Brexitörernas dröm var Storbritannien som ett nollskatteland för företag med låga löner, svaga fackföreningar och utan en massa statliga regleringar. Men när Boris Johnson nu ska börja förhandla om ett frihandelsavtal med EU lanserar han sig som en välfärdskramande premiärminister, som argument för att det inte behövs några bindande avtal om att UK bibehåller de EU-regler som gäller i dag för miljö, arbetsvillkor, skatter och konkurrens.
– Storbritannien införde två veckors föräldraledighet för jättelängesen, långt före EU! hojtade Boris Johnson när han presenterade regeringens krav inför förhandlingarna. Men inte kräver vi att EU ska införa vår höga sociala standard för att gå med på ett frihandelsavtal.
– Storbritannien kommer att bibehålla de höga nivåer vi har i dag; vi kommer inte att sätta igång något ”race to the bottom”, försäkrade Johnson
Det rimmar illa med tidigare slogans om att göra UK till ett ”Singapore-On-Thames” för att konkurrera med EU-länderna om de multinationella jättarnas investeringar.
Brittiska experter har varnat för att brexitörernas prat om Singapore är illusoriska drömmar. De pekar på att Singapore tillhör de allra mest ojämlika länderna i världen och har ett välfärdssystem som skulle leda till uppror i UK.
När Boris Johnson presenterade sin vision på måndagen nämnde han inte Singapore, men talade sig varm för frihandel som ”Guds diplomati”, där fri konkurrens är det bästa sättet att utrota fattigdom i hela världen.
Men på andra sidan Engelska kanalen i Bryssel visade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier samtidigt att han inte litar på Boris Johnsons luftiga löften. Han presenterade 167 punkter för ett avtal mellan EU och UK som reglerar de framtida relationerna.
Barnier påminde om att Boris Johnson redan skrivit under på en lång rad åtaganden om att UK vill ha ett handelsavtal där båda parter lovar att ha jämbördiga regler – ”level playing field” – och rättvis konkurrens.
I den politiska deklaration som skrevs om med BoJo-regeringen i höstas garanterar den brittiska regeringen flera gånger om ”level playing field”.
I artikel 17: ”It will be underpinned by provisions ensuring a level playing field for open and fair competition.”
I artikel 21: ”The Parties envisage comprehensive arrangements that will create a free trade area, combining deep regulatory and customs cooperation, underpinned by provisions ensuring a level playing field for open and fair competition.”
I artikel 77 skriver BoJo-regeringen också under på att omfattningen av frihandeln kommer att avgöras av hur mycket ”level playing field” det blir mellan UK och EU:
”Given the Union and the United Kingdom’s geographic proximity and economic interdependence, the future relationship must ensure open and fair competition, encompassing robust commitments to ensure a level playing field. The precise nature of commitments should be commensurate with the scope and depth of the future relationship and the economic connectedness of the Parties.”
Den brittiska regeringen skriver också under på att det behövs kontroller och organ som avgör tvister om UK och EU uppfyller dessa åtaganden:
”They should rely on appropriate and relevant Union and international standards, and include appropriate mechanisms to ensure effective implementation domestically, enforcement and dispute settlement.”
Boris Johnson har under den gångna helgen läckt ut till brittiska medier att EU ”flyttar målstolparna” med sina krav på att Storbritannien måste upprätthålla dagens standards för att få ett fullt frihandelsavtal. Men allt finns i den politiska deklaration som Johnson skrev under i oktober i fjol.
EU-kommissionens förslag till förhandlingsmandat, som ska godkännas av medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet, är egentligen bara en uttolkning av den politiska deklarationen.
Det myckna talet om ”Singapore-On-Thames” från Torypartiet gör att EU-sidan vill ha långsiktiga garantier för att kunna agera om Storbritannien börjar förverkliga sådana planer. EU kräver en ”oberoende tvistelösningspanel” för att avgöra tvister, och rätt att kunna agera om konkurrensreglerna bryts.
154. ”The decisions of the independent arbitration panel should be binding on the Parties”….”The Union should also have the possibility to apply autonomous interim measures to react quickly to disruptions of the equal conditions of competition in relevant areas.”
EU kräver dock inte att EU-domstolen ska avgöra framtida tvister om ett frihandelsavtal. I det föreslagna förhandlingsmandatet sägs att EU-domstolen endast ska kallas in för att avgöra eventuella tvister om hur EU:s lagstiftning ska uttolkas.
Boris Johnson försökte låta tuff och talade om den nationella suveräniteten är det viktigaste, och därför accepterar UK ingen EU-överhet över landet. Målet är ett frihandelsavtal som Kanada har med EU.
Men Johnson försökte samtidigt dämpa farhågorna för att regeringen är beredd att köra UK över klippkanten till en ”No Deal” vid årets slut. Boris Johnson hävdade att alternativet är ett avtal likt det som Australien har med EU. När brittiska journalister påpekade för Johnson att Australien inte har något handelsavtal med EU skämtade han bort frågorna.
Den brittiske premiärministern försökte ändå anslå en optimistisk ton i sitt öppningstal inför de nya förhandlingarna. Han undvek att anklaga EU för att ”flytta målstolpar”, och hotade inte med att utestänga fiskefartyg från EU-länder att fiska i brittiska vatten. I stället talade han om årliga förhandlingar om fiskekvoter, precis som EU gör med Norge. Och att UK vill ha en god relation med EU.
Boris Johnsons nya vision är att lyfta landets ekonomi genom att bibehålla ett europeiskt välfärdssystem och samtidigt bli världsledande i frihandel. Han pekade på möjligheterna att få handelsavtal med USA, och försäkrade att det blir utan att acceptera amerikanska klordoppade kycklingar.
Samtidigt som tidningsläckor från brittiska regeringens beräkningar pekar på att den brittiska ekonomin kommer att förlora 5 procent av BNP på att lämna EU:s inre marknad och tullunion, medan ett frihandelsavtal med USA ger ett plus på 0,2 procent.