”Brottsbekämpning” är den viktigaste frågan för EU att arbeta med de kommande åren tycker en stor del av de svenska väljarna, enligt en opinionsmätning. Men det är ingen verklig stridsfråga inför EU-valet.
Däremot visar en uppblossande dragkamp att din röst kan avgöra vilken klimatpolitisk väg EU och Sverige kommer att gå – blir det en backlash och ”klimatpaus” eller höjda klimatmål och stora lån för massiva gröna investeringar?
Det är bland sverigedemokraternas, moderaternas och kristdemokraternas väljare som brottsbekämpningen rankas som nummer ett för EU, enligt DN/Ipsos mätning.
Moderaterna har också fyllt många helsidor i tidningarna den senaste tiden med en valaffisch med toppkandidaten Tomas Tobé, som lovar ”sätta gräns för kriminiella”. Medan SD:s Jimmie Åkesson lovar ”bygga murar mot gängkriminella”.
Tillsammans med nyhetsrapporter om skjutningar och gängkrig kan det förklara varför väljare svarar att brottslighet är en stor EU-fråga.
Men i själva verket vill medlemsländerna mestadels sköta kriminal- och säkerhetspolitiken på egen hand och vill inte att EU ska blanda sig i. Det konstaterar EU-experten, Sieps-chefen Göran von Sydow.
-Brottsbekämpning och inre säkerhet hör ändå till nationalstatens traditionella kärnvärden, säger von Sydow.
Den ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson har försökt få medlemsländerna att samarbeta mer mot den internationella brottsligheten. Senast med ”European Ports Alliance” – ett samarbete mellan Europas hamnar mot narkotikahandeln.
Jämfört med det ter sig M-kandidaten Tomas Tobés förslag om att begränsa den fria rörligheten för dömda kriminella rätt beskedligt.
I hela EU hamnar ”brottslighet och terrorism” först på tionde plats när väljarna rankar de viktigaste politiska frågorna.
Däremot kan utgången av EU-valet avgöra riktningen för klimatpolitiken, som ligger två på svenskarnas topplista.
Dragkampen om klimatet trappas nu upp ytterligare när Spaniens toppkandidat, vice premiärminister Teresa Ribera, anklagar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för ”resignation” inför extremhögerns krav på att backa ifrån klimatbesluten.
Teresa Ribera siktar på att bli klimatkommissionär i nästa EU-kommission. Hon har sagt det offentligt och har därmed uppbackning av premiärminister Pedro Sanchez.
Den spanska klimatministern varnar i en intervju med nyhetssajten Politico för att von der Leyens eftergifter och den stora högergruppen EPP:s tal om klimatpaus riskerar att skada EU:
Ribera said this “rapprochement is a terrible strategy that only emboldens the most extreme factions. Europe could implode in the next five years.”
Nästa EU-kommission ska se till att medlemsländerna genomför alla de klimatåtgärder som beslutats om till 2030. Dessutom ska den få EU-regeringarna och parlamentet att enas om hur mycket utsläppen ska minskas till 2040.
I byrålådan ligger också den olösta konflikten om EU-lagen om naturrestaurering, som parlamentet godkänt men som en smal majoritet av EU-regeringarna med bland andra Sverige och Ungern vill stoppa.
Det första testet för EU:s klimatpolitik kommer när det nyvalda parlamentet ska rösta om ordförande för kommissionen. Ursula von der Leyen väntas bli nominerad av EU:s stats- och regeringschefer, men hon behöver också stöd från en absolut majoritet bland de 720 nyvalda parlamentarikerna för att kunna tillträda.
Von der Leyen har deklarerat att hon söker stöd från ledamöter som är ”pro-EU, pro-Ukraine, pro-Nato och pro-demokrati”. Det utesluter EU-motståndare, Putinkramare och EU-ledare som Viktor Orban och Robert Fico.
Men von der Leyen har inte uteslutit stöd från andra högerextrema politiker som Italiens Giorgia Meloni. Och hon har inte ställt några villkor om fortsatta klimatåtgärder för att klara de internationella klimatåtgandena.
Det är därför S-, Lib- och Gröna politiker trappar upp sina krav på besked från Ursula von der Leyen.
De får i praktiken även stöd från högerpolitikern Wopke Hoekstra, som övertog posten som klimatkommissionär i fjol när Frans Timmermans återvände till Nederländerna inför valet som ledare för en rödgrön allians.
Wopke Hoekstra var tidigare partiledare för kristdemokraterna, men efter valsegern för extremhögern i Nederländerna räknar han uppenbarligen inte med att få fortsätta som EU-kommissionär. Och kan därför tala klarspråk.
Hoekstra manar EU att höja takten i klimatåtgärderna för att kunna minska utsläppen och förbereda sig för följderna av kraftig uppvärmning.
“What is of the utmost importance is that we do the following: That we continue with climate action, full stop … because the direction of travel is the right one, but more is needed.”
“If you look further ahead, I’m sure that this will also take more money at a European and at a national level,” säger Hoekstra i intervjun men undviker att svara på varifrån de hundratals miljarderna euro ska hämtas.
I EU-parlamentets omröstning om Ursula von der Leyen 2019 klarade hon sig med åtta rösters marginal efter att ha lovat ett stort klimatpolitik. Hur många ledamöter som varje partigrupp får i valet den 9 juni kommer att påverka vilka löften von der Leyen ger för att få ihop ”sin regeringsmajoritet” i det nya EU-parlamentet.