Dags att börja planera för på allvar: Vad händer vid Brexit-seger?

När Storbritanniens populäraste politiker, Boris Johnson, ställer sig på ”Lämna EU”-sidan inför folkomröstningen dagen före midsommarafton är det hög tid även för svenska politiker att börja planera för: Vad ska vi göra om Brexit vinner?

Det brittiska pundet sjunker i värde på måndagen och kreditvärderingsinstitutet Moody’s varnar för nedgradering av Storbritannien om brittiska folket röstar för utträde ur EU. Det visar hur osäkert resultatet av folkomröstningen blivit efter att Brexit-anhängarna fått Boris Johnson som galjonsfigur.

Vad händer då om Brexit vinner? Det formella finns inskrivet i det senaste EU-fördraget, artikel 50, värd att läsa noggrant:

Artikel 50 : 1. Varje medlemsstat får i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser besluta att utträda ur unionen.

2. Den medlemsstat som beslutar att utträda ska anmäla sin avsikt till Europeiska rådet. Mot bakgrund av Europeiska rådets riktlinjer ska unionen förhandla fram och ingå ett avtal med denna stat där villkoren för dess utträde fastställs, med beaktande av dess framtida förbindelser med unionen. Detta avtal ska förhandlas i enlighet med artikel 218.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det ska ingås på unionens vägnar av rådet som ska besluta med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.

3. Fördragen ska upphöra att vara tillämpliga på den berörda staten från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter den anmälan som avses i punkt 2, om inte Europeiska rådet i samförstånd med den berörda medlemsstaten med enhällighet beslutar att förlänga denna tidsfrist.

4. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 får den medlem i Europeiska rådet och rådet som företräder den medlemsstat som utträder inte delta, vare sig i de överläggningar eller i de beslut i Europeiska rådet och rådet som rör den medlemsstaten.

Kvalificerad majoritet ska definieras i enlighet med artikel 238.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Denna paragraf har hittills aldrig använts, och ingen vet därför vad som kommer att hända om den ska prövas för EU:s ekonomiskt näst största land. Men utan tvivel väntar åratal av politisk och ekonomisk osäkerhet. Om Storbritannien och övriga EU inte kan komma överens upphör brittiska medlemskapet automatiskt efter två år, men många experter varnar för att det kan bli flera år av oklarhet.

En lång rad mer eller mindre kvalificerade utredningar har gjorts under åren i Storbritannien medan debatten för och emot EU pågår. De flesta har kommit fram till att landet troligen kommer att förlora ekonomiskt på att lämna EU-samarbetet.

EU-positiva Global Counsel, rådgivningsfirma startad av förre Labourministern och EU-kommissionären Peter Mandelson, kommer fram till att det blir stora negativa ekonomiska och politiska konsekvenser för Storbritannien i rapporten Brexit: the impact on UK and the EU

EU-skeptiska tankesmedjan Open Europe, vars tidigare chef Mats Persson, numera är David Camerons rådgivare, kommer fram till att Storbritanniens ekonomi kan förlora 2,2 procent fram till 2030, motsvarande 70 miljarder pund i ett värsta scenario. Men om EU ger Storbritannien bibehållen frihandel och landet avregleras kraftigt och sänker handelstullarna mot tillväxtländer som Indien kan ekonomin tvärtom växa med 1,6 procent. Enligt rapporten What if…? The consequences, challenges and opportunities facing Britain outside the EU

Moody’s kanske mindre politiska värdering är entydigt negativ för konsekvenserna av Brexit:

In Moody’s view the economic costs of a decision to leave the EU would outweigh the economic benefits. Unless the UK managed to negotiate a new trade arrangement with the EU that preserves at least some of the trade benefits of EU membership, the UK’s exports would suffer. It would likely lead to a prolonged period of uncertainty, which would negatively affect investment, in Moody’s view.

It would also place a significant burden on policy-makers who would have to renegotiate the UK’s trade relations with the EU and other countries and regions, as well as reconsider other areas such as regulatory and immigration policies….

I utredningarna om vad som kommer att hända efter en Brexit-seger anser Open Europe att likadana avtal som Norge och Schweiz har med EU inte är acceptabla för Storbritannien. Norges EES-avtal, som ger full tillträde till EU:s inre marknad för allt utom jordbruk och fiske, innebär också att landet måste acceptera alla lagar och regler EU beslutar om. Schweiz’ avtal innefattar inte finanssektorn, som är en av de viktigaste för Storbritannien. Därför bör Storbritannien eftersträva en egen form av frihandelsavtal med EU, anser Open Europe, men anser att det är högst tveksamt om det är möjligt.

Om Storbritannien begär att få lämna kommer EU.s stormakter i första hand att inrikta sig på hur de ska förhindra en fortsatt splittring av unionen. Det kommer att påverka förhandlingarna om ett samarbetsavtal mellan Storbritannien och EU.  Avtalet ska godkännas av en kvalificerad majoritet av EU-ländernas regeringar, EU-parlamentet och samtliga nationella parlament. Frihandelsvännerna, dit Sverige räknas, kommer att ha minskat inflytande utan Storbritannien och mer protektionistiskt inriktade länder, med Frankrike i spetsen får en mer dominerande roll.

Om Storbritannien säger nej till EES-avtal och bara får normala internationella handelsregler med EU skulle det innebära höga tullar på exempelvis bilar, kemikalier, kläder, livsmedel, öl och tobak, påpekar Open Europe. Dessutom skulle Londons stora finanssektor förlora marknadstillträde till övriga EU och tvingas starta dotterbolag för höga kostnader i EU-länderna.

Sverige kommer att vara en av deltagarna i en sådan här förhandling om ett nytt avtal med Storbritannien. Med 121 dagar kvar till folkomröstningen är det dags för svenska politiker att fundera på vad de tycker att EU ska erbjuda. Storbritannien är en stor handelspartner för Sverige, samtidigt som stora eftergifter från EU:s sida kan leda till ökade krav på att fler länder ska lämna unionen.

De politiska konsekvenserna av en Brexitseger kan också bli stora i det politiskt splittrade Storbritannien. Skotska Nationalistpartiets ledare Nicola Sturgeon varnar för en ny folkomröstning om självständighet: Brexit will ’almost certainly’ trigger independence referendum

Boris Johnson själv avfärdar alla varningar för följderna av en Brexit i en artikel i Daily Telegraph: Boris Johnson exclusive

Han tror inte på varningarna för att ett splittrat EU ska gynna Rysslands president Putin, att Skottland kan lämna Storbritannien, eller att han som Londons borgmästare riskerar att allvarligt skada det stora finanssektorn. Det enda sättet att få EU att lyssna är när väljarna säger Nej, är Boris Johnsons slutsats.

”There is only one way to get the change we need, and that is to vote to go, because all EU history shows that they only really listen to a population when it says No”, skriver Boris Johnson.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Brexit