesz kan det härledas till att CSU-ledningen har ännu högre planer inför höstens förbundsdagsval än att vinna tillbaka väljare i Bayern.
Markus Söder siktar enligt flera tyska bedömare på att efterträda Angela Merkel och bli CDU/CSU:s kanslerskandidat i valet i september. Och skulle i så fall troligen få förhandla om att bilda regering med De Gröna efter valet.
Kristdemokraternas val av kanslerskandidat sker efter påsk. Det formella avståndtagandet från Viktor Orbans parti kommer därför lägligt.
EPP har varit djupt splittrat om Fidesz’ medlemskap under flera år. Orban välkomnades in i den stora konservativa 2000 när hans parti lämnat Liberalerna. Angela Merkels ambition att hålla ihop hela ”EU-familjen” har gjort att tyska kristdemokraterna som dominerar EPP blockerat krav på att sparka ut Fidesz eller enskilda parlamentariker från Orbans parti.
Den tidigare EU-ordföranden och mästermedlaren Herman van Rompuy fick i uppdrag att avgöra Fidesz framtid i EPP. Men i den grupp av tre ”vise män” som tillsattes ingick även Österrikes tidigare förbundskansler Wolfgang Schüssel, en förtrogen till Orban. Med resultat att de tre vise männen inte kunde komma överens.
Angela Merkel var angelägen om att som EU-ordförande under hösten få igenom beslutet om EU:s återhämtningsfond. I den ingår också skrivningar om att utbetalningarna kan stoppas om ett medlemsland inte följer rättsstatreglerna. Det blev urholkade formuleringar för att få Ungern och Polen att inte lägga in veto. Men det ger ändå EU-kommissionen möjlighet att granska regeringarnas ansökningar hårdare.
Ungern och Polen vill ha en prövning i EU-domstolen av de nya rättsreglerna. Hårda strider väntar om mångmiljardstöden.
Men kristdemokraternas ledare i Tyskland har uppenbart dragit slutsatsen att det är lättare att framstå som trovärdig inför väljarna om man bryter relationerna med högerextrema krafter. CDU tappade väljarstöd under en kort period 2019-20 efter att partiets företrädare i Türingen tagit stöd av högerextrema AfD för att få ta över posten som regeringschef. CDU-ledaren Annegret Kramp-Karrenbauer tvingades avgå efter haveriet.
Viktor Orban har än så länge bara deklarerat att hans parti lämnar EPP i EU-parlamentet. Om Fidesz vill ha något som helst inflytande i parlamentet måste de ansluta sig till någon annan partigrupp.
Det troliga är att Orban då väljer den partigrupp där hans främsta allierade finns – Polens regeringsparti Lag och rättvisa. I ECR är det polska partiet dominerande. Men där ingår även Sverigedemokraterna.
De svenska Moderaterna och Kristdemokraterna har länge tillhört dem som krävt att Fidesz ska sparkas ut ur EPP-familjen. Men M och KD verkar ändå ligga i bakvattnet av de politiska strömningarna i Europa när man nu planerar att gå till val 2022 på att få väljarnas stöd för en regering som stödjer sig på högerextrema Sverigedemokraterna.
Medan CSU liknar AfD vid en ”skunk” talar M-ledaren Ulf Kristersson om att SD är ”seriösa och konstruktiva” och värda att samarbeta med, samtidigt som och Kd kräver hårdare tag mot invandrare och skärpta asylregler.
SD-ledaren Jimmie Åkesson har redan insett möjligheten att ställa långtgående krav för att stödja Kristersson som statsminister. Han går ännu längre i sin invandringskritik och kallar invandring för en ”kulturell belastning”. I debatten med Liberalernas Nyamko Sabuni i SVT:s Agenda märks tydligt hans förakt för henne som kommit till Sverige som en av de flyktingar som enligt Åkesson är en ”kulturell belastning”.
M och KD borde lyssna in vad de tyska kristdemokraterna lärt sig av att under många år närt Viktor Orban vid sin barm och prövat att anpassa sig till de högerextremas krav.