Medan Tyskland vänder sig inåt inför val och utdragna regeringsförhandlingar efter Angela Merkel förbereder sig Frankrikes Emmanuel Macron och Italiens Mario Draghi för en EU-offensiv. De historiska solidaritetsprojekten i kampen mot coronapandemin med gemensam upplåning ska förstärkas. Ökad press på Sverige och andra nejsägareländer väntar.
I Tyskland är det att döma av opinionsmätningarna oklart vilka partier som kommer att ingå i en regering efter förbundsdagsvalet den 26 september, om det går att få ihop en majoritet med två eller om det krävs flera partier. Angela Merkels tilltänkte efterträdare som förbundskansler, Armin Laschet, tappar i mätningarna.
Samtidigt är stödet för Italiens regeringschef Mario Draghi starkt. Och den tidigare chefen för Europeiska Centralbanken vill nu förmå EU-regeringarna att följa den ekonomiska inriktning han manade dem till upprepade gånger som ECB-chef.
Sedan Draghi tog över har samarbetet mellan Italien och Frankrike snabbt fördjupats.
”There has been a real breakthrough. There’s a very close tie that probably has no historical precedent since 1945,” said Marc Lazar, professor of political history and sociology at Sciences Po Paris.
+ Det samarbetsavtal som var på gång 2018 – Quirinale Treaty – innan populistpartierna Femstjärnerörelsen och Lega kom till makten är nu på väg att återupplivas.
+ Italiens president Sergio Mattarella, som löste regeringskrisen genom att bana väg för Draghi, höll ett symboliskt laddat tal på Sorbonneuniversitet i Paris för några veckor sedan. På samma plats som Macron höll sitt om EU:s framtid 2017.
+ Draghi och Macron har samma bakgrund från bank- och finansvärlden, påpekar Politico, och de har snabbt inlett ett nära samarbete.
Both are former investment bankers who see a bolder, faster-acting European Union as an antidote to domestic ills. Both share a pro-EU, market-driven outlook steeped in centrism.
President Mattarella presenterade i praktiken Draghi-Macrons EU-plan i sitt tal på Sorbonne, med fördjupad ekonomisk solidaritet för att få igång en snabbare tillväxt i hela unionen med en samordnad finanspolitik:
”Vi måste klara utmaningen att omvandla krisen till en motor för en mer rättvis utveckling, som innebär en ny stärkt roll för EU.”
Draghis och Macrons regeringar driver på för att lätta på EU:s strikta budgetregler, inför förhandlingarna i höst. Regelverket med max 3 procents budgetunderskott och 60 procents statsskuld har varit åsidosatt under coronoapandemin. De vill också se en fortsatt gemensam upplåning på EU-nivå för att få igång en snabba utveckling av hela EU.
Deras planer får också eldunderstöd från Europeiska Centralbanken. ECB-ledamoten Fabio Panetta manade i ett inlägg i veckan EU-regeringarna att inte återgå till den ekonomiska politik som de förde före krisen utan dra lärdom av misstagen efter tidigare kriser och satsa på stora investeringar för att modernisera ländernas ekonomier.
Panetta hänvisar till beräkningar från ECB som pekar på kraftiga ökningar av investeringsnivån tack vare pengarna från EU:s återhämtningsfond, kallade Next Generation EU:
”Being funded collectively, the Next Generation EU (NGEU) package has created a critical fiscal policy space akin to federal budget support in other economies. ECB research suggests that if the entire NGEU loan envelope were taken up, the program could raise the public investment-to-GDP ratio in the eurozone by almost 40 percent by 2024. The ratio could even double in some countries.”
ECB-ledamoten Panetta vill se en fortsättning av de här gemensamma ekonomiska satsningarna och menar att EU-ländernas är så starkt beroende av varandra att det behövs samordnade satsningar som sker nu genom återhämtningsfonden.
Det nya radarparet Draghi-Macron kommer att driva den här inriktningen under förhandlingarna i efterdyningarna av pandemin. Den franska regeringen är dessutom EU:s ordförandeland under första halvåret 2022, och Macron som då ska försöka vinna ett andra presidentval i maj kommer att försöka visa hur han kan leda EU till stora beslut.
Draghi-Macron kommer säkerligen att erbjuda näste tyskte förbundskansler att ingå i deras allians. Men om det som väntat är Armin Laschet kommer han inte att självklart kunna överta Angela Merkels mantel som den som fäller det avgörande utslaget i EU-toppmötenas förhandlingar. Laschet har själv flera gånger uttalat sitt stöd för Macrons EU-planer. Nu kan han få nöja sig med att vara tredje hjulet i EU:s nya maktgruppering.
För Sverige innebär den nya maktkonstellationen ytterligare press. Stefan Löfven anslöt sig till nejsägaralliansen ”Frugal Four”, med Nederländerna, Danmark och Österrike, i fjolårets försök att stoppa EU:s gemensamma upplåning. De hade vetorätt men backade i slutändan.
Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson har klargjort att Sverige och övriga i ”Frugala fyran” numera tycker att återhämtningsfonden var ”ett helt nödvändigt ställningstagande”.
Nejsägarländerna kan ställas inför nya krav på att omvärdera sin syn på EU-samarbetet inom kort.