Därför kommer Erdogan hjälpa EU stoppa flyktingar

Tusentals flyktingar tar sig varje dag från Turkiet till Grekland, trots turkiska regeringens löfte att stoppa dem, klagade EU-kommissionens Frans Timmermans när han besökte Ankara på måndagen. Men Turkiet kommer att ge EU en hjälpande hand. Inte bara på grund av löftet om 3 miljarder euro utan främst för att president Erdogan behöver en internationell samarbetspartner efter att hans storpolitiska ambitioner havererat.

Den dödliga explosionen i Istanbul vid Sultanahmet-torget, mitt i turistkvarteren, understryker den turkiska regimens utsatta position. President Erdogan har försökt utnyttja inbördeskriget i Syrien och IS framfart i Irak för att stärka sin egen ställning, med återupptagna attacker mot kurderna, och han har anklagats för att låta IS använda Turkiet som handelsväg. Men när IS nu pekas ut av regeringen som ansvariga för självmordsbombningen visar det att Turkiet tvingas välja sida.

Turkiet har sedan den arabiska våren försökt framställa sig som en förebild och bli en stor maktspelare i Mellanöstern. Den dåvarande premiärministern Tayyip Erdogan gav sitt stöd till Muslimska Brödraskapet och understödde protesterna mot Assadregimen i Syrien. Men när inbördeskriget i Syrien nu är på väg att utvecklas till en regional storkonflikt mellan Iran och Saudiarabien, mellan sunni och shia, har Turkiet hamnat på mellanhand. Stödet till Muslimska Brödraskapet ger fler fiender än vänner i arabvärlden.

Erdogans strategi att stärka sin regionala position genom att få bort Assadregimen har också gjort att han hamnat i konflikt med sin ekonomiskt viktiga samarbetspartner, Ryssland. Putinregimen har viktiga säkerhetspolitiska positioner att försvara i Syrien, med en militärbas vid Medelhavet, och vill stärka sin internationella ställning i krisläget i Mellanöstern. När ryska militärplan attackerade turkmenska styrkor som slåss mot Assadregimen blev det en konflikt med Turkiet, som svarade med att skjuta ner ett plan.

Turkiet är på väg att bli internationellt isolerat, trots att landet befinner sig mitt i den största konflikten som pågår för närvarande i världen. Turkiska kommentatorer anklagar Erdogan för att ha gått vilse i den internationella politiken: Turkey has lost its bearings.

Flyktingarna har blivit den sista brickan i president Erdogans maktspel. Turkiet har tagit emot över 2 miljoner flyktingar från Syrien, plus 200 000 från Irak och tiotusentals från Afghanistan och Pakistan. När det internationella stödet till FN:s flyktinghjälp minskade minskade Turkiet gränskontrollen och öppnade på så sätt vägen för den stora flyktingvågen till Europa. På så sätt satte Turkiet press på EU-länderna och tvingade dem att lyfta Erdogan som en internationell ledare.

EU erbjöd Turkiet 3 miljarder euro i flyktingbistånd, återupptagna medlemsförhandlingar, visaliberalisering och ett eget toppmöte i utbyte mot åtgärder för att minska flyktingströmmen, i en EU-TURKEY JOINT ACTION PLAN.

Det en politiskt tung omsvängning som den turkiska regimen nu gör efter att Erdogan under flera år i allt hätskare ordalag tagit avstånd från EU när han siktat in sig på att bli stor regional maktfaktor. Därför kommer det inte att vara lätt att få Turkiet att leva upp till sina åtaganden i avtalet med EU.

EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans lär få göra många resor till Ankara för att pressa regimen. Inför måndagens besök fick han regeringen att leva upp till sitt löfte att öka möjligheterna för de syriska flyktingarna att arbeta i Turkiet. Därutöver handlar det om att få till stånd skolor för flyktingbarnen, och att få gränskontrollen att fungera igen. EU:s hållhake är att dela ut de utlovade 3 miljarderna portionsvis, och att avtalen om visaliberalisering och medlemsförhandlingar kan stoppas, vilket skulle ytterligare diskreditera president Erdogan.

Men det viktigaste skälet till att Turkiet kan väntas successivt leva upp till sina åtaganden är att president Erdogan tvingats inse att hans maktpolitiska spel misslyckats. Turkiska regeringen har börjat försöka sätta stopp för att IS-krigare använder landet som transportled: “35 000 banned from Turkey“. Och Turkiet är också på väg att förändra sin hållning i Syrienkonflikten, enligt turkiska kommentatorer.

För EU kommer det dock inte att räcka med att sätta press på Turkiet att försöka stoppa flyktingvågen. När miljonerna i flyktinglägren sett att det går att ta sig till Europa kommer hundratusentals fler att försöka. EU:s ordförandeland det kommande halvåret, Nederländerna, är liksom EU-kommissionen inriktad på att få till stånd en uppgörelse om en EU-gränsstyrka och att få beslutet om omfördelning av 160 000 flyktingar att börja fungera.

Den holländska regeringen hotar motsträviga länder som Ungern och Slovakien med att det kan leda till att Schengen upplöses att att några länder bildar ett “Mini-Schengen”, med Össterrike, Tyskland och Benelux-länderna.

“If we don’t come to a solution carried by all member states or all Schengen member states, then it will eventually put the Schengen agreement we have at risk.”, sade holländske migrationsministern Klaas Dijkhof i EU-parlamentet.

Schengen med fri rörlighet för varor och tjänster är av stor ekonomisk betydelse för de flesta EU-länder, och har lett till att de forna öststaterna fått stora investeringar från bland bilindustrier, där delar transporteras över gränserna enligt “just in time”-modellen. Ungerns Viktor Orban har därför bildat “Friends of Schengen”.