Det är 25 år sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft – som gav ett EU med euron, början till en gemensam rättspolitik och utrikespolitik. Men EU står nu vid ett nytt vägskäl när det gällande EU-fördraget inte funkar längre.
I upptakten till EU-parlamentsvalet dras nu en djup skiljelinje mellan dem som vill åternationalisera stora delar av EU:s beslutsmakt och dem som vill fortsätta fördjupa EU-samarbetet. De politiker som ska delta i valet måste kunna ge väljarna besked om vilken sida de står på och vilket EU de vill verka för efter 26 maj 2019.
I samtliga EU-fördrag står att medlemsländerna har samma mål om ”en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken”. Men det gäller inte längre med Viktor Orban vid makten i Ungern och Jaroslaw Kaczynski i Polen som vill återta beslutsbefogenheter från EU och därmed minska samarbetet. Orban och Kaczynski har beskrivit sig som två hästtjuvar på väg till Bryssel för att stjäla några granna exemplar.
”There is a saying in Hungary that if you trust somebody, we say ‘you can steal horses together’,” said Mr Orban. “There are a few stables, and one particularly large one called the EU, where we can steal horses with Hungarians,” a smiling Mr Kaczynski replied.
Orban har redan hittat ytterligare en allierad i projektet i Italiens Matteo Salvini, ledare för högerpopulistiska Lega och inrikesminister i Italien. Och Salvini har i sin tur bildat allians med Frankrikes Marine Le Pen. Donald Trumps tidigare chefsideolog Steve Bannon hoppas få bli deras kampanjstrateg.
De har pekat ut Frankrikes president Emmanuel Macron som sin huvudmotståndare, och han har tagit upp den kastade handsken. Finlands Alexander Stubb, fd konservativ statsminister i Finland har i sin kampanj för att bli ny ordförande i EU-kommissionen ställt sig på Macrons sida.
EU är i dag nära nog handlingsförlamat i de stora frågorna om migrationspolitiken och eurosamarbetet. EU har svårt att möta hoten från Putin och Trump på grund av djup splittring mellan medlemsländerna. Kampen mot terrorn och internationell brottslighet går trögt när en del medlemsländer sätter nationella intressen före internationellt samarbete.
Efter EU-valet talar det mesta för att parlamentet kommer att vara djupt splittrat och det kommer att bli ännu svårare än i dag att fatta beslut.
Därför kommer EU-ländernas regeringar och de valda parlamentarikerna att tvingas ta ställning till om och i så fall hur den här handlingsförlamningen ska hanteras.
EU-kommissionen har lanserat en framtidsdebatt med fem olika alternativ, utan att lyckas få igång någon debatt. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tog ytterligare ett steg när han nyligen föreslog att kravet på enhällighet ska slopas i beslut om utrikespolitiken för att EU ska kunna agera mer kraftfullt mot bland annat den ryska aggressionen.
Ett konkret förslag som verkligen tar tjuren vid hornen – Orban med fleras blockering – har utarbetats av Emmanuel Macrons tidigare rådgivare Jean Pisany-Ferry tillsammans med eurogruppens tidigare topptjänsteman Tomas Wieser för tankesmedjan Bruegel. De lanserar en ny uppdelning av EU-samarbetet i flera ”klubbar” där medlemsländerna väljer var de vill vara med. De som inte ställer upp på en ge,ensam migrationspolitik får inte vara med i den klubben och kan därmed inte längre blockera besluten.De föreslår ett ”Bas-EU” för inre marknaden, handel, konkurrens och rättsstaten där alla EU-länder ingår. Euron, migration, rättssamarbete är ”klubbar” för frivilligt deltagande. EU-domstolen är rättsskipare över alltihopa.
Andra alternativ i EU:s framtidsdebatt är att euroländerna bildar ett ”Kärn-EU” och att övriga får välja om de vill ingå eller hamna i periferin.
Oavsett resultatet i EU-valet kommer lär de här frågorna komma upp när regeringar och parlamentariker ska försöka hantera EU:s handlingsförlamning, förhandla fram en långtidsbudget eller hantera nästa finanskris.
Det kan vara klokt att fundera ut vilket besked de ska ge väljarna före valet.