Klimathotet är en av de fem toppfrågorna i höstens val, enligt väljarnas ranking i opinionsmätningarna. Men partierna tävlar i vem som lovar sänka bensin- och dieselpriserna mest trots att det leder till ökade utsläpp och försämrat klimat. Och lovar fixa klimatet med hjälp av några nya batterifabriker och stålverk utan umbäranden för medborgarna.
Har partistrategerna rätt – väljarnas verkliga klimatengagemang är inte särskilt stort och det förklarar Miljöpartiets låga opinionssiffror?
På reklamstationerna hörs S-ledaren Magdalena Andersson försäkra att hon tycker att klimatet är viktigt och berättar att det ska lösas med ”ny teknik och gröna industrijobb”. V-ledaren Nooshi Dagostar turnerar till industriorter och partiledningen manar medlemmarna att inte prata med väljare om att det krävs livsstilsförändringar. M-ledaren Ulf Kristersson lovar 5 kronor billigare diesel och storsatsning på kärnkraft.
– Vi ska inte klä oss i säck och aska, sammanfattar Nooshi Dagorstar partiets klimatbudskap.
Sedan Magdalena Andersson tog över som statsminister och MP lämnade regeringskoalitionen har också S-regeringens klimatpolitik försvagats enligt granskningar av Värlsnaturfonden och Naturskyddsföreningen.
Kanske har partierna lärt sig av valet i Norge i fjol höstas. Det kallades ”Klimatvalet”, men när väljarna lagt sina röstar var Miljöpartiet de Gröna de stora förlorarna och klarade inte fyraprocentsgränsen. Alla partier hade sagt att klimatet är viktigt, men Miljöpartiet var det enda som krävde att oljerika Norge skulle sluta med oljeutvinning om 15 år, som ett sätt att leva upp till klimatmålen i Parisavtalet.
Efter valet fick Norge en S-ledd regering med budskapet “Norsk oljeindustri ska utvecklas, inte avvecklas”.
I Sverige avslöjas partistrategernas syn på väljarnas inställning kanske allra mest när de visar upp sitt klimatengagemang i den ”valkompass” som de flesta tidningar erbjuder sina läsare att fylla i för att få reda på vilket parti de står närmast.
På frågan om ”klimatpolitiken ska överordnas all annan politik” kryssade S-ledningen i förra valet 2018 för det positiva alternativet ”Instämmer delvis” i valkompassen. Inför det här valet har partiledningen svängt och anslutit sig till samma svarsalternativ som Sverigedemokraterna: ”Helt emot”.
S-strategerna räknar med att de flesta av partiets kärnväljare och de väljare som man hoppas vinna kommer att sätta sina kryss i den rutan och att det därmed ska leda till ett slutresultat som visar att deras ståndpunkter ligger närmast Socialdemokraterna.
Att Kd:s valstrateger gjort samma fotbyte stärker bilden av att partierna inte tror väljarnas klimatengagemang är särskilt stort.
Inte ens Miljöpartiets verkar längre lita på att väljarna är verkligt engagerade i klimathotet. Trots att mer än var tredje väljare kryssar för klimatet som en av toppfrågorna för hens val av parti i höstens val harvar Miljöpartiet en bra bit under fyraprocentsspärren i opinionsmätningarna.
Miljöpartiet försöker nu i stället locka till sig väljare med utspel om sänkta skatter – halverad matmoms och sänkt skatt för glesbygdsbor.
Sveriges klimatåtaganden blir något som EU och omvärlden lär få påminna nästa regering om efter valet, till exempel när Sverige tar över som EU-ordförande vid årsskiftet.
Miljöpartiets orealistiska migrations- och integrationspolitik skrämmer bort många. Och deras hållning i denna fråga blir en bekräftelse på att de inte känner till ”vanligt folks villkor”.
Blir de ett renodlat miljö- och klimatparti får de stort stöd – det är efterlängtat av många.