Sveriges trovärdighet som EU-ordförande står på spel när riksdagens talman Andreas Norlén tar emot en delegation av Viktor Orbans nickedockor från det ungerska parlamentet.
Varje kaka de bjuds, varje diplomatiskt leende de får riskerar att basuneras ut i ungersk stats-tv som en framgång för Orbans motstånd mot utländska påtryckningar.
Talmannen Andreas Norlén (M) har gjort det till en gimmick att bjuda på småkakor för att skapa en trevlig stämning när han tar emot partiledarna inför tv-kamerorna. Men det är en stil som skulle funka väldigt illa när han nu i rollen som företrädare för Sveriges demokratiska lagstiftande parlament och EU-ordförandeland möter ungerska parlamentariker.
Det pågår just nu en intensiv dragkamp mellan Viktor Orbans regim på ena sidan och EU-kommissionen, EU-parlamentet och de flesta EU-regeringar på den andra. Kommissionen trappade upp striden strax före jul och har nu stoppat utbetalningar till Ungern på närmare 28 miljarder euro tills ”27 milestones” med krav på omfattande reformer för att öka domstolarnas oberoende och skärpa kampen mot korruption har uppfyllts.
22 miljarder euro som Ungern är lovade i regionalstöd från EU till och med 2027 hålls inne. Utöver de 5,8 miljarder som är Ungerns andel av EU:s återhämtningsfond efter coronapandemin.
EU-kommissionen kräver även att Ungern ska upphäva lagen om att lärare inte får prata om homosexualitet med skolbarnen. Lagen innebär att landet bryter mot EU:s grundläggande krav om mänskliga rättigheter, meddelade kommissionen dagen före julafton.
Ungerska regeringen hävdar att den uppfyllt alla krav från EU-kommissionen och försöker nu utnyttja godkännandet av svenska Nato-medlemskapet som ett förhandlingskort för att få EU-ordförandelandet Sverige att agera för att de inlåsta miljarderna ska betalas ut.
Ungerns justitieminister Judit Varga – utnämnd till regeringens ”målgörare” av Orban – var på besök i förra månaden för att söka stöd från justitieminister Gunnar Strömmer och EU-minister Jessika Roswall.
– Jag har bett svenska ordförandeskapet att bli en partner och en ärlig mellanhand för att underlätta för oss, sade en ovanligt nedtonad Varga då.
Men när Orban nu skickat ett gäng partitrogna parlamentariker till Stockholm och Helsingfors har de börjat skrika i falsett redan före mötet med svenska riksdagen:
– Vi vill se mer respekt. Mot Ungern. Mot det ungerska folket. Mot den ungerska politiken, säger parlamentarikern Zsolt Neméth till TT.
Viktor Orbans regeringsgäng är så upprört för att de trott att EU inte hade några maktmedel att ställa krav på demokratireformer i Ungern, att hundratals miljarder euro bara skulle fortsätta att ramla in från EU till ungerska statskassan år efter år.
Men samtidigt med det historiska beslutet om att inrätta en återhämtningsfond på 750 miljarder euro efter coronakrisen med pengar lånade på finansmarknaden beslöts också om nya demokrativillkor för medlemsländerna för att få ut pengar från EU. Direkt riktade mot Ungern och Polen.
Och Orban-politikerna är säkerligen särskilt upprörda över att EU-parlamentet såg till att lagstiftningen om de nya demokrativillkoren fick vassa tänder. Efter en lång förhandling gick EU-regeringarna under ledning av Tyskland med på parlamentets krav, där förhandlingsdelegationen leddes av finländska Moderaternas Petri Sarvamaa:
– Vi har drivit igenom en tydlig lista för vad som är brott mot rättsstatens principer och när kommissionen kan agera. Där ingår EU-fördragets grundläggande demokratiska principer och ”Köpenhamnsreglerna” om att varje medlemsland måste leva upp till grundläggande demokratiska rättigheter, sade Petri Sarvamaa på parlamentets presskonferens i november 2020.
– EU-skeppet som varit på väg att driva ur kurs de senaste åren när en av motorerna inte fungerat kan nu med kommissionen som förste styrman föras på rätt kurs igen.
EU-kommissionen hade under många år förgäves vädjat om stöd från medlemsländernas regeringar för att kunna agera mot Ungern och Polen. Men efter den tuffare uttolkning av demokrativillkoren som infördes har kommissionen steg för steg tagit strid mot de ”illiberala demokratier” som Ungerns och Polens regeringar är på väg att införa.
Det är nu upp till talman Andreas Norlén att tydligt demonstrera att de svenska partierna står upp för den hårda linje som man ställt sig bakom i EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Det är extra viktigt när Sverige är EU-ordförande och svenska regeringen stödd på Sverigedemokraterna betraktas med misstänksamhet runt om i övriga EU.
För Viktor Orban är de här utsända parlamentarikerna bara ett inrikespolitiskt spel där han vill demonstrera för väljarna att hans regering står upp mot utländsk kritik. Därför kommer varje fogligt leende och framsträckt kakfat inför tv-kameror att tolkas av ungerska statsanställda journalister som en eftergift i hopp om att Ungern ska rösta ja till Natomedlemskap.
Men Sverige och Finland har inga skäl att oroa sig för Ungern. Viktor Orban har de senaste året gång på gång hotat med att lägga in veto mot sanktionsbeslut mot Ryssland, men i slutändan alltid sagt ja. Genom att försena och krångla till beslut visar han Vladimir Putin att han är en förstående vän, samtidigt som han undviker risken att övriga EU börjar fatta beslut vid sidan av Ungern.
Ungerns parlament kommer att säga ja till Nato-medlemskapsansökningarna förr eller senare, precis som Orbans regering gjort till tio sanktionspaket mot Putinregimen.
Andreas Norlén har sällskap vid mötet med de ungerska politikerna av försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S), utrikesutskottets ordförande Aron Emilsson (SD), och vice talman Kenneth G Forslund (S) när han möter ungrarna.