En närgången granskning av svensk EU-politik – inför de svåra val som väntar

När skiljelinjen går mellan vår ekonomiska partner EU och vår militära partner USA – var hamnar Sverige?
Vi kan börja med att närgånget granska hur vi egentligen fört svensk EU-politik hittills.
Vilket görs i boken; ”Med ett tvärsäkert kanske.”

”Nej, EU ska inte ha någon gemensam räddningstjänst,” sa inrikesminister Morgan Johansson i januari 2018.
”Då kommer bara andra länder luta sig tillbaka och strunta i att bygga upp egna räddningstjänster, tänka att; `Det där fixar EU åt oss.”

Ett halvår senare brann de svenska skogarna och bristen på kapacitet i svensk räddningstjänst var uppenbar för alla, liksom vårt behov av hjälp från andra EU-länder.
Idag anser den svenska regeringen att EU bör ha en gemensam räddningstjänst.

Våren och sommaren 2015 var den svenska regeringens motstånd mot en europeisk gränskontrollbyrå lika starkt.
Även det motståndet smälte bort ett halvår senare, när det stod klart att Sverige i högsta grad hade intresse i att gränskontroller även i övriga Europa fungerar.

Boken ”Så förs svensk EU-politik: Med ett tvärsäkert kanske” gör en djupdykning i svensk EU-politik och visar hur de här exemplen är mer regel än undantag.
Sverige säger nej.
Bestämt nej.
Innan vi säger `kanske´ och så småningom ´okej då.`

Det finns en djup misstänksamhet bland svenska politiker mot Europa och europeiskt samarbete.
Den har funnits länge.
Bland alla regeringar.

Riktigt långt bak har en svensk regering rentav uppvaktat den amerikanska regeringen och bett USA sätta stopp för EEC – det som blev EU (hela historien om det i bokens kapitel 3).

Redan här kan man se att det slags EU-politik –  att motsträvigt låta sig släpas med – inte bäddar för ett maximalt svenskt inflytande i EU.

På hemmaplan har statten och politikerna samtidigt undvikit så mycket de kan att anpassa det svenska systemet till den nya verklighet som EU-medlemskapet är.
Det har resulterat i försvagat demokratiskt inflytande för remissinstanser och att väljarna sällan får veta vilka beslut som tas för deras räkning (mer om det i kapitel 8) .

Så långt har det haltat på.
Men nu står vi inför en situation där vi måste räkna med att den svenska positionen i EU framöver försämras.

Fram till nu har vi kunnat huka bakom Storbritannien.
Det går inte längre.
Sverige måste hitta nya partners i EU.

Fram till nu har Sverige också kunnat unna sig en underliggande misstro mot Europa och en klockarkärlek till allt amerikanskt.
Det har kunnat gå därför att EU och USA varit allierade globalt.

Idag går en skarp gräns mellan Europa och USA – vilket gör att Sverige kan tvingas välja.
Ekonomiskt är vi knutna till och beroende av Europa.
Militärt är vi knutna till och beroende av USA.

Sverige behöver fundera på sin plats i världen, rita upp en strategi för hur svenska intressen kan försvaras i denna, nya främmande värld.
Starten kan med fördel ske genom att granska hur svenska regeringar egentligen företräder oss på (vad de själva kallar) vår främsta internationella spelplan, EU.

Om detta handlar boken:
”Så förs en svensk EU-politik: Med ett tvärsäkert kanske.

 

 

About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU