Boris Johnson ”kastade Nordirland under bussen” för att få fram ett Brexitavtal om utträdet ur EU, som accepterades av Toryhögern. Men om han vinner valet på torsdag måste han nu kasta Toryhögern med Jacob Rees-Mogg i spetsen ”under bussen” för att kunna uppfylla sina vallöften.
En majoritet av de brittiska väljarna litar inte på Boris Johnson, men han ser ändå ut att gå segrande ur parlamentsvalet, enligt opinionsmätningarna. ”Get Brexit Done!” har gått hem hos stora väljargrupper.
I Bryssel har EU:s chefsförhandlare Michel Barnier följt den brittiska valrörelsen noggrant och förberett sig för olika scenarier av förhandlingar som väntar efter valet. Om Boris Johnson vinner kommer han att behöva en rejäl majoritet för att det ska vara möjligt förverkliga alla de löften han gett, enligt en central placerad källa i EU-kommissionen.
Boris Johnson har lovat att han ska förhandla fram ett nytt handelsavtal med EU till den 31 december 2020. Normalt tar förhandlingar om handelsavtal mellan länder 7-8 år, men BoJo har under valrörelsen försäkrat att hans regering inte kommer att begära en förlängning av förhandlingarna med flera år som företrädaren Theresa May skapat utrymme för.
EU-kommissionens förhandlare har förberett sig för BoJo:s önskemål om en rekordsnabb förhandling – och har en plan, med ”stegvisa förhandlingar”, där centrala principfrågor klaras ut först och detaljfrågorna tas senare.
– Vi har ett 60-tal frihandelsavtal vi kan hämta skrivningar i centrala frågor, säger en EU-källa till Omeuropa.se.
Problemet för Boris Johnson är att dessa principfrågor som EU kräver ska klaras ut först är de stora konfliktfrågorna i Torypartiet.
EU vill ha ett juridiskt bindande åtagande om ”level playing field” – att UK förbinder sig att ha samma regler som EU vad gäller bland annat miljöstandards, arbetsrättsregler, konkurrensregler och statsstöd. Dessutom kräver EU en uppgörelse om fiskerättigheter för EU- och UK-flaggade fartyg i den första förhandlingsomgången.
Boris Johnson fick till skillnad från Theresa May stöd av Toryhögern för sitt utträdesavtal sedan bindande åtaganden om ”level playing field” lyfts bort ur avtalet. Toryhögern vill inte vara ”bakbunden av Bryssel” utan ha nationell suveränitet att ändra landets politik på centrala områden i hopp om att locka till sig utländska investeringar.
Michel Barnier har inför EU-parlamentet sagt att UK måste binda sig för att bibehålla samma standarder som EU för att det ska kunna bli något frihandelsavtal.
”Barnier added that if a Conservative government sought to diverge from EU regulatory standards that would weaken environmental and worker protection standards there will never be a free trade agreement, MEPs at the meeting revealed.”
EU-källor pekar på att en sådan uppgörelse kan göras snabbt. De juridiskt bindande formuleringarna som fanns i Theresa Mays Brexitavtal om ”level playing field” kan lyftas över till ett frihandelsavtal mellan EU och UK. Det finns också sådana åtaganden i EU:s avtal med Sydkorea.
Om UK-regeringen går med på att följa stora delar av EU:s regelverk skulle det också bli lättare för BoJo att uppfylla ett annat vallöfte – att det inte ska bli några kontroller för handeln mellan Nordirland och övriga UK. Han upprepar det löftet om och om igen på valmöten, trots att hans Brexitminister Stephen Barclay sagt motsatsen i parlamentet.
EU-kommissionens experter slår också fast att det måste bli kontroller av handeln eftersom Nordirland ska fortsätta ingå i EU:s inre marknad.
– EU måste ha kontroll över vilka varor som kommer in och går ut från inre marknad, säger en EU-tjänsteman.
Men om Nordirland och övriga UK har samma regelverk som EU kan det underlätta handeln över Irländska sjön avsevärt.
Avgörande blir om Boris Johnson för att få ett snabbt frihandelsavtal är beredd att vara lika hänsynslös mot Toryhögern som han var mot de nordirländska unionisterna för att få fram utträdesavtalet.
Theresa May hade lovat sitt samarbetsparti, nordirländska DUP, att inte gå med på separata regler för Nordirland i utträdesavtalet. Det löftet övergav Boris Johnson när han skulle uppfylla löftet om att fixa fram ett Brexitavtal.
BoJo ”kastade Nordirland under bussen”, som brittiska medier beskrev det, när han gick med på EU:s tidigare förslag att Nordirland ska vara kvar i EU:s inre marknad för att gränsen på den irländska ön ska förbli öppen.
Ska BoJo nu klara av att leverera ett snabbt frihandelsavtal med EU är det Toryhögern och dess ledare Jacob Rees-Mogg som måste ”kastas under bussen”. Rees-Mogg har varit närmast osynlig under hela valrörelsen efter hans famösa uttalande om att de som innebrändes i Greenfell tower borde ha struntat i brandkårens uppmaningar att stanna i sina lägenheter. Men som regeringens gruppledare i parlamentet kan han få stort inflytande över de fortsatta Brexitdiskussionerna.
Boris Johnson har redan tidigare visat att hans främsta mål är att sitta kvar som premiärminister. Han har bytt fot flera gånger om Storbritanniens relationer med EU, utifrån vad som passat hans karriärplaner.
Om BoJo får en stor majoritet i parlamentsvalet kan han få utrymme att strunta i invändningar från Toryhögern för att kunna leva upp sina vallöften om ett snabbt frihandelsavtal. För varje år som förhandlingarna drar ut på tiden kommer UK att få fortsätta betala mångmiljardavgifter för att fortsätta ingå i EU:s tullunion och inre marknad.