Deutsche Bank blir Merkels europeiska lackmustest

Deutsche Bank riskerar mycket snart att bli en test på hur äkta europeiskt engagemang den tyska politiska ledningen känner.
Cyniker i södra Europa räknar kallt med att Berlin bara ser till egna intressen.

Efter att ha tagit beslutet i mitten av 1990-talet att införa euron, fick Tyskland kalla fötter när införandet väl närmade sig.
Man krävde att övriga euroländer skulle acceptera stränga regler så att alla höll sina statsbudgetar i balans (stabilitetspakten).

2004 var ironiskt nog Tyskland ett av de första länder att falla för dessa regler.
Budgetunderskottet var regelvidrigt stort.

Tysklands dåvarande regering utnyttjade då sin storlek till att strunta i reglerna och den varning som EU-kommissionens tjänstemän – helt regelmässigt – ville utfärda.
Man övertalade övriga EU-länder att stödja dem i detta regelbrott.

Det blev förstås början till slutet för eurons budgetregler och hur illa det kan gå, fick vi alla se under finanskrisen 2008 där marknaden grymt straffade de euroländer som struntat i EU-institutionernas varningar.

Finanskrisen skrämde upp Tyskland där förbundskansler Angela Merkel återgick till principfasthet och krävde att alla måste följa reglerna – och dessutom följa ännu fler, nya och ännu tuffare regler.

Tyskland krävde införandet av en europeisk bankunion som gör det omöjligt för EU-regeringar att gå in och rädda sina konkursmässiga banker med statliga pengar (…som sedan blir statsskulder och så förväntas tyskarna ställa upp med pengar igen…).

Bankunionens “konkursavdelning” började operera den 1 januari 2016.
Ironiskt nog ser idag Tysklands största bank, Deutsche Bank, ut att behöva bli den första bank som måste nekas statliga räddningsinsatser och tvingas underkasta sig gemensamma regler för hur en systemviktig bank nära konkurs, ska hanteras.

Deutsche Bank glider dag för dag närmare en krasch.
Bankens egetkapital är skrämmande lågt.
Förra året gjorde DB 7,7 miljarder dollar i förlust.
I somras sparkades 3 000 anställda och 188 bankkontor stängdes.
DB säljer ett större försäkringsbolag i Storbritannien, försöker bli av med sin andel i HuaXin Bank, söker förgäves efter köpare till Postbank.
Aktiekursen som aldrig återhämtat sig efter finanskrisen 2008, ligger på sitt lägsta på 30 år.

Så är det böterna som väntar.
Miljardböter för att ha tvättat pengar åt ryska maffian och böter för att ha deltagit i valutakurs-riggning.
Och framförallt 14 miljarder dollar i böter för att bedrägerierna på Wall Street som ledde till finanskrisen.

Deutsche Banks ledning har valt som strategi att hoppas.
Man hoppas att amerikanska myndigheter vill förhandla ner summan.
Man hoppas att nedskärningarna ska sänka bankens alltför höga kostnader.
Man hoppas att vinster ska börja flyta in efter år av förluster.
Man hoppas att aktiekursen ska stiga.

En mer pessimistisk bankledning skulle försöka dra in nytt kapital för väntade böter och kapitalkrav.
VD John Cryan säger att det kommer inte behövas.

Tyska politiker i Bundestag skällde på onsdagen ut Europeiska centralbankens chef Mario Draghi för att han ställer till med problem för tyska bankers vinster genom att inte bekämpa den låga räntan i Europa.

Angela Merkel har offentligt sagt att Deutsche Bank inte kommer räddas med skattebetalarnas pengar.
Omvärlden tror henne inte, de tror att hon säger så för att amerikanska myndigheter ska vekna och inte vilja bidra till att krascha en stor bank.
Die Zeit läckte igår ett dokument med planer för hur en statlig räddning skulle se ut.

Vi bör ha i åtanke att Deustche Bank (liksom lika skandalomsusade Volkswagen) utgör starka symboler för styrka och trygghet för tyskarna.
Och att Angela Merkel har ett val nästa höst som opinionsmätningarna inte ger henne lysande chanser inför.

Ändå.
Om Merkel räddar Deutsche Bank istället för att låta den europeiska bankordningen gripa in, så vore det höjden av hyckleri.
Hon har ägnat flera år åt att neka andra tillåtelse att rädda grekiska och spanska banker.
Hon har ägnat det senaste året att neka Italiens regering att rädda italienska banker.

Men mer än hyckleri så vore det förstås ett grundskott för hela den europeiska bankunionen.
Och ett grundskott i EUs bärande idé, att gränsöverskridande problem som är så stora att de får konsekvenser för alla, ska hanteras gemensamt.

Men kanske klarar sig privata Deutsche Bank med alldeles egna krafter och Merkel slipper utsättas för prövningen.