Den svenska regeringen jagar andlöst en EU-myndighet i konkurrens med 18 andra länder.
Hittills går det inte så bra.
Brexit innebär att två EU-myndigheter måste hitta ett nytt hem, läkemedelsmyndigheten EMA och bankinspektionen, Eba.
Den svenska regeringen har kastat sig in i kampen med liv och lust för att få Ema.
Först tackade man nej till Danmarks erbjudande att lägga ett gemensamt bud, där Ema kunde ligga bland medicinföretagen och forskningen i Lund.
Sedan satte man upp en grupp av diplomater med enda uppdrag att sälja in Stockholm/Uppsala som bästa placering.
Därefter angrep regeringen EU-kommissionen för att vara taskigt mot Stockholms-budet i sin sammanställning.
Ann Linde säger att EU-kommissionen är partisk, att kommissionen sprider desinformation om att Stockholm inte har självklarheter so m wifi och toaletter.
Så högt är tonläget.
Att EMAs personal rankar Stockholm riktigt långt ner bland städer de vill till, är retligt men så kan det vara, säger Ann Linde som bemöter detta med en kul video.
Här kan de ju få jobba med Karolinska Institutet! (Skandalerna talar vi tyst om ett tag.)
Och så skickar man ut svenska ministrar att lobbya andra EU-länder för deras röst.
Ann Linde själv har haft sju ”bilateraler” och fler väntar, socialminister Strandhäll reser och reser, näringsminister Damberg tar upp saken när han är ute och far, diplomatgruppen reser…
Regeringen lägger ned mycket tid, energi och resurser, bråkar med EU-kommissionen och stöter sig med Danmark.
Är det värt det?
Priset kan bli att Stockholm får en myndighet med 890 anställda – nej, inte jobb för jobben är redan tillsatta.
Skatt betalar EU-anställda till EU.
Men det kan förstås bli fler övernattningar i Stockholm när läkemedelsbolag ska besöka myndigheten.
Tänk om svenska regeringen la ned lika mycket energi på EU-arbete när det gällde någon viktig fråga.