EU har anklagats för att vara ett nyliberalt projekt med främsta uppgift att öka storföretagens vinster på den öppna EU-marknaden. Men coronapandemin och den medföljande dramatiska ekonomiska krisen blev en vändpunkt. Nya EU-lagar och hundratals miljarder har satsats för att stärka löntagarnas rättigheter, menar ledande EU-forskare.
Men de varnar samtidigt för att EU-valet kan bli en backlash för det ”Sociala Europa”.
”EU har trots många skeptiker visat sig kunna konsolidera sin roll som en union för blomstrande nationella välfärdsstater”, konstaterar EU-forskarna David Bokhorst och Sven Schreurs i den rapport som presenterades i Stockholm på torsdagen på ett Sieps-seminarium.
Forskarna pekar på de dystra utsikterna för löntagares rättigheter och kraven på jämställdhet efter finanskrisen. Då EU-ledare som Tysklands Angela Merkel som svar på ökande ungdomsarbetslöshet, växande fattigdom och minskande investeringar hävdade att problemet var för höga sociala kostnader och krävde urholkade arbetsmarknadsregler.
EU-kommissionens lagförslag för att leva upp till fördragets mål om ”social rättvisa” stoppades eller urholkades kraftigt. Som förslagen om arbetstidsregler, föräldraledighet och rättigheter för anställda vid bemanningsföretag.
EU:s sociala toppmöte i Göteborg 2017 på initiativ av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och statsminister Stefan Löfven som medordförande ställde sig bakom ”Sociala pelaren”. Men Löfven försäkrade att det inte skulle leda till ”mer makt till Bryssel”.
Toppmötet följdes också mest av luftiga uppmaningar och ”rekommendationer” till medlemsländerna om sociala rättigheter.
EU-forskarna menar ändå att Juncker-kommissionen drog igång en omstart av EU:s arbete för gemensamma sociala regelverk. Men det stora paradigmskiftet kom med coronapandemin och den ekonomiska chock som den ledde till för EU-ländernas ekonomier.
I stället för mellanstatliga rekommendationer blev det överstatliga EU-beslut om drastiska solidariska insatser för att stödja utsatta medlemsländer och förhindra ekonomisk kollaps.
+ EU lånade snabb upp 100 miljarder euro för att kunna hjälpa länder med billiga lån att införa kortvecka och undvika massarbetslöshet.
+ EU-beslutet att därutöver ta upp ett ”bazookalån” på 723 miljarder euro till en återhämtningsfond. I de planer regeringarna måste utarbeta för att få ut bidrag och lån från fonden har många länder lagt in förbättrad hälsovård och sociala trygghetssystem.
”Filosofin bakom många återhämtningsplaner har varit att stärka välfärdens institutioner och öka möjligheterna för kvinnor på arbetsmarknaden”, enligt EU-forskarna.
EU-kommissionen med Ursula von der Leyen har också lagt fram flera lagförslag som tidigare ansetts omöjliga att få klartecken för.
+ EU-direktivet om minimilöner. Där medlemsländer måste införa en minimilön som motsvarar cirka 60 procent av genomsnittslönen. Länder som Sverige där mer än 80 procent av löntagarna innefattas av kollektivavtal undantas.
+ EU-direktivet om att matbud och andra gigarbetare ska kunna få samma rättigheter som löntagare.
Uppgörelsen om gigarbetare, som antogs efter stor dramatik i måndags på EU:s arbetsmarknadsministermöte, har knappt nämnts i de stora svenska medierna. Men EU-forskarna menar att den nya EU-lagen kan utgöra basen för framtida arbetsrättslagstiftning inom det snabbt växande AI, artificiell intelligens.
– Människor måste vara med och fatta besluten enligt det här EU-direktivet; det kan inte bara gå på algoritmer, säger Sven Schreurs vid Europauniversitet i Florens.
EU har de senaste åren också lagstiftat om minmiregler för föräldraledighet. Jämställdhet i storbolagens styrelser och på ledningsnivå. Ökad rätt till information om rättigheter och löner för löntagare.
EU-lagar tar ofta flera år att bli verklighet i medlemsländerna och det är därför svårt att avgöra hur stora förändringar de kommer att leda till. Men Sven Schreurs menar ändå att det höga tempo som satts igång både på EU-nivå och i flera länder är starten på en ny trend mot stärkta sociala rättigheter. Bristen på arbetskraft i flera länder pressar också politikerna och företag att anstränga sig mer.
EU-trender kan dock snabbt svänga beroende på vilka politiska majoriteter som styr.
– Det finns en trend nu mot en trötthet över nya EU-lagar, varnade Hanna Sjölund, internationell sekreterare på fackförbundet Vision, i en kommentar till EU-forskarnas rapport.
– I flera länder genomförs nedskärningar i de välfärdsområden där man satsat de senaste åren. EU-valet med framgång för högern kan leda till en backlash.
Ett talande exempel på omsvängd trend är Finland. Där genomdriver den nya högerregeringen en ”historisk förändring” i maktbalansen mellan löntagare och arbetsgivare. Det ska bli lättare att sparka anställda. Arbetslöshetsersättningen försämras. De centrala kollektivavtalen urholkas. Lagstiftningen mot strejker skärpas.
I Sverige hörs nästan ingenting om de EU-politiska omsvängningarna i dragkampen om att upprätthålla välfärdsstaten på europeisk nivå.
EU-lagstiftningen om minimilöner har avvisats och regeringen har tillsammans med den danska överklagat till EU-domstolen. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har talat om att lämna EU i protest mot lagen. Engagemanget för att EU-lagen leder till kraftigt höjda minimilöner i andra EU-länder verkar minimalt.
S-ledaren Magdalena Andersson är också motståndare till EU-lagen om stärkta rättigheter för gigarbetarna. Engagemanget för 28 miljoner gigarbetare i EU verkar minimalt.
Det pågår en dragkamp om välfärsstaten i EU, men det lär vi inte få höra mycket om i det svenska EU-valet.