President Joe Biden väljer att göra sin första utlandsresa till Europa. Han vill utnyttja världens lättnad över att han slog ut Donald Trump till att inta rollen som ”The New Sheriff in Town” på världsscenen. Han vill styra europeisk politik från Belfast till Sofia, med huvudmålet att ”samla världens demokratier” mot Kina.
Rättar Boris Johnson, Emmanuel Macron, Angela Merkel, Stefan Löfven in sig i ledet?
Det är några mötestäta dagar 10-16 juni i London, Cornwall, Bryssel och Geneve med såväl politiska ledare som kungligheter. I turordning: Boris Johnson, G7-toppmöte, drottning Elisabeth, Nato-toppmöte, Turkiets president Tayyip Erdogan, Belgiens kung Philippe, Belgiens premiärminister Alexander De Croo, EU-kommissionens Ursula von der Leyen, EU-ordförande Charles Michel, EU-toppmöte, avslutat med Rysslands Vladimir Putin.
Men Joe Biden har redan före sin ankomst ingripit i europeisk politik:
+ Några veckor före parlamentsvalet i Bulgarien har amerikanska regeringen slagit till med sanktioner mot en rad oligarker och ett 60-tal företag med nära koppling till premiärminister Borisovs regering.
The Biden administration’s decision to sanction three high-profile Bulgarian power brokers landed like a bombshell in the Balkan country and has major political implications.
EU har sedan Bulgarien blev medlem försökt sätta press på landet att agera mot den omfattande korruptionen utan nämnvärd framgång. Joe Biden motiverar sitt tillslag med att ett av hans utrikespolitiska mål är att bekämpa internationell korruption.
+ Biden-regeringen har på några få månader drivit fram en uppgörelse om en ”global bolagsskatt”, som ska förhindra multinationella storbolag att smita undan skatt och stoppa ländernas ”race to the bottom” för att locka till sig företagsinvesteringar. Det kallas för ”the largest shake-up in international corporate taxation for a century”, i Financial Times.
Men Joe Biden vill ingripa på fler fronter i Europa.
Han har ett livslångt engagemang i Irland och har ställt säkerheten för fredsavtalet som ett villkor för att USA ska vara intresserat av ett handelsavtal med UK. Biden tog upp det redan i sitt första telefonsamtal med Boris Johnson efter valsegern.
Biden has made clear where his red line is with London, and it runs through the island of Ireland. On the campaign trail, he said that any future trade deal between the U.K. and the United States would be contingent on London’s respect for the 1998 Good Friday Agreement.
Joe Biden har heller inga höga tankar om Boris Johnson som knöt nära förbindelser med Donald Trump. Han har liknat Johnson med en ”Trump-klon”:
Speaking at a fundraiser last year Biden described the prime minister as a “physical and emotional clone” of Trump.
Biden-regeringen har klargjort att den stödjer det regelverk i EU-UK-avtalet som garanterar en fortsatt öppen gräns på irländska ön. Presidenten är också under press från kongressledamöter som manar Biden att tillsätta ett särskilt sändebud för att ”stödja fredsprocessen i detta kritiska läge”.
EU hoppas nu att Joe Biden ska sätta press på Boris Johnson att lösa den akuta kris som Nordirland befinner sig i när UK-regeringen försöker krypa ur det avtal den skrivit under med EU. Nästa förhandlingsomgång EU-UK äger rum samtidigt med det bilaterala mötet mellan Biden och Johnson.
A spokesperson for the White House’s National Security Council said the Biden administration was looking for the UK and the EU “to prioritise political and economic stability in Northern Ireland”.
Joe Biden har också sänt en rad samarbetssignaler till Europa sedan han kom till makten. USA har återinträtt i Parisavtalet om klimatet, åter blivit medlem i FN-organet WHO, och öppnat för att återansluta USA till Iranavtalet.
De viktigaste signalerna har Biden sänt till Angela Merkel, först genom att stoppa Trumps beslut att dra tillbaka 12 000 soldater från Tyskland och därefter med beskedet att USA upphäver hotet om sanktioner mot gasledningen Nordstream II från Ryssland till Tyskland.
Men Joe Biden har samtidigt demonstrerat att han ser sig som sheriffen som de övriga får anpassa sig efter.
Han meddelade det överraskande beslutet att USA drar tillbaka sina trupper från Afghanistan i höst och informerade sina europeiska partners om beslutet mycket sent. USA anslöt sig oväntat till kravet på att upphäva patenten på covid 19-vaccin och fick EU att framstå som boven som ville skydda de europeiska stortillverkarna av vaccin, samtidigt som USA haft kvar exportförbud för vacciner och insatsvaror för vaccintillverkning. Biden-regeringen har fortfarande inte upphävt de sanktioner mot stålimport som Trump införde, och EU gick nyligen med på att skjuta upp en upptrappning av sina motåtgärder i sex månader.
När Joe Biden nu anländer till Europa är det med stora ord om att samla ”världens demokratier” igen mot hoten i dagens värld. I ett inlägg i Washington Post talar han flera gånger om vad som är det stora hotet, Kina.
”We will focus on ensuring that market democracies, not China or anyone else, write the 21st-century rules around trade and technology.”
Amerikanska bedömare beskriver hur kampen mot Kina är det övergripande målet för Biden-regeringens utrikespolitik. Det är efterföljaren till Kalla kriget och Kriget mot terrorn:
”Back in the long, hushed hallways of Washington policymaking, a different picture of the administration’s attitude toward Europe is emerging. There, China is the clear, even obsessive focus of Biden’s foreign policy. It is, in the new administration’s view, the global and ideological challenge of the next generation, the clear successor to the Cold War and the War on Terror as the organizing principle of American foreign policy.”
Men frågan är om de europeiska ledarna sluter upp helhjärtat i Joe Bidens syn på världen?
Flera av dem försöker anpassa sig.
Storbritannien har varit en av Kinas närmaste samarbetspartners, och huvuddelen av Kinas investeringar gick till UK. Den brittiske finansminister George Osborne talade om en ”golden era” i samarbetet. Men efter påtryckningar från Trump-regeringen och under pandemin har UK-regeringen svängt, Huawei har stoppats och lagar om att förhindra utländska investeringar av säkerhetsskäl har införts.
Italien var det första G7-landet som anslöt sig till Kinas stora ”sidenvägsprojekt” 2019. Dåvarande regeringen hoppades att kinesiska investeringar skulle lyfta landet ur krisen. Men den populistregeringen är i dag ersatt av förre ECB-chefen Mario Draghis samlingsregering. Helt diskret har Draghi stoppat Kinas uppköp av företag och infört restriktioner för utländska företagsköp. Draghi har deklarerat att Italiens utrikeslinje nu är “strongly pro-European and Atlanticist, in line with Italy’s historical anchors”.
Men Tyskland och Frankrike har stora ekonomiska intressen i Kina. Merkel och Macron drev på hårt för att få till stånd ett investeringsavtal under det tyska ordförandeskapet i höstas, och båda deltog på videokonferensen den 30 december med Kinas Xi Jinping. Avtalet har nu stoppats bland annat efter protester från EU-parlamentet. Men franske presidenten Emmanuel Macron har sagt att han inte vill att EU ska bilda ett gäng med USA mot Kina. Och Merkel har instämt och sade efter en videokonferens med Biden i mars att EU och Biden-regeringen är oense om Kina.
The EU would share ”no identity” with Washington on China, Merkel said. ”That is absolutely clear.”
Men sedan dess har Biden-regeringen trappat upp trycket på Europa, samtidigt som rapporterna om koncentrationsläger för uigurer i Kina ökat väljarnas medvetenhet om vad som händer i diktaturstaten.
I Sverige har de stora exportföretagen med Ericsson och Wallenbergfamiljen i spetsen lobbat hårt för att regeringen inte ska besluta om några restriktioner för kinesiska företag. Regeringen gömmer sig bakom Post- o telestyrelsen som fått ta beslutet om att stoppa Huawei. Frågan är vad Stefan Löfven säger när Joe Biden begär att han ska ställa upp i kampen mot Kina.
Biden-regeringen undviker nogsamt att gradera Kina och Ryssland som lika stora hot. Joe Biden har visat sin samarbetsvilja genom de ökade ekonomiska intäkter som Putinregimen kan räkna med genom Nordstream II-projektet. Och USA har åter anslutit sig till kärnvapenavtalet Start.
”In my phone calls with President Putin, I have been clear and direct. The United States does not seek conflict. We want a stable and predictable relationship”.
Även om Bden samtidigt lovar att trappa upp sanktionerna mot Ryssland om man försöker påverka demokratiska val i USA eller andra länder.
Det kommer säkert att höras många vackra ord om samarbete mellan världens demokratier i kommunikéer och på presskonferenser den närmaste veckan, till skillnad mot toppmöten med Donald Trump. Men det är tveksamt om USA och Europa kan utveckla ett djupt partnerskap på jämbördig nivå.
USA har varit sheriffen i Europa sedan slutet på andra världskriget och efter åren med Trump har flera av Europas ledare börjat inrikta sig på att de måste vara beredda på att kunna stå på egna ben och besluta om strategier som gynnar dem. Ingen vet vilken amerikansk president som väntar härnäst.
EU-ledarna diskuterar därför ”strategisk autonomi” och hur EU ska bli en stor geopolitisk aktör.
Men för att kunna möta det växande hotet från auktoritära regimer och ekonomiskt beroende av Kina skulle USA och Europa behöva hitta ett sätt att samarbeta på ett nytt sätt, utan självutnämnda sheriffer och utan politiska ledare som bara tänker på vad som gynnar deras bil- eller telekommunikationsföretag.