På nyårsafton har det gått två år sedan Storbritannien lämnade EU på allvar – sedan dess ingår UK inte längre i EU:s inre marknad. Britterna känner nu av det höga priset för Brexit och väldigt många ångrar beslutet. En majoritet skulle rösta ja om det hölls en folkomröstning om att återinträda i EU.
Men den politiska eliten i både regeringen och oppositionen låtsas inte om vad britterna tycker. De vågar inte lita på väljarna.
I en EU-folkomröstning skulle Ja-sidan vinna med 56 – 44. Det är en kraftig omsvängning sedan början av året då Nej-sidan ledde klart.
Den ekonomiska krisen har slagit betydligt hårdare i Storbritannien än i grannländerna. Ekonomiska experter räknar med 5,5 procents lägre ekonomisk tillväxt och 11 procent lägre investeringar än jämförbara länder. Beräkningar som även den oberoende statliga expertmyndigheten, Office for Budget Responsibility, hänvisar till.
Brexitkampanjens stora löfte om att stoppa invandringen ledde till en akut brist på arbetskraft. Och även om regeringen lättat på reglerna sedan dess har många företag svårt att få tag på personal.
Redan när Brexitavtalet á la Boris Johnson skrevs under hösten 2019 varnade ekonomer för allvarliga försämringar jämfört med den modell med att stanna på EU:s inre marknad tills vidare som företrädaren Theresa May förhandlat fram. Men det avfärdades av Johnson, som lovade väljarna att ett totalt brott med EU inte skulle leda till några sämre affärsmöjligheter och vann en storseger i parlamentsvalet.
Den 1 maj 2021 löpte den förlängda övergångstiden ut och Storbritannien lämnade EU:s inre marknad. Det nya handelsavtalet mellan EU och UK innebar visserligen fortsatt nolltullar och inga importkvoter. Men brittiska företag rapporterar ändå om stora problem och minskad export till EU. Mer än tre av fyra företag har problem, enligt en larmrapport från näringslivet till regeringen: Brexit Trade Deal Not Delivering
Företagen rapporterar om extrakostnader för moms och förlängda leveranstider som gjort att de förlorat kunder. Importlicenser för tusentals pund och extra pappersbyråkrati har slagit ut dem från EU-marknaden. Exporten beräknas ha blivit 26 procent lägre än om UK forsatt vara en del av EU:s inre marknad, enligt Aston Business School.
Financial Times har gjort en mycket illustrativ video om hur Brexiteffekten slagit mot brittisk ekonomi.
Medan brittiska företag tvingats följa de nya handelsreglerna har UK-regeringen tillåtit EU-företag att exportera till landet på samma villkor som tidigare. Regeringen har på så sätt försökt undvika varubrist i butikerna.
Alltfler brittiska väljare tycker att det var fel att lämna EU.
“The truth is Brexit is now probably less popular than it has been since June 2016″, säger landets ledande opinionsanalytiker John Curtie.
Även bland dem som röstade för Brexit 2016 ökar missnöjet snabbt. Bara hälften av dem tycker i dag att det var rätt beslut.
Men trots väljarnas och näringslivets växande missnöje är det en grupp som undviker att nämna ”B-ordet” – den politiska eliten.
+ När Sunday Times i slutet av november rapporterade om planer i regeringen på att UK skulle försöka få ett avtal med EU liknande Schweiz dementerades det kategoriskt av premiärminister Rishi Sunak som ett rent påhitt:
The Trade and Cooperation Agreement with the EU could “deliver enormous benefits for the country”, försäkrade Sunak på en näringslivskonferens.
+ Labourledaren Keir Starmer, som tidigare kampanjat för en andra EU-folkomröstning, låtsas inte heller bry sig om det ökade väljarstödet för hans tidigare linje. På en näringslivskonferens förra månaden nämnde han bara ordet ”Brexit” en gång i en bisats.
Efter talet tog Starmer stenhårt avstånd från sin tidigare linje: “We are not going back to the EU. That means not going back into the single market or customs union.”
+ Ledaren för det mest EU-positiva partiet, Liberal Demokraterna, Ed Davey, nämnde inte ens B-ordet en enda gång i sitt stora tal under hösten. Han talade endast om behovet av att förenkla handelsreglerna. Partiet förlorade stort i senaste valet efter att ha försökt stoppa Boris Johnsons Brexitavtal.
Boris Johnson vann sin stora valseger för Torypartiet 2019 på parollen ”Get Brexit Done”, när partiets kandidater vann i valdistrikt där Labour dominerat i generationer. Bland äldre väljare i ”Red Wall Districts” i norra England är EU-motståndet fortsatt starkt och ska Labour ha någon chans att vinna nästa val är partiledningens analys – ”Säg inget positivt om EU”.
Det enda Brexit som politikerna talar om är därför ”Nordirlandprotokollet”. Boris Johnsons ”geniala avtal” hösten 2019 som gjorde att Nordirland fortsatt ingår i EU:s inre marknad medan övriga UK lämnat gav honom en valseger.Men det har förorsakat politisk kris i Belfast, våldsamma demonstrationer och vapenskrammel från de tidigare militära grupperingarna.
USA:s president Joe Biden, som gärna talar om sin irländska rötter, har nu ökat trycket på den brittiska regeringen och EU att lösa ”Nordirlandprotokollet”. Han har utsett Joe Kennedy som USA:s sändebud till Nordirland.
Irländska tidningar rapporterar också att Joe Biden, som enligt planerna ska göra ett statsbesök i Storbritannien under våren hotar att inställa om förhandlingarna mellan UK och EU om Nordirland inte är klara tills dess.
Nästa år är det 25 år sedan ”Good Friday Agreement” som fick slut på inbördeskriget. USA var delaktiga i de långa fredsförhandlingarna och president Biden vill göra ett besök i Nordirland i samband med det brittiska statsbesöket.
Medan den politiska eliten i UK vägrar prata om hur Brexit drabbar brittiska folket tvingar Joe Biden dem i alla fall att försöka lösa den kris som politikerna ställt till i Nordirland. Det kanske också leder till att politikerna börjar våga prata om stärkt samarbete med EU även för övriga Storbritannien.
Men med tanke på hur rädd den politiska eliten är att tala öppet med de brittiska väljarna och våga utsätta sig för risken av hatkampanjer från Murdock-tidningarna lär ”B-ordet” inte tas upp på allvar förrän tidigast efter nästa parlamentsval.