Tomma hyllor i livsmedelsbutiken, brist på öl på puben, ingen milkshake på McDonalds och ingen kyckling på Nando´s…
Brexit gör ont på Storbritannien just nu.
Brexit skapade leveranstrassel från dag 1 när det till slut blev dags att genomföra den 1 januari i år.
I början var det mest tal om förseningar av leveranser på grund av gränskontroller, nu har det fått många européer att börja undvika Storbritannien som exportmarknad.
Under denna sommar har situationen med sviktande leveranser blivit mångfalt värre i Storbritannien.
Alla slags varor saknas av och till från varuhusen. Gapande, tomma hyllor rapporteras från alla delar av landet. Kedjan Iceland har fått stänga sina butiker helt.
Den stora kycklingskedjan Nando´s har fått stänga ner 50 restauranger i brist på kyckling.
McDonalds har tagit bort milkshake från sin meny i hela Storbritannien pga brist på mjölk.
För CocaCola tog aluminiumburkarna slut så man måste stoppade leveranser av Diet coke, Haribo kan inte skeppa godis som utlovat och BP har fått stänga flera bensinstationer pga brist på bensin.
Att pubkedjan Wetherspoon´s saknar öl uppmärksammas lite extra eftersom ägaren Tim Martin lobbyat hårt för brexit.
Redan nu kan handeln meddela att många varor kommer att saknas i december och att julen knappast blir sig lik.
Bland de mer skrämmande effekterna är att brittisk sjukvård beordrat alla läkare att sluta ta blodprov om inte absolut kliniskt nödvändigt. Det råder nämligen akut brist på testtuber.
Det som framförallt vållar problemen är att det inte finns nog med lastbilschaufförer för att leverera varor.
Mer än 100 000 chaufförer saknas, enligt branschförbundet.
Trots att lönerna snabbhöjs och förare erbjuds bonusar på 15 000 kronor från kunder bland livsmedelskedjor och från Aamazon, desperata att få transporterna att fungera, finns inte nog med britter som vill ha det tuffa jobbet.
Regeringen Johnson utpekade i början på sommaren covid-pandemin som skyldig (den som träffat en covidsmittad pingades och uppmanades hålla sig hemma i några dagar). Premiärminister Johnson föreslog rentav att elektriker, lasatbilschaufförer och andra kunde strunta i isoleringen och gå och jobba istället.
Men ingen sticker längre under stol med att det riktiga problemet är brexit – att östeuropéerna flyttat hem och lämnat tomma förarhytter efter sig.
Över en miljon européer flyttade ut från Storbritannien efter brexit vilket först märktes i frukt-och grönsaksindustrin (just nu skänker jordbrukarna bort skörden hellre än att den ruttnar) sedan på pubar och restauranger men ingenstans har det åstadkommit så stora skador som i åkerierna.
Flera politiker har talat om att detta nationella krisläge gör att armén måste beordras in för att köra.
Ett tag cirkulerade vilda rykten om att armén stod ”stand by” för att rycka in men sedan gick det upp för folk att soldater inte nödvändigtvis har körkort för tunga fordon.
I köttbranschen har man börjat planera för att plocka in fångar från fängelserna för att fylla luckor efter utflyttade östeuropeer.
Brist på arbetskraft efter pandemin och krångel i leveranser drabbar alla västländer just nu. Fartygstransporterna från Asien har stora och växande eftersläpningar.
Men inget land drabbas tillnärmelsevis lika hårt som Storbritannien som har den stora reformen brexit att ställa om sig till.
Ironiskt nog har den brexit-omstridda provinsen Nordirland klarat sig mycket bättre än fastlandet, eftersom man numera handlar mycket mer med Irland. Det man före brexit köpte i UK handlar man nu direkt från Irland – en ökning med 77 procent – och man slipper gränstrubbel.
Enligt the Economists podd Trade Talks kräver internationella speditionsfirmor numera höga extra bonusar för att vilja transportera sjövägen till Storbritannien pga de extra gränskontroller som tillkommit sedan Storbritannien lämnade EU.
20 procent av de mindre företagen i EU övergav redan tidigt den brittiska marknaden pga tullkrånglet.
De komplicerade momskraven har skrämt bort fler.
Europeiska åkerier började också rätt fort nobba att ta körningar till den brittiska ön eftersom deras bilar fastnade vid gränsen i timmar och dagar och förlorade pengar för varje extra timme som gick.
Detta utgör faktiskt ett dubbelt bakslag.
Europeiska åkare brukade nämligen före brexit ta kortare transporter medan de befann sig i Storbritannien och utförde därigenom en hygglig andel av de brittiska inhemska varuleveranserna.
Denna exercis, kallad cabotage, är något som tillåts i EU men som försvann med brexit vilket har gjort UK-leveranser ännu mindre lönsamt för europeiska åkare.
Och nyheterna framöver ser heller inte goda ut.
Storbritannien har ju längtat efter att ”ta kontroll” över sina gränser men regeringen Johnson avvaktade något och satte den 1 april som det datum då britterna börjar kontrollera vid gränsen vad som släpps in i deras land.
Detta sköts pga pågående trassel till den 1 juli i år.
Senaste beskedet är att först från mars 2022 ska brittisk tull började göra gränskontroller.
Det lär inte göra något enklare.