Efter haveriet på EU-toppmötet – uppgörelse om “Marshallpaket” mot coronakrisen på väg

Angela Merkel och Mark Rutte har fått så mycket stryk på hemmaplan för sin vägran att visa solidaritet med de värst drabbade länderna för coronaepidemin att de nu ser ut att tvingas backa. En uppgörelse om en “Marshallplan” är på väg, enligt eurogruppens ledare, Mario Centeno.

EU-ledarna råskällde på varandra via videolänk i flera timmar på toppmötet den 26 mars, då det var tänkt att de skulle visa för EU-medborgarna och världen att de kan leda Europa genom denna historiska kris. Mötet avbröts utan beslut och ansvaret för att snabbt lösa den djupa konflikten slängdes i knät på euroländernas finansminister och deras ordförande, Portugals finansminister Mario Centeno.

En till synes hopplös uppgift. Men coronakrisen liknar inte eurokrisen, då politiska ledare i rika länder vann populistpoäng på att peka finger mot lata greker och italienare som hade sig själva att skylla.

I Holland har finansminister Wopke Hoekstra tvingats be om ursäkt och erkänt att han inte visat tillräcklig “empati” för de drabbade i Italien och Spanien. Men värre är att regeringschefen Mark Rutte fått hård kritik från andra partiledare i koalitionsregeringen för sitt nej till alla förslag om stödpaket mot coronakrisen.

I Tyskland har Angela Merkel mött motstånd från koalitionsregeringens finansminister Olaf Scholz, som lagt fram förslag om att öppna räddningsfonden ESM, med 410 miljarder euro kvar sedan eurokrisen, för lån utan de sedvanliga villkoren. Även tyska industriledare har manat Merkel att visa solidaritet med hårt drabbade Sydeuropa.

EU-ländernas finansministrar har kallats till möte på tisdag eftersom eurogruppen bara fått två veckor på sig att lösa EU-ledarnas konflikt. Få trodde det var möjligt, men Mario Centeno uppger nu i intervju för fem europeiska tidningar att en uppgörelse är på väg.

Till bl a holländska de Volkskrant och tyska Süddeutsche Zeitung säger Centeno att det handlar om en “Marshallplan” på 500 miljarder euro. (EU:s ministerråd har dessutom publicerat intervjun i engelsk översättning.)

+ ESM-räddningsfonden, som garanteras gemensamt av euroländerna, ska erbjuda 240 miljarder euro i lån. Och till skillnad från under eurokrisen ska det vara lån utan de sedvanliga kraven, som sänkta pensioner eller privatiseringar av statliga företag. Det innebär i så fall att Holland och Tyskland backat flera steg från sin linje på EU-toppmötet.

+ Europeiska investeringsbanken, EIB, ska utöka sin lånekapacitet med 200 miljarder euro. För att det ska vara möjligt måste EU-länderna öka sina lånegarantier till banken.

+ Därtill läggs EU-kommissionens förslag om 100 miljarder euro i arbetslöshetsbekämpning.

-Jag ser ett brett stöd för det här paketet, säger Mario Centeno.

Den här uppgörelsen innebär också att det inte blir något beslut om “coronaobligationer”, som Italien med stöd av ett tiotal andra euroländer krävt. Mario Centeno säger dock i intervjun att det förslaget kommer att tas upp på nytt som ett sätt för Europa att ta sig upp ur krisen.

-Efter krisen kommer alla länder att kämpa med högre offentliga skulder. Vi måste förhindra att några länder får svårt att få tillgång till kapitalmarknaderna. Alla behöver lån med låg ränta och långa löptider.

-Ett sätt att hantera det är att gemensamt ge ut obligationer. Den debatten har startat. Det här är inte slutet på den historien, säger Mario Centeno.