Britternas exit lämnar dem solo i rymden

Strunt i EU – Storbritannien kommer ge sig ut i rymden själv, deklarerar premiärminister Theresa May.
Inte många tror henne.

Det börjar bli trångt i rymden sedan världens stormakter upptäckt att det är där man måste vara för att kunna fortsätta dominera i framtiden.
När president Donald Trump i somras förklarade att USA ska utveckla en rymdarmé (”space force”) var det för att amerikanerna fruktar att Kina och Ryssland ligger alldeles för bra till i rymdkapplöpningen.

EU har dock – lite i skymundan för den breda debatten – skaffat sig en egen fot i rymden och behöver inte frukta att bli beroende av stormakterna.
Sedan 2003 har man snickrat på Galileo – totalt 30 satelliter varav 28 är på plats.

Galileo är, på europeiskt vis, ett civilt projekt som redan bidrar till att ge viktig information om väder, klimatutveckling, trafik, jordbruk, bränder och så vidare.

Galileo har framförallt ett europeiskt navigeringssystem så att vi inte är beroende av det amerikanska GPS.
EUs PRS (public regulated service) är för övrigt betydligt mer precist än GPS-systemet eller ryssarnas Glonass.
Det finns kanske redan i din mobiltelefon – kolla här om din modell har det.

Men Galileo har förstås sina säkerhetsanvändningar också.
Från 2020 kommer ett slutet system finnas i bruk för att användas av militären, polisen och blåljuspersonal.
(Regeringen utreder just nu hur det kunde fungera i Sverige.)

För britterna har Galileo blivit lite av en huvudvärk, eftersom landet förlorar tillgång till den krypterade delen efter brexit.
Storbritannien ogillade visserligen Galileo när förslaget kom på 2000-talet och motsatte sig projektet från start.
Det skulle bli dyrt.
Det var onödigt – för USA hade ju redan satelliter uppe.

Men när det ändå rullade igång var brittisk industri framme och skaffade sig viktiga kontrakt för att utveckla delar av systemet.
(Liksom Sverige, Esrange i Kiruna är med och RUAG Space har vunnit stora kontrakt.)
Brittisk industri har framförallt utvecklat några av de militära inslagen.
Men säkerhetsaspekten gör att bara EU-länder och företag får ingå i Galileos försvarsanknutna system.

Regeringen May föreslog hoppfullt att EU skulle omstöpa Galileo från ett EU-projekt till ett europeiskt-brittiskt projekt.
Det har EU tackat nej till.
Och meddelat att Storbritannien ramlar ur Galileos försvarssystem från brexitdagen men är välkommet att förhandla tillträde till övriga Galileo.

Theresa Mays svar är alltså att Storbritannien tänker bygga sig ett eget satellitsystem.
EUs Galileo har kostat mellan 8 och 10 miljarder euro.
May anslår nu 92 miljoner pund för att låta utreda ett brittiskt parallellprojekt.
Klart är att ett sådant kommer kosta många miljarder att bygga.
Därefter många miljoner att driva.

Skulle London ändå besluta sig för att köra solo, måste britterna börja förhandla med länder som har baser för satellituppskjutning (Frankrike, USA, Indien) för de brittiska satelliterna.
Nästa problem är att signalutrymmet redan är intecknat, det finns inget radiospektrum över för sent tillkommande rymdfarare.

Om May menar allvar med sitt rymdprojekt är det bara ”rejält pinsamt,” säger vissa bedömare.
En av hennes ministrar avgick över hennes rymdplaner som han kallar ”naiva.”

Andra bedömare avfärdar planen med att Theresa May nog egentligen försöker hota sig tillbaka in i Galileo.

 

About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU