EU-kommissionen fick på tisdagen ett rejält bakslag i sin kamp för rättvisare skatter i EU-domstolen.
Räkna med att kommissionen bara laddar om.
Vid det här laget är de flesta villkor på EUs inre marknad harmoniserade.
Miljönormer, arbetskraftsvillkor, statsstöd, myndighetshantering, moms och punktskatter, redovisningskrav… EU har helt enkelt steg för steg (under många protester för att EU ska lägga sig i ALLT) pusslat ihop en jämn spelplan för företagen att konkurrera på.
Ja, utom för skatter då.
Men när allt annat har plockats ur vägen är det svårt att blunda för att bolag gillar att etablera sig där de lockas med gynnsamma skattevillkor.
Låga skatter blir ett konkurrensmedel som vissa stater kan tillåta sig och andra länder tar stryk av.
Skatter är snart sagt det sista område i EU som kringgärdas av enhällighet och medlemsländerna är verkligen inte villiga att släppa på det.
Juncker-kommissionen gjorde ett försök bland det sista man gjorde, att föreslå kvalificerad majoritet för skatter och bidrog med det demkratiska argumentet att Europaparlamentet borde få medbestämmande vilket de folkvalda ju har i det mesta annat.
Den idén parkerades raskt i någon byrålåda.
Ett skäl till att motståndet blir hårt, är kanske för att EU rymmer flera skatteparadis: Cypern, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna…
Och så har Sverige alltid kämpat benhårt på skatteparadisens sida på grund av övertygelsen att skatt måste förbli helsvenskt.
EU-kommissionen har prövat olika angreppsvinklar i åratal utan att riktigt komma någonstans.
Bryssel försökte komma runt motståndet genom att föreslå diverse straffåtgärder mot skatteparadis utanför EU. Men EUs svartlistning av skatteparadis är internationellt utskrattat, så tandlöst blev det när medlemsländerna varit inne och rotat runt i förslaget.
EU-kommissionen har försökt smyga in en ny syn på skatt som gemensam angelägenhet genom att föreslå att bolag i Europa ska skatteredovisa likartat.
Så kunde man t ex tydligt kan se i vilket land bolaget drar in sina pengar och till vilket land skatten går – långtifrån alltid samma land på grund av diverse skatteupplägg.
Men bara jättestora bolag skulle belastas med kravet. Sådana som säljer för minst 7,5 miljarder per år.
Sju nationella parlament drog genast rött kort för att EU blandar sig i nationella angelägenheter.
Jamen, en skatt på amerikanska bolag då?
EU-kommissionen föreslog att digitala bolag, som tenderar att slippa beskattning (vilken är baserat på var i geografin försäljningen sker), skulle skatta för 3 procent av sin vinst. Det skulle drabba Facebook, Apple och Google hårdast.
Men Frugala Fyran och Sverige gick i spetsen för ett tvärnej till det.
Den uppfinningsrika EU-kommissionären för konkurrens, Margrethe Vestager, angrep för sin del några av de mest häpnadsväckande skatte-deals som storbolag fått. Hon hävdade att de var konkurrenssnedvridande (för att enstaka bolag ges en fördel, inte alla).
Mest lyste det nog i ögonen att ett av världens absolut största bolag, Apple, som tjänar många miljarder på att sälja I-phones i alla EU-länder, har fått en skattesats på 0,0005 procent av sin vinst på Irland där man valt skattehemvist.
Det beslutet underkände EU-domstolen på onsdagen.
Vestager har inte fel i sak, säger domstolen men i det här fallet hade Vestager inte tillräckligt övertygande bevisat att Apple fått en specialbehandling av den irländska skattemyndigheten.
Ett rejält bakslag, rapporterar media.
Men skattekonkurrensens skaver och frågorna har en förmåga att glida tillbaka in i diskussionen.
Precis som franske presidenten Sarkozy under den globala finanskrisen krävde att Irland skulle tvingas sluta med sin skattekonkurrens om man skulle ha nödhjälp av övriga EU, så påpekar nu både Spanien och Italiens politiker att Nederländerna tjänar 100 miljarder kronor årligen i bolagsskatt som ”borde” tillfalla dem.
EU-kommissionären för ekonomi, Paolo Gentiloni, säger till Les Echos att domen i Apple-affären gör det bara mer angeläget att lagstifta om skatter i EU. En lägsta bolagsskatt (samtal pågår i OECD) vore t ex inte fel.
Både den digitala skatten och bolagsskatteredovisning har oväntat fått stöd från Tysklands Angela Merkel och eftersom dessa redan hade stöd från Frankrike så har de motarbetade förslagen lyfts högt upp på listan igen.
EU-kommissionen läser dessutom just nu, berättar ekonomikommissionären, en bestämd artikel i EU-fördraget som ger dem rätt att ingripa mot ”…bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar som framkallar en snedvridning av konkurrensvillkoren på den inre marknaden som behöver elimineras…
Artikel 116 i EU-fördraget kräver inga nya beslut från EU-ländernas sida och den begränsas inte av krav på enhällighet, ifall kommissionen vill inleda ett förfarande mot… säg Nederländerna… för skatteregler som gör den jämna spelplanen orättvist bucklig för vissa.
Kvalificerad majoritet räcker då för att åtgärda problemet.
Regler eller ej, det vore förstås en öppen konfrontation mot ett medlemsland. Återstår att se om Von der Leyen-kommissionen vill visa sig så stridbar.
Och det kan i slutändan avgöras av om Von der Leyen har Tysklands förbundskansler Angela Merkel på sin sida.
För franska, spanska och italienska regeringschefer har hon redan med sig.