EU-parlamentet kräver en lagstiftning för att tvinga medlemsländerna att bidrag från EU-budgeten ska användas till att bekämpa diskrimineringen av romer och antiziganismen. Här har svenska politiker en chans att driva på och samtidigt visa att de inte bara är en bromskloss i EU-samarbetet.
Parlamentet har formellt inga befogenheter att driva fram nya lagar. Det är bara EU-kommissionen som har rätt att lägga fram lagförslag. Men kommissionsordföranden Ursula von der Leyen lovade innan hon blev godkänd att stödja parlamentets krav på ”initiativrätt”:
”When this House, acting by majority of its Members, adopts Resolutions requesting the Commission to submit legislative proposals, I commit to responding with a legislative act in full respect of the proportionality, subsidiarity, and better law-making principles.”
Det löftet testas nu sedan parlamentet med överväldigande majoritet – 545-96 – röstat igenom en resolution som kräver ett lagförslag inriktat på att bekämpa fattigdom och antiziganism.
Det finns cirka sex miljoner romer i EU-länderna. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) bor en tredjedel i bostäder utan rinnande vatten. I Rumänien där situationen är som värst saknar hela 79 procent sanitära anordningar som toalett, dusch och badrum i sina hem. Medellivslängden för romer är tio år lägre än genomsnittet.
Fyra av tio vuxna romer har förvärvsarbete. Sju av tio romska barn slutar skolan i förtid, mindre än ett av fem får chansen att gå vidare till högre utbildning.
Antiziganismen är utbredd. I Tyskland visar opinionsmätningar att sex av tio tillfrågade anser att romer är kriminella och fem av tio vill förbjuda dem från att vistas i stadscentrum.
EU-parlamentets rapport pekar på att alla icke-bindande planer som EU-kommissionen och medlemsländerna antagit sedan 2011 inte lett till några verkliga förändringar. Diskrimineringen och levnadsvillkoren för romer är fortsatt fruktansvärda i de flesta länder.
EU-länderna i Central- och Östeuropa får hundratals miljarder i utjämningsfonder och regionalstöd från EU som är tänkta att gå till de mest behövande. Men det krävs medfinansiering från varje land till EU-projekt, och eftersom politiker på nationell och lokal nivå anpassar sig till antiziganismen blir det sällan några insatser för romerna.
Därför kräver nu parlamentet ett EU-direktiv som tvingar varje medlemsland att inkludera den romska befolkningen i sina program för jämlikhet och mot diskriminering. Dessutom efterlyses ökad kontroll av hur medlemsländerna lever upp till kraven.
”When local and national budgets are developed the inclusion of people with Romani background will be among the priorities. More efficient and strengthened monitoring and oversight mechanisms must be developed and EU Commission and Member States will ensure that the funds allocated are properly spent and not misused, if a directive will be delivered.”
Det här initiativet från EU-parlamentet är en chans att driva på för en förändring av villkoren för de utsatta romerna. Men då krävs att det får stöd från övriga EU.
Svenska regeringen har de senaste åren gjort diverse tafatta försök att pressa Rumänien och Bulgarien att ta mer socialt ansvar för romerna i ett försök att få färre att ta sig hit för att tigga. Men med magert resultat.
När antiziganismen är så utbredd krävs lagstiftning som ålägger regeringar och lokalpolitiker att ta fram sociala program som även innefattar romer för att det ska bli verklighet.
Regeringarna i flera medlemsländer i Central- och Östeuropa kommer säkerligen att motsätta sig den här typen av EU-lagstiftning, som ställer nya krav på hur de använder EU:s fonder. Därför kommer det att krävas att regeringar och politiker från andra länder driver på och visar sitt stöd för parlamentets förslag och ett kommande direktivförslag från kommissionen.
Det skulle innebär en stärkt EU-samordning av socialpolitiken, som ansetts som ett politiskt känsligt område för övernationell styrning. Men frågan är om EU:s alla högtidliga fraser om ”unionens värden” är på allvar så länge man tillåter att diskrimineringen av sex miljoner romer tillåts fortsätta.
För att citera EU-fördraget, artikel 2
”Unionen skall bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden skall vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle där mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män råder.”