Brittisk velande rubbar balansen i Europavalet

Man får ge Macron rätt – den nya dealen som EUs stats- och regeringschefer generöst beviljat Storbritannien, ställer till det rejält för EU.
Närmare bestämt för EU-parlamentet.



I sin jakt på en god brexit har Storbritannien fått en förlängning till den 31 oktober.
Att EU-toppmötet beviljade britterna en förlängning till den sista oktober, innebär att britterna nu, liksom alla vi andra, förbereder sig för Europa-valet sista veckan i maj.

Europaparlamentet hade redan beslutat att gå ner till 705 ledamöter efter detta val. Britterna svor ju på att vara ute den 29 mars vilket skulle innebära 72 färre ledamöter.

Parlamentets beslut gjorde dock bara 26 av de 72 stolarna försvinner helt.
Övriga 46 används till att jämna ut mandaten mellan EU-länderna. Alla anses inte haft rätt antal i förhållande till sin befolkning.

Sverige vann till exempel en ledamot till genom britternas uttåg och skulle normalt välja in 21 ledamöter den här gången.
Nu blir det alltså inte så.
Med britterna envist hängande kvar blir det tillbaka till 751 ledamöter totalt varav 72 platser till Storbritannien.
Sverige väljer därför bara in 20 ledamöter den 26 maj.

Det blir fler konsekvenser.
Det första som sker måndagen efter Europavalet är att alla ledamöter samlas för att förhandla sinsemellan om inflytelserika poster. Vem får sitta i mest spännande utskottet? Vem blir ordförande för ett utskott?, osv.

Här delar de invalda ledamöterna in sig i partigrupper. Störst partigrupp tar förstås mest och bäst positioner.

Men brittiska ledamöter i mixen, får parlamentets socialistiska grupp en rejäl förstärkning.
Labour blir största brittiska parti enligt de färskaste opinionsundersökningarna.

Den andra stora gruppen i parlamentet, EPP, kunde man tro skulle gynnas på samma sätt.
Men brittiska tories sitter sedan 2013 inte med den borgerliga gruppen. Tories tycker att EPP är alltför EU-vänligt.
Tories sitter istället med partier som Sverigedemokrater och polska PiS. Deras grupp ECR får sålunda en rejäl förstärkning.

Så när parlamentet efter valet sätter sig ner för att förhandla om viktiga poster, borde man då räkna in i maktbalansen dessa brittiska ledamöter?
Det gynnar vissa politiska block som vi sett men kommer alltså att missgynna andra.
Speglar detta den politiska vilja som européerna uttrycker i valet? Vi européer som faktiskt är med i EU, alltså.

Eller ska man inte räkna in dem? Britterna säger ju att de ska försvinna senast den 31 oktober.
Nu har förstås inget de sagt fram till nu, hållit måttet.

Tar vi med britterna i arbetet – som reglerna ålägger oss – tvingas Europaparlamentet i höst – eller när brexit nu sker – riva upp hela sitt interna arbete och omfördela alla poster.

Belgiens premiärminister Charles Michel insisterade extra på att toppmötet att stats-och regeringscheferna avkräver Storbritanniens regering ett löfte om att uppföra sig lojalt under förlängningen.
De är ju på utgående och borde inte blanda sig i de framtidsbeslut som övriga EU vill fatta.

Fast de har all rätt att blanda sig i.
Och EU kan inte göra något åt saken. Förlängningen innebär att Storbritannien fortsatt är full medlem.

Ett par brittisk topp-tories med sikte på att ersätta Theresa May som premiärminister, har redan hotat offentligt att utnyttja förlängningen till
att göra livet surt för EU (Jacob Rees-Mogg och Boris Johnson).

Vad stats-och regeringscheferna verkligen inte kan påverka med eller utan löften från Theresa May, är hur britterna uppför sig i Europaparlamentet.
Ingen tror väl att Nigel Farage med sina kollegor i Brexitpartiet eller Ukip, tänker missa en chans att röra om i grytan.

Hur många arga brittiska brexiters tänker de brittiska väljarna skicka på oss? För tillfället är Farages parti näst störst i opinionsundersökningarna.

Valet till Europaparlamentet har plötsligt fått en betydligt mer osäker utgång för hela EU – och osäkerheten kommer att bestå så länge britterna inte kan enas internt.

Många tummar kommer att hållas för att Storbritannien äntligen bestämmer sig – dra tillbaka brexitansökan eller stanna kvar på riktigt.































About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU

Categories: Brexit, Europaparlamentet Etiketter: