Det finns något som Putin hatar mer än Nato och som han gör allt för att ryssarna inte ska börja drömma om. Det är Europeiska unionen, där forna sovjetstater och Warszawapaktsländer utvecklats till demokratiska medlemsstater och där medborgarnas välstånd utvecklats långt snabbare än i Putins Ryssland.
När EU:s stormaktsledare Olaf Scholz, Emmanuel Macron och Mario Draghi tillsammans med Rumäniens Klaus Iohannis står sida vid sida med Volodymyr Zelenskyj i Kiev och uttalar sitt stöd för att Ukraina och Moldavien ska få bli medlemmar i EU är det som ett knytnävsslag i ansiktet på Putin. De båda länderna som Putin vill behålla i sin storryska ”intressesfär” även till kostnaden av tiotusentals liv kan nu bli demokratiska förebilder för ryska folket.
Putinregimen har försökt nonchalera EU:s existens och har bara velat förhandla med Tysklands och Frankrikes ledare när Ryssland genomfört sina militära aktioner i Georgien och Ukraina. Samtidigt som Ryssland på olika sätt underblåst motsättningarna mellan olika grupper och länder i Östeuropa och på Västra Balkan för att deras splittring ska minska deras möjligheter att delta i EU-samarbete.
Och EU-ledarna har tassat försiktigt för Putin. De har visserligen protesterat mot Rysslands militära angrepp och infört sanktioner, men ändå agerat som att de ryska intågen var fait accompli. De har upprepande gånger vägrat ge Ukraina, Georgien och Moldavien några besked om de kan få bli EU-medlemmar.
Vid det senaste toppmötet i det så kallade Östeuropeiska partnerskapet i december i fjol var EU-ledarnas vaga/fega formulering att de ”bekräftar ländernas europeiska aspirationer”. Ukraina, Georgien och Moldavien protesterade med ett eget uttalande där de pekade på att EU-fördraget ger rätt för varje demokratiskt europeiskt land att söka medlemskap.
Därför är det ett historiskt steg som ändrar den geopolitiska europeiska kartan när EU:s ledare nu är på väg att godkänna Ukraina och Moldavien som EU-kandidater. Det innebär att EU inte längre böjer sig för Putinregimens gränsdragningar och revirpinkande med kanoner och bombflyg, utan säger att det är medborgarna i varje europeiskt land som ska ha rätt att bestämma sin framtid.
Det är ukrainska folkets motstånd mot den ryska militära invasionen som verkar ha fått EU-ledarna att inse hur kriget även handlar om hela Europas demokratiska framtid.
När Ukraina skickade in en medlemsansökan till Bryssel den 28 februari, fyra dagar efter att den ryska invasionen inletts, följt av liknande brev från Georgien och Moldavien den 3 mars, möttes det av en helt annan reaktion. De tre länderna har fått hjälp att svara på tusentals frågor och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav ett mycket positivt omdöme om Ukrainas och Moldaviens möjligheter att uppfylla EU:s krav för medlemskap när hon presenterade kommissionens rekommendationer på fredagen.
– Ukraina uppfyller redan 70 procent av EU:s regelverk, är en fungerande parlamentarisk demokrati med fria val och en fungerande statsapparat som även fungerat under det här kriget. Ukraina bör välkomnas som EU-kandidat.
Återstående problem handlar om rättsapparaten, korruptionen, oligarkerna och minoriteters rättigheter, enligt kommissionen.
På samma sätt bedöms Moldavien vara på rätt väg att uppfylla EU:s grundläggande krav för medlemskap.
Medan Georgien inte får kandidatstatus främst på grund av den politiska polariseringen och konflikterna om vilken väg landet ska gå. Men också stora brister i kampen mot korruption, organiserade brottsligheten och bristande mediefrihet, enligt utvidgningskommissionären Oliver Varhelyi.
Även om EU-toppmötet nästa vecka enhälligt utnämner Ukraina och Moldavien till EU-kandidater väntar en lång process innan de kan bli medlemmar. Det yngsta medlemslandet Kroatien kom med 2013 efter tio års förhandlingar.
Sedan dess har EU-ledarna tappat intresse för att ta in fler medlemsländer trots att det varit ett framgångsrikt sätt att stärka samarbetet i ett demokratiskt Europa. EU har vänt sig inåt och inte särskilt mycket arbete har lagts ner på att uppfylla löftet från 2003 till länderna på Västra Balkan att de ska få bli medlemmar.
Nu hoppas några av Balkanländerna att de ska kunna hänga på det medlemståg som plötsligt dras igång av EU-ledarnas omvändelse på grund av kriget i Ukraina.
Dagen före EU-ledarnas besök i Kiev gjorde premiärministrarna i Albanien, Montenegro och Nordmakedonien ett gemensamt utspel tillsammans med Ukrainas Volodymyr Zelenskyj. De uttalade sitt stöd för Ukrainas EU-medlemskap men markerade att EU inte får glömma bort sina åtaganden till Västra Balkan.
“Our states – Ukraine, the Republic of Albania, Montenegro and the Republic of Northern Macedonia – must become full members of the EU, and we agree that our countries are not competitors on this European path but only complement and strengthen each other’s capabilities,” Ukraine’s President Volodymyr Zelenskyy said.
Men medan EU inte engagerat sig i Västra Balkan under många år har Ryssland satsat på regionen och skaffat sig inflytande. Ryska agenter försökte genomföra ett kuppförsök i Montenegro 2016. Samtidigt har EU-regeringar med olika argument blockerat olika Balkanländer EU-aspirationer. Nederländernas Mark Rutte sade nej till medlemsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien både 2018 och -19, då med stöd även av Frankrike och Danmark.
Ryska invasionen av Ukraina har lett till nya insikter i EU även om Västra Balkan. Och de senaste veckorna har rader av toppolitiker från EU ägnat sig åt skytteltrafik mellan länderna i regionen. Men politiska motsättningar i länderna och mellan länderna gör att utsikterna till framsteg på EU-toppmötet nästa vecka är små, enligt utvidgningskommissionären Varhelyi.
Bulgarien blockerar Nordmakedoniens möjlighet att få inleda medlemsförhandlingar och den nye premiärministern Kiril Petkovs löfte om att lyfta blockaden utlöste regeringskris och landet riskerar nu sitt fjärde nyval på två år.
“Russia triggered this crisis. Their main goal is to incapacitate the Bulgarian government and its ability to rule,” said Ilian Vassilev, a former Bulgarian ambassador to Russia to FT.
När EU-ledarna nu öppet tar strid mot Putinregimens storryska karta är det ett åtagande som kräver än bara uppmuntrande ord på ett toppmöte. Det kommer också att kräva ökade insatser både militärt och ekonomiskt både i Ukraina och på Västra Balkan för att visa att man är beredd att ta upp striden för Europas demokratiska framtid.