En helikopter räcker inte för att komma in i EU-parlamentet

Jan Emanuel lär vara mångmiljonär. Den penningpåsen får han gräva djupt i för att ha en chans att lyfta in Sara Skyttedal i EU-parlamentet. Han måste till att börja med hyra hundratals helikopterresor eller anställa tusentals valarbetare bara för att få ut Folklistans valsedlar.

Väl på plats i parlamentet kommer Folklistan likt föregångaren Junilistan snabbt upptäcka att det ju är i riksdagen som deras politiska förslag kan diskuteras.

När Junilistan 2004 valdes in i EU-parlamentet fanns det ett starkt EU-motstånd bland väljarna – 40 procent var för och 40 procent var emot. Det var året efter att en stor majoritet av väljarna röstat nej till euron och det fanns fortfarande en stark nejrörelse.

I dag är det bara en av tio väljare som vill att Sverige ska lämna EU, medan drygt sex av tio är för medlemskapet. Ändå är det redan tre partier som lanserar sig inför EU-valet med att de vill minska EU:s makt och eventuellt Swexit, precis som Folklistans galjonsfigurer.

”Aldrig tidigare har nöjdheten med demokratin i EU varit så hög inför ett Europaparlamentsval”, konstaterar SOM-institutet.

EU-valet 2019 blev första valrörelsen där huvudfrågan inte var Ja eller Nej till EU, utan handlade om vad EU ska åstadkomma och vilka beslut som ska fattas på EU-nivå. När Rysslands krig i Ukraina och klimatpolitiken engagerat många svenska väljare fanns alla förutsättningar för ännu en valrörelse om EU-politik.

Men när nu två mediekåta B-kändisar lyckats kapa medieutrymmet ökar risken för att det blir ännu en förlorad valrörelse, som huvudsakligen kommer att handla om frågor som inte går att påverka i EU-parlamentet:

+ Om Sverige ska lämna EU avgörs i riksdagen, och troligen efter en folkomröstning.

+ Om Sverige ska få betala mindre till EU krävs att regeringen kräver en genomgripande förändring av fördelningen av EU-avgiften mellan medlemsländerna. Det krävs ett enhälligt beslut för att det ska bli verklighet.

+ Om asylrätten ska avskaffas, som är Folklistans första politiska krav, krävs ett FN-beslut. Eller att riksdagen beslutar att Sverige ska lämna flyktingkonventionen.

Det vet naturligtvis Sara Skyttedal som sitter i parlamentet sedan 2019 för Kristdemokraterna, utan att ha mycket att visa upp i politiska resultat.

Men samma invändningar hördes 2004 mot att Junilistans paroller om att de skulle ”ta tillbaka makten till Sverige” inte var genomförbara i parlamentet. Ändå fick partiet 14 procent i EU-valet och tre platser i parlamentet.

Därefter blev det mest tystnad. SVT rapporterade efter ett halvår att de tre ”överraskande ofta lade ner sina röster”.

Året därpå fick partiledaren Nils Lundgren försöka förklara för DN varför Junilistan från början gått med i en partigrupp med flera högerextrema partier, med nazistiska rötter. Men nu bytt till en partigrupp där flera partier vill ha ett mer överstatligt EU.

Nils Lundgren medger att partiet inte har något inflytande och att de som kritiserat partiet för att deras förslag hör hemma i riksdagen:

Är det så att riksdagen är ett bättre sätt för er att få inflytande, frågorna i parlamentet vill ni ju ofta inte att EU ska besluta om?

– Jo, visst är det så. Vi fick ju kritik från konservativt håll när vi gick in i EU-parlamentet som gick ut på att de frågor vi vill bestämma beslutas i riksdagen. 

Junilistan försökte också komma in i riksdagen i valet 2006, men fick bara 0,47 procent av rösterna.

Folklistan lär få ännu svårare att få något att säga till om partiet mot förmodan skulle bli invalt i EU-parlamentet. Kraven på politisk samhörighet har skärpts de senaste mandatperioderna i takt med parlamentet fått mer makt.

S-gruppen lär inte släppa in Jan Emanuel i sin partigrupp. Slovakiske premiärministern Robert Ficos S-märkta parti har just blivit utkastat, och svenska S lär säga nej till sällskapet. Den stora högergruppen EPP, där M och KD ingår, lär inte heller släppa in Sara Skyttedal. De kan tvingas söka sig långt högerut för att hitta fränder som förespråkar EU-utträde.

Men innan det är läge att börja inhösta arvodena och kostnadsersättningar till assistenter har Folklistan två höga hinder som måste klaras av – få ut valsedlar och få vara med i valdebatterna:

+ Det handlar om 6 207 vallokaler och 2 375 lokaler för förtidsröstning. Nya partier och småpartier som fick mindre än en procent av rösterna i förra valet måste lägga ut valsedlarna på egen hand.

Det var ett jätteproblem för Junilistan att få fram folk som kunde springa runt till alla valställen. Trots att partiet kom igång betydligt tidigare än Folklistan, redan vintern 2003-04. Det löste sig med hjälp av aktivister som deltagit i nejkampanjen mot euron året innan.

Nu har Jan Emanuel två månader på sig att mobilisera en folkrörelse bakom sin Folklista, eller hyra in ”gigarbetare” för att åka runt med valsedlar.

+ De flesta väljare bestämmer sig för vilket parti de ska rösta på efter att ha lyssnat på valdebatter i radio och tv, läst tidningsartiklar eller kollat på valkompasser.

Jan Emanuel är ”enormt stor på sociala medier” med 158 000 följare på Tiktok. Men de flesta väljare gör sitt val utifrån rapporteringen i traditionella medier, enligt mätningar från valet 2022. Högerextrema Alternativ för Sverige har varit ”enorma på sociala medier men osynliga i mätningarna” i flera val.

Junilistans Nils Lundgren fick ett starkt genomslag i tidningarna för kravet att få vara med i radio- och tv-debatter. Stort uppslaget på löpsedlar över hela landet lördagen före valdagen fick han anklaga SVT för en ”demokratisk skandal” för att han inte fått vara med i fredagskvällens slutdebatt.

Junilistan kunde peka på stigande opinionssiffror i mätningarna, medan SVT och SR pekade på att endast partier som sitter i parlamentet ska vara med.

Folklistan lär mötas av samma hinder. Det är redan drygt 100 partier som ställer upp i EU-valet och andra partier skulle genast kräva en plats i tv-studion om Jan Emanuel bjuds in. Varför ska till exempel Piratpartiet som fick 0,64 procent av rösterna 2019 inte få vara med?

Jan Emanuel har lyckats sätta igång en mediahajp kring sitt ”parti” och har därmed uppnått sitt viktigaste mål – att bli ännu mer känd och omtalad. Men även om Folklistan trots allt skulle lyckas få ett eller flera mandat den 9 juni lär Jan Emanuel inte bli långvarig i Bryssel. Kändisskapet odlas lättast på hemmaplan, medan det krävs mycket arbete och ett konkret politiskt mål för att bli framgångsrik och erkänd i EU-parlamentet.