BRYSSEL. EU-domstolens utslag om att 38 nationella och regionala parlament måste godkänna handelsavtal där investerarskydd och regler för utländska investeringar ingår kan leda till att framtida handelsuppgörelser delas upp. Den kommer också att påverka Brexitavtalet med Storbritannien. Det säger handelskommissionären Cecilia Malmström.
EU:s handelsavtal med andra länder har med åren blivit alltmer vittomfattande och EU-domstolen tog i förra veckan ställning till vad EU-regeringar kan besluta om på egen hand och vad som är att räkna som inrikespolitik och därför måste beslutas om i varje medlemslands parlamentariska församlingar. Det gällde EU:s avtal med Singapore, men får återverkningar på samtliga handelsavtal.
– Det kan leda till att Singaporeavtalet och andra avtal delas upp, säger Cecilia Malmström i en första kommentar vid en träff med svenska journalister.
– Vi diskuterar domen här i kommissionen nu, och kommer sedan att ta upp den med medlemsländerna.
Det är flera handelsförhandlingar som är nära avtal som kommer att påverkas av domstolens utslag. Cecilia Malmström räknar med att förhandlingarna med Mexiko och Japan blir klara till årsskiftet. Förhandlingarna med länderna i Latinamerika, Mercosur, är också långt gångna. Samtidigt pågår förberedelser för förhandlingar med Australien och Nya Zeeland.
EU-domen innebär att frågor om transporter, intellektuella rättigheter, konkurrensregler, hållbar utveckling och offentlig upphandling kan ingå i handelsavtal som sedan godkänns av EU-regeringarna och EU-parlamentet, utan att prövas i de nationella parlamenten. Men domstolen slår fast att på två områden, reglerna för investerarskydd och utländska investeringar, krävs beslut på nationell nivå.
Det innebär att 38 nationella och regionala parlament måste godkänna sådana parlament. Som med handelsavtalet EU-Kanada, det så kallade Ceta-avtalet, som preliminärt godkändes först efter ett flertal turer och kompromisser med regionparlamentet i Walloniet i fjol.
Cecilia Malmström tolkar EU-domstolens utslag som att den även kommer att påverka förhandlingarna med Storbritannien om ett nytt handelsavtal. Ett EU-UK-avtal som även innefattar regler för finansmarknaden måste godkännas av de 38 nationella och regionala parlamenten.
Handelsförhandlingarna med USA lades i ”frysboxen” när Donald Trump valdes till president. Den nya administrationen har sagt att den vill återuppta förhandlingarna, men Cecilia Malmström verkar inte särskilt optimistisk.
– Ungefär två tredjedelar av förhandlingarna är klara. Men USA-administrationen har sagt att man inte haft tid att titta på dem än. Samtidigt är USA på väg att skärpa Buy American Act, med säkerhetsgranskningar av import som stål och försvåra annan typ av handel. Det blir nog inga nya förhandlingar inom en nära framtid, säger hon.
Cecilia Malmström är skeptisk till den nye franske presidenten Emmanuel Macrons tal om att införa en ”Buy European Act”, om den liknar de amerikanska importhindren. Men EU-kommissionen väntar på klarare besked om vad Macron vill.
EU-kommissionen har lyckats få medlemsländerna att gå med på ökade möjligheter att införa strafftullar mot dumpning. Det ska underlätta för EU att sätta in åtgärder mot Kina, som exporterar stål och andra produkter till priser långt under produktionskostnaderna.
– Men jag tror inte vi behöver gå upp till de tresiffriga nivåer som USA gör, säger Cecilia Malmström.