Dags för SVT att förbereda den stora EU-valdebatten – Barnier, Mogherini, Vestager, Keller?

Socialdemokraterna och Moderaterna vill att väljarna i EU-valet nästa år bara ska rösta om vilka 21 svenska ledamöter som ska sändas till EU-parlamentet.

Men valet kommer också att handla om vem som ska leda EU-kommissionen. Det krävs att Sveriges Television och övriga svenska medier lyfter upp debatten mellan EU-partiernas “Spitzenkandidaten” för att väljarna verkligen ska få reda på vad deras röst innebär.

Redan i förra valet 2014 utnyttjade EU-parlamentet sin utökade makt att välja ordförande för EU-kommissionen till att genomföra en valrörelse där partigrupperna lanserade sina toppkandidater till uppdraget. TV-sända valdebatter genomfördes i flera länder och kandidaterna turnerade runt i Europa. Resultatet blev också att Jean-Claude Juncker utsågs till kommissionsordförande sedan hans partigrupp, konservativa EPP, fått flest röster i valet, trots att Storbritanniens David Cameron och Ungerns Viktor Orban försökte stoppa valet.

I Sverige var de flesta väljare ovetande om Spitzenkandidat-kampanjen. Moderaterna och Kristdemokraterna, som ingår i EPP-gruppen, bjöd inte ens in Juncker till Sverige. Socialdemokraternas kandidat Martin Schulz kom till Sverige, med partiledningen skickade honom till Umeå för dörrknackning, och såg på så sätt till att riksmedia missade honom. Det var bara Liberalernas kandidat, Guy Verhofstadt, som fick framträda i Stockholm tillsammans med sina svenska partivänner, dåvarande Folkpartiet och Centern.

Svenska medier ignorerade också i stort sett helt den valrörelsen och började rapportera först efter valet när dragkampen kom igång mellan EU-parlamentet och EU:s stats- och regeringschefer.

Tidigare var det EU-ledarna som bak stängda dörrar gjorde upp om vem som skulle få bli ordförande för kommissionen. Resultatet blev därför oftast en kompromissfigur som ansågs beredd att följa direktiven från toppmötena. Men med Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009, fick EU-parlamentet stärkta befogenheter bland annat över valet av kommissionsordförande.

Flera EU-ledare är motståndare till en upprepning av Spitzenkandidat-kampanjen. De anser att det blir alltför mycket federal parlamentarism över EU.

Det kan man ha olika synpunkter på. Men de stora partigrupperna i EU-parlamentet har redan bestämt att de ska driva en liknande valrörelse 2019. EPP ska utse sin toppkandidat vid kongressen i Helsingfors i november. Och Socialdemokraterna har beslutat att det kan bli primärval i partierna i medlemsländerna om det är flera som konkurrerar om att bli partiets toppkandidat.

EU-kommissionen uttalade också på onsdagen sitt stöd för en fortsättning för systemet med toppkandidater i EU-valet nästa år. Kommissionen vill att kampanjen ska inledas redan i år och föras ut av partierna i samtliga medlemsländer för att nå ut till alla väljare.

– Jag var ett testfall 2014, och jag beklagar att jag inte fick tillfälle att komma till alla medlemsländer och tala om vad jag ville göra som ordförande för kommissionen, sade Jean-Claude Juncker på presskonferensen.

– Nästa år borde vi ha debatter i samtliga medlemsländer för att nå ut till väljarna.

Kommissionen ger också tydliga rekommendationer om att de nationella partierna tydligt ska tala om för väljarna vilket EU-parti de tillhör och vilken Spitzenkandidat de därmed stödjer:

“EU-kommissionen rekommenderar också att sambandet mellan nationella partier och EU-partier görs tydligare. Politiska partier på nationell nivå bör vara mer öppna med vilka EU-partier de är kopplade till, exempelvis genom att använda deras logotyper i kampanjmaterial och på valsedlar. De borde också redovisa sin position i viktiga EU-frågor på ett tydligare sätt och meddela sin avsikt att delta i politiska grupper i Europaparlamentet och deras val av ordförande till EU-kommissionen.”

Jean-Claude Juncker påpekade också att det inte är självklart att den partigrupp som blir störst i EU-parlamentsvalet får sin kandidat som kommissionsordförande. Det är bara den toppkandidat som kan samla en majoritet bakom sig i parlamentet och bland stats- och regeringscheferna som kan få posten. Efter valet 2014 förde Juncker långa förhandlingar med andra partigrupper och lade fram ett program med löften om reformförslag som gjorde att han fick stöd av såväl de flesta socialdemokrater, som liberaler och gröna parlamentariker.

EU-valet nästa år kan också leda till stora omkastningar mellan partigrupperna. Socialdemokraternas väljarras i parlaments- och presidentval i Tyskland, Frankrike och Nederländerna, kombinerat med de stora framgångarna för Emmanuel Macrons En Marche i Frankrike gör att det går rykten om nya partibildningar efter valet.

President Macron har inte gett några besked om hans parti En Marche vill ingå i den liberala Alde-gruppen, som i dag är en blandning av EU-positiva och EU-skeptiska partier. Italiens S-ledare Matteo Renzi uppges diskutera med Emmanuel Macron att bilda en ny partigrupp i EU-parlamentet med en tydlig EU-positiv hållning.

Emmanuel Macron är motståndare till Spitzenkandidat-systemet, men han har samtidigt läckt ut i media att han gärna skulle lansera den danska EU-kommissionären Margrethe Vestager som sitt partis toppkandidat.

I konservativa EPP ligger EU:s Brexitförhandlare Michel Barnier bäst till. Han ställde upp och förlorade mot Juncker på EPP-kongressen inför valet 2014, och blir nu ett välkänt namn under förhandlingarna med britterna.

Socialdemokraterna kan få svårt att få fram något tungt namn med tanke på partiernas opinionslägen i flera stora medlemsländer. Men bland favoriterna nämns EU:s utrikeschef Federica Mogherini och kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans. Bland De Gröna nämns oftast gruppledaren i parlamentet, Ska Keller, som var partiets toppnamn även 2014.

De stora svenska partierna är fortsatta motståndare till Spitzenkandidat-systemet och är dessutom betydligt mer EU-skeptiska än de toppkandidater som kommer att representera dem på EU-nivå. Partiledningarna vill helst undvika att de kommer till Sverige och talar om hur de vill stärka EU-samarbetet om de får bli ordförande för EU-kommissionen.

Därför kan det bli upp till svenska medier att se till att väljarna får kunskap om alla aspekter av EU-valet, vad de partigrupper de svenska partierna tillhör står för och vilken linje de vill att EU-kommissionen ska driva de kommande fem åren.

Sveriges Television gör demokratin en tjänst genom att börja förbereda en Spitzenkandidat-debatt inför EU-valet, även om Socialdemokraterna och Moderaterna protesterar och tycker det räcker med Marita Ulvskog och Gunnar Hökmark i en tv-studio.