EU-kommissionen sticker ut hakan och begär veto på de energiavtal som EU-länderna sluter med tredje land.
Regionens behov borde gå före i fortsättningen, snarare än nationella intressen.
EU har på senare år mer och mer övertygats att energi som länge betraktats som en klimatfråga, kanske ännu mer borde ses som en säkerhetspolitisk fråga.
Det är framförallt för att hindra Ryssland och Gazprom att diktera villkoren som EU-kommissionen nu begär att få rätt att granska alla energiavtal på förhand och att få stoppa de avtal som inte ser till en större regions behov.
De regionplaner som har dragits upp i förslaget gör Sverige och Danmark till en egen region medan Finland och de baltiska staterna bildar en enhet.
Sedan 2012 måste energiavtal anmälas till Bryssel och 124 stycken har därför granskats (i efterhand, enligt dagens regler). 17 av dessa respekterar inte EU-regler.
Men att försöka omförhandla redan slutna avtal har visat sig i stort sett omöjligt, påpekar energikommissionären Miguel Canete eftersom både EU-landet och dess utrikes motpart måste gå med på det.
Kommissionens önskan om vetorätt kommer framförallt eftersom Bryssel har tvingats passivt se på när medlemsländer som Ungern och Bulgarien, förhandlar och sluter avtal med Vladimir Putin och Gazprom trots att detta satt käppar i hjulen för EU-initiativ att öka en mer oberoende energitillgången till Europa.
Det är just dessa länder som EU-kommissionen måste övertyga för att få igenom sitt förslag.
EU-kommissionen lyckades visserligen få Bulgarien att hoppa av (och därmed ta död på) det ryska gasledningsprojektet South Stream med gas men bara för att mötas av ett nytt ryskt projekt, Turkish Stream, som såväl Grekland som Ungern anslöt sig till.
Nämnda länder har all anledning att bli provocerade över att EU-kommissionen däremot avstår att välja sida i ett annat inom-europeiskt energibråk:
Tyska planer att öka gasimporten från Ryssland, via en andra ledning Nord Stream.
I EU-kommissionens förslag idag ingår att deras veto bara ska gälla när länder sluter avtal, inte när kommersiella bolag gör det vilket är fallet i Nordstream II-projektet.
Gazproms plan att bygga en extra ledning till Tyskland upprör mycket Ungern, Bulgarien, Grekland med flera östländer vilka har lyft frågan till EU-toppmötet för att få vädra sin ilska.
EU-kommissionens förslag om ett EU-veto över energiavtal kan bara gå igenom om det vinner stöd av en kvalificerad majoritet av EU-regeringarna i ministerrådet, liksom i Europaparlamentet.
I EU-kommissionens nya energistrategi finns också två andra delar.
Den ena är att öka tillgången på gas via investeringar i nya ledningar, hamnar och lager så att t ex amerikansk, nordafrikansk och norsk gas kan nå fler delar av EU.
Bland prioriterade projekt. ingår att bygga ut den ”baltiska ringen” mellan Sverige, Polen och Litauen, till Finland.
Miljövänner kommer att bli besvikna på planerna att lägga miljardinvesteringar på att stärka denna källa till fossil energi.
Den andra delen är att minska energikonsumtionen genom bättre energiteknologi.
Framförallt handlar det om fastigheter i Europa som idag står för 50 procent av energiförbrukningen (till tre fjärdedelar fossil energi).
Problemet är välkänt och EU-planer om lösningar har lagts tidigare utan att medlemsländerna gjort märkbara insatser i den riktningen.