Ungerns illiberale makthavare Viktor Orban spelade högt, men backar nu i sista stund inför risken för tom plånbok om EU-miljarderna skulle sina. Ändå kan han utropa sig till segrare. EU lovar Ungern och Polen fortsatt fria händer att urholka demokrati- och rättsregler ytterligare minst två-tre år.
EU:s ordförande Charles Michel utlovar ett ”snabbt beslut” om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden i sitt brev på onsdagskvällen till stats- och regeringscheferna inför toppmötet.
”I am confident that we can find an agreement on a common package to allow for the swift implementation of both the Multiannual financial framework and the Recovery fund.”
Det som hotade bli en stor kris där EU skulle splittras på grund av Ungerns och Polens veto mot 1 800 miljardersbudgeten med 25 medlemsländer som går fram på egen hand har blåsts av. EU:s ordförandeland Tyskland har gjort upp med de två som viftade med vetokortet.
Det är Polens vice premiärminister Jaroslaw Gowin som gett en version av uppgörelsen. Den tyska regeringen dementerar inte, men säger att man avvaktar ett klartecken från övriga medlemsländer.
När samme Gowin öppnade för en kompromiss förra veckan tog Viktor Orban och det stora polska regeringspartiet PiS, Lag och rättvisa, avstånd från hans uttalande. Men nu är det samma kompromiss som presenteras som en seger för Polen och Ungern.
“For now we have agreement between Warsaw, Budapest and Berlin,” Gowin, the government’s biggest advocate of Poland dropping its veto threat, told reporters Wednesday in Warsaw. “I believe this agreement will also include the 24 remaining European capitals.”
Det som fick de ungerska och polska regeringarna till förhandlingsbordet var uppenbarligen rapporten från EU:s jurister att de övriga 25 medlemsländerna kunde gå fram på egen hand och låna upp den planerade återhämtningsfonden på 750 miljarder euro för att bidra till EU-ländernas återhämtning efter coronakrisen. Medan de drygt 1 100 miljarderna euro i långtidsbudget skulle stoppas, och ersättas av årliga nödbudgetar med följd att länder som Polen och Ungern skulle förlora 50-75 procent av EU-stöden.
Men Tysklands Angela Merkel väljer ändå att inte driva denna strid till sin slutpunkt. Tyska regeringen väljer i stället den kompromiss som lanserades av Merkels partikamrat, EPP-gruppens ledare Manfred Weber, att alla eventuella sanktioner mot länder som bryter mot de nya rättsstatsreglerna skjuts upp tills EU-domstolen tagit ställning till dem.
Det skulle med domstolens normala beslutsprocess att det dröjer två-tre år innan det kan bli aktuellt med några beslut utifrån det nya regelverket.
I så fall får Viktor Orban lika fria händer som tidigare i sin planering inför parlamentsvalet 2022.
EU-toppmötet kommer enligt ungerska medier också att göra ett uttalande där det sägs att det nya regelverket inte ska användas på andra lagstiftningsområden än det som gäller budgetmedlen, t ex inte vad gäller migrations- eller familjepolitik.
De nya rättsstatsreglerna kallades ett historiskt steg när EU-parlamentet lyckats få regelverket skärpt. Men det ser också ut att bli en lång historia innan de kan användas.