Boris Johnsons första lagändring efter Brexit: Försvaga anställdas rättigheter

Det har gått knappt två veckor sedan Storbritannien definitivt lämnade EU. Men redan nu visar den brittiska Toryregeringen vad den menade när den utlovade “nationell suveränitet”. Den första EU-lag som regeringen planerar att riva upp är reglerna om att anställda inte får arbeta mer än 48 timmar i veckan.

Det är Financial Times som avslöjar planerna, som ett första steg i att avreglera arbetsmarknaden.

“The main areas of focus are on ending the 48-hour working week, tweaking the rules around rest breaks at work and not including overtime pay when calculating some holiday pay entitlements, said people familiar with the plans.

Torypartiets motstånd mot regleringar på arbetsmarknaden är inget nytt. När EU började diskutera att införa gemensamma arbetsrättsregler i början på 1990-talet ställde sig den då Toryledda regeringen först helt utanför EU:s “social chapter”. Den bekämpade också förslaget om en EU-lagstiftning om 48-timmarsvecka. Först genom att förhandla fram en lång rad undantag i direktivförslaget, för att sedan gå till EU-domstolen för att försöka helt stoppa förslaget.

EU-regeringarna tog ett majoritetsbeslut 1993 om att införa 48-timmarsveckan, men det dröjde ända till 1998 innan Storbritannien efter att ha förlorat i EU-domstolen accepterade lagstiftningen.

Labourledaren Tony Blair lovade att en Labourregering skulle ansluta till EU:s social chapter, men som premiärminister gjorde han inget åt de omfattande undantagen från 48-timmarsreglerna.

EU-lagstiftningen om 48-timmarsvecka skärptes något 2008, men UK kunde behålla sina “opt outs”.

Brittiska fackföreningsrörelsen kämpade länge för att UK helt skulle följa EU-lagstiftningen. Mer än 3 miljoner löntagare arbetade mer än 48 timmar i veckan, enligt en tidigare rapport från brittiska LO, TUC.

När Boris Johnson nu planerar att UK helt ska ta bort lagstiftningen utifrån EU-direktivet om 48-timmarsveckan lär han få applåder från Toryhögern, medan facken och Labour protesterar.

Arbetsmarknadsminister Kwasi Kwarteng försäkrade på Twitter att regeringen inte planerar att “försvaga arbetarnas rättigheter”. Men kommentarsfältet fylldes snabbt av påminnelser om att ledande Torypolitiker länge krävt försämrad arbetsrätt.

Labours Ed Miliband kallade UK-regeringens planer för en “slägga mot arbetarnas rättigheter”

“These proposals are not about cutting red tape for businesses but ripping up vital rights for workers. It’s a disgrace the government is considering forcing them to work longer hours or lose paid holidays.”

Inte ens i brittiska näringslivet väcker Toryregeringens planer några stormande applåder. Mark Fox, VD för tjänsteföretagens organisation, säger att företagen vill ha “stabilitet snarare än stora förändringar” och påminde om att Boris Johnson lovat förbättringar för löntagarna:

“We are also mindful of the prime minister’s call to ‘level up’ and that must always mean improving the environment in which people work.”

Men den stora risken för Boris Johnson är att avregleringen med sänkt semesterersättning och försämrade möjligheter till vila och ledigheter kan göra att Torypartiet förlorar många av de väljare som gav partiet storsegern i valet 2019.

En urholkad arbetsrättslagstiftning kan också bryta mot handelsavtalet mellan EU och UK. Enligt de krav på jämbördiga regler – level playing field – på bland annat arbetsmarknaden som infördes kan försämringar av arbetsrätt leda till sanktioner om det “påverkar handeln eller investeringar”.

EU-UK-avtalet är ännu inte godkänt av EU-parlamentet och EU-ländernas parlament. Avslöjandet om att Boris Johnsons regering redan nu planerar att bryta mot regelverket i avtalet kommer därför ytterst olägligt.