EU-ordföranden Donald Tusk ansluter sig nu till Emmanuel Macrons och Jean-Claude Junckers maningar till snabba reformer för att stärka EU-samarbetet. Tusk lanserar en ny beslutsmodell för EU-toppmötena där stats- och regeringscheferna ska pressas komma överens, annars gå med på att några länder går fram på egen hand.
I svenska riksdagen kräver partierna att statsminister Stefan Löfven på toppmötena ska säga Nej till alla förslag om fördjupat EU-samarbete. Sverige riskerar att bli kvarlämnat när EU:s reformraket skjuts iväg.
Donald Tusk har hittills agerat som en försiktig general i EU:s framtidsdiskussioner. Men efter hans rundresa för att träffa stats- och regeringscheferna inför veckans toppmöte har han bytt strategi. Nu talar han om att det finns en ”vilja att återuppliva arbetet och lansera nya idéer” i inbjudan till mötet. Han lanserar en ”ny metod” för att ”lösa den gordiska knuten” i känsliga frågor under de kommande två åren. Den ska göra att EU snabbare kan komma fram till beslut på toppmötena och annars direkt kunna komma fram till att några länder ställer sig utanför.
”After the consultations, I feel reassured that we are capable of accelerating our work”, säger Tusk.
Donald Tusk säger att målsättningen fortsatt bör vara att sträva efter enighet mellan alla medlemsländer. Men tillägger nu att om inte det är möjligt kan några länder gå framåt på egen hand i enlighet med EU-fördraget.
”If the discussion does not succeed, we will need to decide whether to make another attempt at solving the issue, or if the only way forward is enhanced cooperation among the willing countries, as provided for by the Treaties.”
Donald Tusk talar om att lägga fram ”decision notes” till toppmötena där skiljelinjerna mellan medlemsländerna tydligt dras upp. Därefter ska EU-ledarna ha ett toppmöte för att försöka komma överens. Lyckas de inte bli eniga ska de ta ställning till om enighet kan nås genom att kalla in ett extra toppmöte, eller om ”den enda vägen framåt är att villiga länder inleder förstärkt samarbete”.
EU-ordförande Tusk är frustrerad över att lagförslag fastnar i beslutsmaskineriet, på grund av att regeringscheferna låter enskilda ministrar eller splittrade regeringar förhala förhandlingarna. Därför vill han att EU-ledarna på toppmötena ska ta över ansvaret – ”take things into our own hands”.
Om Donald Tusk får stöd den här ”nya metoden” förändras EU-toppmötenas roll. I dag anger ”slutsatserna” från mötena oftast viljeyttringar från stats- och regeringscheferna som sedan ska omsättas i förhandlingar på ministernivå om lagstiftningen. Nu vill Tusk att toppmötena ska avgöra de politiska känsliga frågorna.
EU-ordföranden lägger fram en lista på toppmöten för de kommande två åren och när de heta frågorna ska avgöras. Det ska inledas redan i samband med det sociala EU-toppmötet i Göteborg den 17 november, med en arbetslunch om framtidsreformerna.
I den svenska riksdagen är motståndet starkt mot såväl franske presidenten Emmanuel Macrons och Donald Tusks planer. Partiföreträdarna närmast tävlade i vem som var ivrigast motståndare mot nya EU-reformer när Stefan Löfven kom till EU-nämnden på onsdagen för att diskutera vad som ska hända på toppmötet.
Centerpartiets Eskil Erlandsson hävdade att ”Brysselmaskineriet vill ha en federal statsbildning”. Medan hans krav är att ”EU-samarbetet ska vara mellanstatligt.” Ett märkligt uttalande av en fd jordbruks- och fiskeminister som haft ansvar för några av de politikområden som är allra mest överstatligt styrda i EU.
Moderaternas Ulrika Karlsson räknade upp de flesta av Macrons och Junckers förslag och efterlyste ett klart ställningstagande från statsminister Löfven om att Sverige ska stoppa dem. Plus se till att skära ner EU-budgeten.
Kristdemokraternas Desirée Pethrus avkrävde Löfven ett löfte om att se till att EU ”aldrig inför mer regler på det sociala området”. Hon föreslog också att EU ska dra ner på sin budget för sociala insatser för att kunna göra det billigare för Storbritannien att lämna EU.
Statsminister Löfven försökte hänga med i budgivningen mot förstärkt EU-samarbete. Han tog avstånd från Macrons och EU-kommissionens förslag om ett EU-beslut om att ta ut skatt av digitala jättar som Google och Facebook i de länder där de tjänar in pengarna. Sveriges linje är att det ska skötas på ”global nivå”, och på det sättet lär IT-jättarna kunna fortsätta att välja ut i vilket lågskatteland de betalar skatt.
Stefan Löfven försäkrade också att det inte kommer att fattas några beslut på EU-toppmötet i Göteborg, och att Sveriges linje är att det inte ska införas några nya EU-regler för jämställdhet, arbetsrätt eller löner.
– Vår linje är att EU ska genomföra det man redan åtagit sig. Inte börja ge sig på nya frågor. Det är viktigt att alla EU-länder håller ihop, sade Löfven.
Regeringens fotbyte i somras -när försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström meddelade att Sverige nu vill vara med i ett försvarssamarbete på EU-nivå – försvarade Stefan Löfven med att det blir ett ”frivilligt mellanstatligt samarbete”.
Däremot vill regeringen, och även de flesta av riksdagspartierna, ha en stark fördjupning av EU-samarbetet på ett område – migration.
Stefan Löfven är missnöjd med att beslutet om en skärpt EU-lagstiftning på migrationsområdet förlagts till toppmötet i maj nästa år, och han vill införa straffåtgärder mot medlemsländer som inte ställer upp på fattade majoritetsbeslut om omfördelning av flyktingar.
– Om EU-länderna inte kommer överens om migrationen ska det kunna få konsekvenser för det finansiella stödet, sade Löfven.
Den svenska linjen i EU blir allt tydligare. Skärpta EU-lagar och hårda tag mot andra medlemsländer när det tjänar den inrikespolitiska debatten. Nej till fördjupat EU-samarbete om det riskerar att leda till förlorade röster i nästa riksdagsval.
Riksdagsledamöterna verkar mer skrämda av det EU-motstånd de hör från Sverigedemokraternas företrädare i EU-nämnden än att ta reda på vad svenska folket tycker om EU-samarbetet. Där utanför riksdagshuset ökar stödet för EU. Två tredjedelar av svenskarna tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige. Svenskarna efterlyser EU-insatser för att bekämpa klimatförstöring, fattigdom, terrorism, stödja demokratiutveckling i världen och komma överens om migrationspolitiken.