EU räddade Boris Johnson ur det hörn han manövrerat sig in i med ett unikt avtal för Nordirland. Nu kan BoJo inte skylla på EU om han inte får stöd för det i parlamentet.
Men även om det nya Brexitavtalet godkänns kommer britterna att drabbas ekonomiskt när UK lämnar EU. Och ju mer av BoJo:s politiska planer som genomförs desto sämre handelsavtal riskerar Storbritannien att få med sin största handelspartner.
Boris Johnson misslyckades med sin attackplan, signerad Dominic Cummings, att genomdriva No Deal Brexit till den 31 oktober. Han tvingades be EU och forna lillebror Irland om hjälp att få ihop ett utträdesavtal.
BoJo lovade att avskaffa ”The Backstop” för Nordirland och krävde att EU skulle nöja sig med några visioner om framtida tekniska lösningar. Resultatet i det nya utträdesavtalet innebär visserligen att ”The Backstop” tas bort, men
- Den ersätts med tullkontroller av handeln mellan Nordirland och övriga UK,
- Den ersätts av att Nordirland i praktiken fortsätter att ingå i EU:s inre marknad, följa EU:s regler och EU:s momsregler.
- Den ersätts av en ”Joint Committe”, en ”Specialised Committe”, och en ”Joint Consultative working group”, där EU och framför allt Irland kommer att granska att brittiska myndigheter följer avtalet och att gränsen på Irland inte blir ett kryphål för smugglare.
EU:s stora eftergift i det nya avtalet är att Nordirlands parlament, Stormont, måste ge klartecken för avtalet i flera omgångar, först fyra år efter att det trätt i kraft, och senare vart fjärde eller åttonde år.
Boris Johnson hade lovat nordirländska DUP, som ingår i Toryregeringens parlamentsunderlag, vetorätt över ett framtida avtal. Enligt gällande röstregler i Stormont krävs godkännande av båda befolkningsgrupperna, unionister och nationalister. Men EU har sett till att den vetorätten upphävs i avtalet. Det räcker med enkel majoritet av alla ledamöter i Stormont för att avtalet ska godkännas (artikel 18).
Den upphävda vetorätten för DUP gör att partiet nu hotar med att rösta emot BoJo:s avtal i brittiska parlamentet på lördag. Det ger ännu mörkare utsikter för att regeringen ska lyckas få stöd av en majoritet.
Men Boris Johnson har inte bara lovat att få bort ”The Backstop”, utan också att få bort de åtaganden som företrädaren Theresa May gjorde om att UK ska ha ett nära samarbete med EU i framtiden för att handeln ska kunna flyta nära nog lika fritt som i dag även efter utträdet.
Boris Johnsons politiska vision är att göra Storbritannien till ett ”Singapore of the West”, som med hjälp av låga bolagsskatter, avregleringar och ”flexibla” arbetsvillkor ska locka till sig internationella investerare, som London School of Economics pekat på.
Tysklands Angela Merkel har också varnat för BoJo:s planer, och när de brittiska förhandlarna krävt att Theresa Mays åtaganden om att UK ska ha ”level playingfield” med EU har EU-förhandlarna klargjort följderna.
I den omskrivna Politiska deklarationen om det framtida samarbetet mellan EU och UK sägs klart ut att det krävs ”rättvis konkurrens” och ”robusta åtaganden”. Hur omfattande ett frihandelsavtal EU är berett att erbjuda avgörs av hur UK lever upp till dessa åtaganden:
”The precise nature of commitments should be commensurate with the scope and depth of the future relationship and the economic connectedness of the Parties.(Artikel 77)”
Financial Times har gjort beräkningar av hur stora försämringarna blir för Storbritanniens ekonomi – BNP-utveckling – av No Deal Brexit, Boris Johnsons och Theresa Mays Brexitförslag. Siffrorna är framtagna utifrån regeringens egna beräkningar.
Vilket frihandelsavtal en BoJo-regering kan få med EU går inte att beräkna, men EU-sidan har tydligt skrivit in i den Politiska deklarationen att det kan bli sämre villkor än den typ av avtal som Theresa Mays regering eftersträvade.
För EU är ett utträdesavtal i stället för en No Deal Brexit viktigt i första hand för Irland, som är till stor del beroende av handeln med UK och för transporterna till övriga EU. Därför har EU:s förhandlare sträckt sig extra långt för att nå ett avtal som gör att gränsen på Irland kan hållas öppen.
Samtidigt har EU bibehållit sina strikta krav på att sammanhållningen av EU:s inre marknad bibehålls och inte riskerar att urholkas av smygvägar in via Nordirland. Därför den unika och oerhört komplicerade lösning som ersätter ”The Backstop”.
För Boris Johnson innebär det nya Brexitavtalet att han nu försatt sig i samma utsatta position som Theresa May. Hennes avtal röstades ner tre gånger, till stor del av Toryledamöter som krävde totalt brott i beroendet av EU. På samma sätt börjar nu brexitörerna som röstade fram BoJo ifrågasätta hans eftergifter till EU.
Boris Johnson kommer att hota med att alternativet till hans Brexitavtal är No Deal Brexit. Men frågan är om det hotet fungerar bättre den här gången än det gjorde för Theresa May.