Turkiets Erdogan sträcker i sista stund ut sin hand och räddar EU från sönderfall och Angela Merkel från avgångskrav. Uppgörelsen om att Turkiet tar tillbaka alla flyktingar som tar sig över Egeiska havet till de grekiska öarna är en dramatisk omsvängning i flyktingkrisen, där Merkel körde över EU:s toppförhandlare Donald Tusk och Jean-Claude Juncker i en historisk solokörning natten före toppmötet.
Men priset är högt. EU gör sig beroende av en av auktoritär regim som förtrycker stora delar av sin befolkning. Det finns fortfarande en rad fallgropar som gör uppgörelsen osäker. Och det kan leda till ökad splittring av flyktingfamiljer och tvinga flyende från krig att söka ännu farligare vägar till Europa.
Det var en mycket nöjd Angela Merkel som var den första att möta medierna när det utdragna toppmötet avslutats strax efter midnatt.
– Vi har tagit ett kvalitativt steg framåt för att lösa flyktingfrågan, sade Merkel.
– Alla som kommer till Grekland med flyktingsmugglare kommer att tas tillbaka av Turkiet. Och för varje syrier som tas tillbaka av Turkiet kommer EU att ta emot en syrisk flykting på laglig väg från Turkiet.
Merkel chockade övriga EU-ledare när de anlände till toppmötet på tisdagen med ett helt nytt förslag som hon förhandlat fram under natten tillsammans med Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu, med EU:s nuvarande ordförandeland, Hollands Mark Rutte som bisittare. Deras förslag såg helt annorlunda ut än det som EU-ordföranden Donald Tusk och EU-kommissionens Frans Timmermans förhandlat fram med samme turkiske premiärminister i fredags. Efter ett halvt dygns förhandlingar fick också Merkel stöd för planerna i EU-toppmötets slutsatser.
+ Turkiet åtar sig att ta tillbaka ALLA flyktingar som tar sig till de grekiska öarna. I fredags talades endast om ”en del flyktingar”.
+ I gengäld åtar sig EU att på laglig väg ta emot lika många syriska flyktingar från Turkiet som det antal som skickas tillbaka från Grekland. Det är ett förslag som förts fram tidigare av främst Angela Merkel, men skulle enligt planerna inte tas upp på det här toppmötet.
+ I gengäld lovar EU att snabba på utbetalningen av de utlovade 3 miljarder euro i flyktingstöd, och dessutom dubbla bidraget till 6 miljarder euro, även om pengarna nu ska räcka ända till och med 2018.
+ I gengäld lovar EU att snabba på visaliberalisering för Turkiet, som nu ska träda i kraft redan i sommar, mot tidigare planerat tidigast i november.
+ I gengäld lovar EU att stödja Erdogan planer på att skapa ”säkra områden” inne i Syrien dit flyktingar kan hänvisas.
+ I gengäld lovar EU att ytterligare höja tempot i Turkiets medlemsprocess genom att inleda förhandlingar på fler områden, öppna fler förhandlingskapitel.
Den här planen ska nu färdigställas för att kunna antas i samband med EU-toppmötet nästa vecka, då det blir ett nytt möte med Turkiet den 18 februari.
Om planen genomförs kommer den att vara ett historiskt steg på flera plan. EU kan rädda Schengen och den inre marknaden som är de bärande delarna av unionen. EU och Turkiet knyts betydligt närmare varandra geopolitiskt – till och med Angela Merkel som i grunden är motståndare till turkiskt EU-medlemskap talade om ett ”strategiskt förhållande”. Turkiet sträcker ut en hjälpande hand till arvfienden Grekland med löftet att ta tillbaka de tusentals flyktingar som varje dag tar sig över Egeiska havet.
Turkiets alltmer auktoritäre president Tayyip Erdogan har insett att han behöver EU som en allierad när han hamnat i konflikt med sina tidigare allierade Ryssland och USA, och hans ambitioner att bli en stor ledare i Mellanöstern har havererat. Men han har utnyttjat EU:s hotande sammanbrott i misslyckandet att hantera flyktingströmmarna och utnyttjat det till bristningsgränsen. Ingripandet mot dagstidningen Zaman bara timmarna efter att EU:s toppförhandlare lämnat Turkiet i fredags tvingade nu EU-ledarna att tala i mycket försiktiga ordalag om demokrati och yttrandefrihet för att inte hota avtalet om flyktingåtertagande.
Flera EU-ledare och människorättsorganisationer varnar också för att planerna att skicka tillbaka samtliga flyktingar utan att ge dem rätt att söka asyl i Grekland strider mot internationella flyktingkonventioner. Särskilt som Turkiet ratificerat Genevekonventionen med förbehåll, och skiljer på européer och icke-européer. Syrier har också laglig rätt till skydd, men inte exempelvis afghaner, eritrianer som flyr från förföljelse. EU-kommissionens Jean-Claude Juncker hävdade ändå att det inte finns någon risk att domstolar kommer att ogiltigförklara återsändandet. Han hänvisade till att Grekland beslutat att Turkiet är ett ”säkert land”.
Uppgörelsen om att EU på laglig väg ska ta emot syriska flyktingar från Turkiet kan stupa på att flera EU-regeringar säger nej. Ungerns Viktor Orban deklarerade redan under toppmötet att han kommer att lägga in sitt veto. Det kan sluta med att några länder frivilligt åtar sig att delta i en sådan mottagningsplan. Det som kallats Coalition of the Willing, men det är högst osäkert om några fler än Tyskland och Nederländerna vill ingå i den koalitionen i dag.
Cypern president Nicos Anastasiades sa under toppmötet nej till Turkiets krav på att få öppna fler förhandlingskapitel. EU har tidigare ställt som villkor att Turkiet bland annat erkänner regeringen i Nicosia. Men några sådana krav finns inte med i Angela Merkels nya uppgörelse. Pressen kommer att vara hård på den cypriotiska regeringen de kommande dagarna.
Men uppgörelsen kan framför allt leda till nya flyktingtragedier. Många av dem som tagit sig över Egeiska havet och blivit strandsatta i Grekland de senaste månaderna är kvinnor och barn, där fadern och söner redan tagit sig till Europa. De riskerar nu att skickas tillbaka till Turkiet och ”hamna längst ner på listan” över de som får möjlighet att på legal väg komma till något EU-land.
Även om EU-uppgörelsen med Turkiet håller och alla flyktingar som tar sig över Egeiska havet skickas tillbaka till Turkiet kommer flyktingar att söka sig andra vägar för att ta sig till Europa, för att komma undan krig och förföljelse men också för att kunna återförenas med sina anförvanter.
Men Turkiets Erdogan kan visa sina väljare att möjligheterna att resa till Europa öppnas redan i sommar och att landet närmar sig.
Angela Merkel kan inför viktiga förbundsdagsval kommande helg visa att det kan skönjas ett slut på flyktingströmmarna, och att hon lyckats hålla samman EU.