Coronakrisen kan göra nödlösningen Ursula von der Leyen till historisk EU-ledare – om hon lyckas köra över Rutte/Löfven

Ursula von der Leyen kom in som ordförande för EU-kommissionen som en nödlösning i sista stund och hamnade i en till synes hopplös tacksamhetsställning till såväl Emmanuel Macron som Viktor Orban och Jaroslaw Kaczynski som vill ha en svag kommission.

Men när djupt splittrade stats- och regeringschefer nu famlar efter svar på hur de ska lyfta sina länder ur coronakrisen kan von der Leyen få chansen att ta ledartröjan och bli en historisk EU-ledare. Men då krävs i ett första steg att hon lyckas köra över nejsägare som Mark Rutte och Stefan Löfven.

När Europeiska Unionen befinner sig i sin värsta kris hittills under sin drygt 50-åriga existens har medlemsländernas regeringar tvingats erkänna att det endast är EU-kommissionen som kan ta fram en väg ut ur krisen.

+ I coronapandemins inledning agerade regeringarna som att EU plötsligt upphört att existera. De stängde gränser, införde exportstopp för sjukvårdsutrustning och struntade i EU-samarbetets grundläggande regler.

+ När de upptäckte att deras nationalistiska beslut slog tillbaka på dem själva och skapade kaos i kampen mot pandemin fick EU-kommissionen börja agera för att samordna beställningar och transporter för såväl medicinsk utrustning som av EU-medborgare i nöd. Trots att EU inte har några befogenheter över medlemsländernas hälso- och sjukvårdspolitik.

+ EU-ledarna var inte heller förmögna att visa upp ens en enad fasad när de skulle visa hur de tillsammans skulle föra sina länder ut ur coronakrisen. I stället blev det ett sex timmar långt och hetsigt gräl på videolänk i slutet av mars mellan stats- och regeringscheferna. Och när de möttes på nytt i förra veckan kunde de inte komma överens om mer än att be EU-kommissionen komma med ett förslag och lösa deras splittring.

Men det var ju inte så stats- och regeringscheferna tänkt sig att styra EU när de kompromissade ihop sig om Ursula von der Leyen som ny kommissionsordförande i fjol somras. Hon tvingades ringa runt och lova Ungerns Viktor Orban och Polens Jaroslaw Kaczynski att tona ner kritiken mot dem, och lova göra en italiensk EU-motståndare från högerpopulistiska Lega till vice ordförande. Von der Leyen hade kallats för ”den svagaste ministern” i den tyska regeringen, men Angela Merkel och Emmanuel Macron lanserade henne som ett sätt att försäkra sig om att få en mer lättstyrd kommission efter Jean-Claude Junckers styre.

Ursula von der Leyen har försökt betala av sina många tacksamhetsskulder, med uteblivet agerande mot Ungern och Polen, med omformulerat regelverk för utvidgningspolitiken för att passa fransk inrikespolitik.

Men när EU-regeringarna sent omsider kommit på att medlemsländernas ekonomier är så djupt integrerade att de måste agera samordnat för att kunna ta sig ut ur krisen är de oförmögna att klara det utan tvingas förlita sig på den kommission som de sett nedlåtande på.

+ EU-kommissionens maskineri har också visat att det fungerar även i denna kris. Kommissionen har snabbfotat ändrat regelverken för att underlätta för medlemsländernas stödpaket mot krisen

+ EU-kommissionen räddade också finansministrarna ur en upptrappad konflikt om ”coronaobligationer” kontra ”illa skötta sydeuropeiska ekonomier” med ett paket på drygt 500 miljarder euro där medlemsländerna garanterar både sysselsättningspaket och ökade utlåningsmöjligheter för Europeiska investeringsbanken.

+ Nästa steg togs på EU-toppmötet i förra veckan även om inte ens en slutdeklaration kom ut från mötet. EU-ledarna gav kommissionen i uppdrag att arbeta vidare med sitt alternativ till coronaobligationer, en radikal omarbetning av långtidsbudgeten inkluderande en massiv upplåning på finansmarknaderna till en ”återhämtningsfond” med medlemsländerna som borgensmän.

-Vi talar inte om miljarder euro, utan tusentals miljarder (trillions), sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efter mötet.

De fortsatta diskussionerna kommer att handla om hur stor del som kommer att ges som lån och hur stor del som bidrag. Det gäller att hitta en bra blandning.

Von der Leyen känner sig uppenbart stärkt efter toppmötet och de fortsatta förhandlingarna om att EU-ledarna ska acceptera kommissionens planer. Inför presentationen av det nya förslaget till långtidsbudget nästa vecka talar hon fortsatt om ”en blandning av bidrag och lån” till länderna med hjälp av en kraftig höjning av taket i långtidsbudgeten. Som ska gå till satsningar på den ”Green Deal” som von der Leyen gjort till sitt stora framtidsprojekt.

“By using the European Green Deal as our compass, we can turn the crisis of this pandemic into an opportunity to rebuild our economies differently and make them more resilient,” the Commission president said.

Om EU-kommissionen lyckas få igenom huvuddelen av sin plan om hur medlemsländerna samordnat ska ta sig upp ur coronakrisen innebär det inte bara en stärkt ställning i den ständiga dragkampen om maktbalansen. Det skulle också innebära ett nytt steg mot fördjupad integration av medlemsländernas ekonomiska samarbete, där länderna i praktiken går i borgen för gemensam upplåning.

Men när först euroländernas finansministrar möts den 8 maj och därefter EU-ledarna kommer några länder fortsatt att stå på bromsen och försöka begränsa planerna.

Statsminister Stefan Löfven var först ut på det senaste EU-toppmötet med att via videolänk meddela att Sverige inte vill bidra till en stor återhämtningsfond.

-Den ska vara begränsad i tid och omfång, det ska vara lån och inte bidrag, deklarerade Löfven.

Den svenska regeringens EU-tänkande förtydligades av finansminister Magdalena Anderssons tidigare statssekreterare Karolina Ekholm på ett EU-seminarium tidigare i veckan. Hon menade att fördjupat EU-samarbete kan leda till ökat stöd för EU-skeptiska populistpartier.

För Sverige är det en risk att politiska ledare i EU, som har en mer federalistisk syn än Sverige, passar på att ta några steg framåt när det är kris.  Det tror jag är riskabelt för det kan utlösa EU-skeptiska populistiska rörelser. Det skulle vara oerhört olyckligt om krishanteringen fick sådana effekter, sade Karolina Ekholm.

Ekholm och regeringen är orolig för att fördjupat EU-samarbete ska öka stödet för Sverigedemokraterna. De verkar inte fundera på följderna av en utebliven EU-solidaritet i andra länder, som Italien där högerpopulistiska Lega kan komma till makten med målet att lämna euron.

Ursula von der Leyen får hoppas på stöd av Angela Merkel m fl för att förklara för Magdalena Andersson och Stefan Löfven att coronakrisen är större än Sverigedemokraternas opinionssiffror, alternativt köra över resterna av nejsägarna i den så kallade Hansa-alliansen.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Övrigt