Brexit fas 1: Theresa May överlevde – men avtalet skickar tidsinställd bomb på Nordirland till fas 3

Klockan 07.40 på fredagsmorgonen kunde Theresa May kliva ut i pressrummet i Bryssel tillsammans med Jean-Claude Juncker. Nära döden-upplevelsen från i måndags var över. Hon hade lyckats få sin splittrade regering och nordirländska DUP att gå med på ett utträdesavtal och till många förståsigpåares förvåning överlevt fas 1 av Brexitförhandlingarna.

Men det har skett till priset av en uppgörelse med en tidsinställd bomb i fas 3. Brittiska regeringen lovar öppen gräns mellan EU-landet Irland och Nordirland i ett framtida avtal med EU. Det kan tvinga fram valet att införa gränskontroller mellan Nordirland och resten av UK eller att hela Storbritannien fortsätter ingå i EU:s inre marknad och tullunion.

Efter att nordirländska unionistpartiet DUP i måndags hotat dra tillbaka sitt stöd för premiärminister Theresa Mays minoritetsregering och tvingat henne åka hem från Bryssel utan avtal har skrivningarna i utträdesavtalet utvidgats med nya åtaganden.

UK-regeringen garanterar i artikel 50 att det inte ska inrättas några gränser mellan Nordirland och UK som hindrar nordirländska företag, om inte det godkänns av Nordirlands parlament.

”United Kingdom will ensure that no new regulatory barriers develop between Northern Ireland and the rest of the United Kingdom, unless…the Northern Ireland Executive and Assembly agree that distinct arrangements are appropriate for Northern Ireland.”

Problemet är att i paragraferna omedelbart före garanterar den brittiska regeringen att det inte ska återinföras några som helst gränskontroller mellan Irland och Nordirland, och att man ska hitta på en lösning för detta. Lyckas man inte hitta någon lösning lovar UK-regeringen att reglerna för EU:s inre marknad och tullunion ska fortsätta att gälla.

”In the absence of agreed solutions, the United Kingdom will maintain full alignment with those rules of the Internal Market and the
Customs Union which, now or in the future, support North-South cooperation, the all island economy and the protection of the 1998 Agreement.”

Det är fredsuppgörelsen 1998 på Nordirland som gör att Theresa May tvingas måla in sig i ett hörn på det här sättet. Den garanterar en öppen gräns och långtgående samarbetsåtaganden, som godkänts i folkomröstningar i både Irland och Nordirland. Varje brott mot ”Långfredagsavtalet” riskerar att konflikten på Nordirland återupptas.

”Om man sätter upp en gränsstation igen kommer den att attackeras inom en vecka”, förutspådde nyligen en irländsk parlamentariker.

Nordirlandfrågan kommer nu att bli ett specialområde i de fortsatta förhandlingarna om det framtida avtalet mellan EU27 och Storbritannien. EU-sidans Brexitförhandlare Michel Barnier försäkrade att man är beredd att diskutera de ”kreativa förslag” som britterna har att komma med. Samtidigt som han underströk att reglerna för EU:s inre marknad är ”icke förhandlingsbara”.

Theresa May har sagt nej till en ”Norgemodell”, där Storbritannien förblir medlem på EU:s inre marknad, och även i tullunionen, för att kunna hålla gränserna öppna både mot Irland och mot övriga EU. Därför har EU-sidan sagt att alternativet är ett frihandelsavtal som mellan EU och Kanada.

Men när den brittiska regeringen nu ska uppfylla både artikel 49 och artikel 50 i utträdesavtalet kan det visa sig att ”Norgemodellen” är enda lösningen. Financial Times juridiske expert David Allen Green konstaterar:

”In the end, the Norway model is more likely than the Canada model…The Good Friday Agreement is of crucial importance here. That agreement is now not only the reason why Britain cannot leave the European Court of Human Rights. It may turn out to be the reason why the country will not leave the single market either. If so, bringing peace to Northern Ireland will have also shaped the UK’s relationship with Europe for a generation.” 

Theresa May skulle omedelbart avsättas av ett partiuppror om hon instämde i den bedömningen i dag.

Under de 18 månader som gått sedan Brexitsegern i folkomröstningen har kampanjledarna för EU-utträdet, som nu sitter i regeringen, tvingats backa från en rad vallöften.

I uppgörelsen, som ska godkännas på EU-toppmötet nästa vecka, lovar UK-regeringen nu att betala alla sina åtaganden som medlemsland. Det innebär inte bara för hela långtidsbudgeten till och med 2020, utan också långtidssatsningar i Afrika, pensioner, Europeiska investeringsbanken mm. I valrörelsen lovade nuvarande utrikesminister Boris Johnson att utträdet skulle ge 350 miljoner pund i veckan till sjukvården.

I uppgörelsen garanteras de 3,5 miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien samma rättigheter som brittiska medborgare. Och EU-domstolens tolkning av medborgares rättigheter ska gälla. Under Brexitkampanjen lovde dåvarande justititeminister Michael Gove att Brexit innebar att Storbritannien skulle ”återfå sin suveränitet” och inte behöva lyda några domare i Luxemburg.

Men EU-sidan har ändå kompromissat något när det gäller just EU-domstolens jurisdiktion. Avtalet om medborgarnas rättigheter ska skrivas in i brittisk lag, men därefter ska den tolkas av brittiska domare. Tvister kan föras till EU-domstolen för överprövning. Men åtta år efter EU-utträdet upphör Luxemburgdomstolens direkta makt; då ska tvister helt avgöras i brittisk domstol, om än utifrån tidigare tolkningar av EU-domstolen.

EU-ordföranden Donald Tusk kommer nu att föreslå att EU27-ländernas ledare vid mötet nästa vecka ska konstatera att ”tillräckliga framsteg” skett i förhandlingarna och öppna för fortsatta förhandlingar.

Det handlar om både ”fas 2” och ”fas 3”, eftersom Storbritannien begärt en övergångsperiod på cirka två år för att hinna klart med förhandlingarna om ett slutgiltigt avtal mellan EU27 och UK.

Donald Tusk skickade redan på fredagen ut sitt förslag till EU-topparna om villkoren för övergångsperioden. Den innebär att Storbritannien får fortsatt tillträde till EU:s inre marknad och tullunion, på villkor att man följer alla regler. Däremot kommer UK inte att ha något inflytande över EU-beslut efter mars 2019.

”Clearly, within the transition period following the UK’s withdrawal, EU decision-making will continue among the 27 member states, without the UK”, förklarade Tusk.

EU-toppmötet väntas också ge klartecken för förberedande förhandlingar om ”fas 3”, det framtida avtalet. Michel Barnier poängterade att det slutgiltiga utträdesavtalet måste vara klart till oktober nästa år, för att hinna godkännas i samtliga EU-länder av minst 27 parlament innan tvåårsgränsen enligt Brexitparagrafen i EU-fördraget går ut den 29 mars -19. Det finns fortsatt punkter där parterna inte är överens.

– När utträdesavtalet är underskrivet kan de verkliga förhandlingarna om ett framtida avtal starta, sade Barnier.

Frågan är om Theresa May kan överleva som premiärminister även tills dess. När den i praktiken olösliga gordiska knuten med hur bevara Långfredagsavtalet och lämna EU:s inre marknad börjar gå upp för Brexitanhängarna i Torypartiet kan upproret utlösas, med troligt nyval som följd.

Men fram till dess kommer troligen problemen med EU-utträdet att framstå ännu tydligare för allt fler britter. I oppositionspartiet Labour är partiledaren Jeremy Corbyn EU-motståndare och vill efter ett maktskifte genomföra omfattande nationaliseringar och införa statsstöd i strid med EU-regler. Men även i Labourledningen börjar eftertankens kranka blekhet om EU-utträdet slå in. Keith Starmer, Labours skuggminister för Brexitförhandlingarna, har fått partiet att öppna för att Storbritannien kan komma att förbli medlem på EU:s inre marknad i ett framtida avtal.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Brexit