Den komplicerade värld som väntar efter Brexit tränger sig långsamt in i den brittiska politiken. Det har gett premiärminister Theresa May ett litet övertag i den ständigt pågående gyttjebrottningen i det regerande Torypartiet. UK-regeringen vill nu skjuta upp utträdet ur EU:s tullunion åtminstone till 2023.
Nordirland blir alltmer avgörande för utgången av Brexitförhandlingarna.
Theresa May blev nedröstad om Brexitlinjen i sin egen regering i början av maj. Men efter att ha tagit öppen strid med motståndarna har de nu backat.
I helgen rapporterade Sunday Times att Toryparlamentariker börjat planera för ett nyval övertygade om att Theresa May inom kort skulle petas. Huvudmotståndaren utrikesminister Boris Johnson på rundresa i Latinamerika kom dock snabbt ut på måndagen och manade sina anhängare att ligga lågt, med ett budskap om att han stödjer premiärministern. Boris Johnson vill inte ta ansvaret för Brexitförhandlingarna, utan låter helst May få kritiken för resultatet av EU-utträdet som väntar oavsett vilken form det till slut får.
Theresa May har uppenbarligen upptäckt att anhängarna av en ”Hård Brexit” inte är beredda att försöka ta över, och har därför tagit strid med dem. En rapport har läckts ut till Guardian hur den mest högljudde kritikern, Jacob Rees-Mogg, har läxats upp av May inför ett 30-tal Toryparlamentariker vid ett möte på Downing Street.
“It was the most amazing moment when the Rees-Mogg claptrap finally met cold reality,” säger en Toryparlamentariker anonymt till Guardian.
Theresa May varnade för följderna för säkerheten på Nordirland och den fortfarande sköra fredsprocessen med en ”Hård Brexit” som leder till någon form av återupprättade tullkontroller. Plus de ekonomiska konsekvenserna om Brexitförhandlingarna bryter samman och handeln med EU ska ske enligt allmänna handelsregler.
Premiärministern har också fått draghjälp från flera håll den senaste tiden.
På Nordirland ökar motståndet mot att lämna EU snabbt, enligt en stor opinionsmätning. Många varnar för demonstrationer och militanta protester om gränskontrollerna kommer tillbaka.
Den brittiske centralbankschefen Mark Carney har lagt fram en rapport om att Brexit redan kostat varje hushåll 900 pund innan det ens trätt i kraft, och minskat Storbritanniens ekonomiska tillväxt med 2 procent.
Det brittiska Skatteverkets chef Jon Thompson beräknar kostnaden för den Brexitmodell som Boris Johnson och andra ”Hård Brexit”-ministrar krävt – Max Fac – skulle kosta 17-20 miljarder pund årligen. Det blir extrakostnaden för brittiska företag för tullkontroller på båda sidor om Engelska kanalen vid framtida export till EU.
Förespråkarna för Hård Brexit misstänker att Theresa May smygvägen försöker hålla kvar Storbritannien i EU:s tullunion. Hon försäkrar att hennes mål är fortsatt att UK ska lämna både tullunionen och inre marknaden. Men enligt The Times vill regeringen nu skjuta upp utträdet ytterligare några år.
Utöver begäran om att få stanna kvar i EU:s tullunion och inre marknad till slutet av 2020 vill regeringen ha en andra förlängningsperiod, med motiveringen att det behövs för att undvika nya gränskontroller mellan Nordirland och Irland. Under den andra perioden, som beräknas pågå från 2021 till och med 2023, ska hela Storbritannien följa EU:s regelverk för tullsamarbete och inre marknad i enlighet med den klausul som skrevs under för Nordirland i avtalet med EU27 i mars.
Den brittiska regeringens förhoppning sägs vara att den ska ha utvecklat tekniska lösningar till 2023 som gör att det inte behövs några gränskontroller på Nordirland och att hela UK då kan lämna EU:s tullunion och övergå till ett nytt handelsavtal med EU27.
Det första problemet med den här linjen är att ingen vet hur dessa tekniska lösningar ska se ut och när de kommer att finnas redo att användas.
Det andra problemet är att EU-sidan redan har sagt att den här modellen där UK skulle ta in tullavgifter för varor som landar i Storbritannien på väg till något EU-land inte är förenligt med reglerna för EU:s inre marknad.
Men tills vidare ser Theresa May i alla ut att ha skaffat sig lite kontroll över sin egen regering, samtidigt som hennes parti leder över Labour i opinionsmätningarna. Det gör att EU27 har en motpart i Brexitförhandlingarna.