Efter utbrytningen från EU ska Storbritannien bli ”Global Britain” igen, har Boris Johnson deklarerat. Men när världens ledare möttes i München för den årliga konferensen om säkerhetspolitik i helgen tackade den brittiske premiärministern nej. Han tyckte det var viktigare att sparka ut misshagliga ministrar ur regeringen och att planera för hämndaktioner mot BBC:s rapportering om Brexit.
Storbritannien är permanent ledamot i FN:s säkerhetsråd, en kärnvapenmakt och med en av världens största försvarsmakter. När Boris Johnson höll sitt linjetal som utrikesminister 2016 målade han upp en vision av hur UK skulle återta sin roll som global ledare efter 43 år som inlåst i EU.
”It is in the interests of global order that we are at the centre of a network of relationships and alliances that span the world...As we see the rise of new powers. It is right that we should make a distinctive approach to policy-making as regards China and East Asia.”
Men när Boris Johnson, nu som premiärminister, inbjöds att tala på huvudscenen på den säkerhetspolitiska konferensen och debattera med stormaktsledarna tackade han nej, rapporterar Politico.
”Johnson declined an offer of the most coveted spot on the podium, ceding the spotlight to French President Emmanuel Macron, U.S. Secretary of State Mike Pompeo, U.S. House Speaker Nancy Pelosi and Facebook’s Mark Zuckerberg”.
Utrikesminister Dominic Raab deltog inte. Inte heller försvarsminister Ben Wallace. Den brittiska regeringen representerades av en nyutnämnd statssekreterare från utrikesdepartementet.
Münchenkonferensens organisatör Wolfgang Ischinger pikade offentligt Boris Johnson på Twitter:
”Needless to say, as a former ambassador to the Court of St James, I am saddened by the absence of senior ministers of Her Majesty‘s government at @MunSecConf this year,”
Toryparlamentarikern Tobias Ellwood vågade sig också på att kritisera sin regering:
“Having a presence at events like this is critical especially in the post-Brexit world”.
Rapporterna från Münchenkonferensen talar om fördjupade klyftor mellan USA och Europa. ”De befinner sig olika universum i synen på säkerhet i världen”, konstaterar Politico.
Arrangörerna kallade årets konferens för ”Westlessness”, som en beteckning på de fördjupade sprickorna i västvärlden. Och Tysklands president Frank-Walter Steinmeiers inledningstal var en hård attack mot Kina, Ryssland och framför allt USA för att de hotar den internationella säkerheten.
”Our closest ally, the United States of America, under the present administration, rejects the idea of an international community.”
Tysklands utrikesminister Heiko Mas varnade för ett ”geostrategiskt gap” i Europa efter USA:
“The real gamechanger is that the era of omnipresent American global policemen is over. It is not due to US lack of military power, but to the commitment of those responsible in the White House.”
Emmanuel Macron fyllde på med lanseringen av franska kärnvapnen som ett sätt skydda ett ”suveränt Europa”.
”France is now the only nuclear power in the EU, which leaves the Paris government balancing its nuclear defense strategy between, as Macron put it, ”the ambitions of NATO and Europe.”
USA:s utrikesminister Mike Pompeo målade upp en helt annan bild av det säkerhetspolitiska läget. Han proklamerade att ”västsidan vinner” och pekade på fler amerikanska soldater i Polen och Baltikum.
“West is winning, we’re collectively winning”.
En premiärminister som vill leda en ”global” aktör hade nog förväntats delta i den debatten om säkerhetspolitiska utvecklingen i världen.
Men Boris Johnson valde i stället att ägna sig åt att göra en stor ommöblering i regeringen. Så vältajmad att regeringen tvingas senarelägga budgeten eftersom finansministern sparkades.
Och medan världens säkerhetsläge debatterades i München läckte Boris Johnsons rådgivare ut hans planer på en slakt på BBC. BoJo har redan tidigare förbjudit ministrar att delta i BBC:s mest avlyssnade radioprogram Today, av missnöje med de tuffa frågor de får.
Boris Johnson hade inget högt renommé på den internationella scenen redan när han tillträdde som utrikesminister efter Brexitomröstningen efter att ha idiotförklarat de flesta på sitt ”skämtsamma sätt”. Hans ställning som internationell samtalspartner lär inte ha stärkts av hans frånvaro på den säkerhetspolitiska scenen.