Joe Biden tar det första dramatiska steget att bygga en militärallians mot Kina. Och EU visste inte ens om vad som var på gång.
Frankrike förlorar en ubåtsorder på 50 miljarder euro, och EU:s nya ”Indo-Pacific strategy” framstår som mellanmjölk.
USA:s president lanserade sin allians, kallad AUKUS, med UK:s Boris Johnson och Australiens Scott Morrison på varsin sida på stora bildskärmar. Båda beredda att helhjärtat backa upp Bidens stora projekt att ”samla världens demokratier mot Kina”. Johnson får chansen att framstå som en global maktspelare efter Brexit. Morrison kan peka på att icke-kärnvapennationen Australien ska få tillgång till amerikansk teknologi med atomdrivna ubåtar.
– This is an historic step. The future for each of our nations and indeed the world depends on a free and open Indo-Pacific, deklarerade Joe Biden.
Kina svarade med att anklaga USA för att återupprätta ”kalla kriget” och hota stabiliteten i regionen.
Men de mest högljudda protesterna kom från Frankrike, som förutom förlusten av en storordet på ubåtar blir offentligt utskämt för att inte ha inbjudits till alliansen.
– Det här ensidiga, brutala och oberäkneliga beslutet är samma beteende som Trump ägnade sig åt, sade utrikesminister Jean-Yves Le Drian i fransk tv. Det är ett knivhugg i ryggen.
– Den enda skillnaden är att vi nu informeras via presskonferenser i stället för via tweets.
Inte blev relationerna bättre av att USA:s utrikesminister Antony Blinken ett par dagar efteråt deklarerade att Frankrike är en ”vital partner”.
Franska regeringen reagerade också med att ställa in ett stort firande i Washington av 240-årsminnet av ”Slaget vid Capes”, då franska flottan besegrade den brittiska till stöd för den amerikanska frihetskampen. Ett inplanerat möte mellan Frankrike, Australien och Indien i samband med FN:s generalförsamling ställdes också in.
Joe Bidens nya alliansbygge demonstrerar på ett övertydligt sätt att USA inte litar på Natopartnern och militära stormakten Frankrike.
”A new world is beginning to take shape”, skriver The Atlantic.
Utspelet om den nya militäralliansen kommer kort efter USA:s snabba militära uttåg ur Afghanistan utan samordning med EU-länderna. Det stärker bilden av att Joe Bidens ”America First” inte skiljer sig så mycket från Donald Trumps.
EU:s ledare gjorde vågen när Joe Biden kom till toppmötena i Europa i juni. Den ”transatlantiska alliansen” var säkrad igen efter Trump-åren. Biden var tydlig i sina budskap inför Europaturnén att hans viktigaste mål var att få stöd för en allians mot Kina.
EU-ledarna gick också med på uttalanden från toppmötena i G7 och Nato riktade mot Kina.
Men det var inte tillräckligt för Joe Biden. Angela Merkel och Emmanuel Macron ansåg inte att full konfrontation med Kina är rätt strategi.
Joe Biden visar nu att han kräver total uppslutning bakom hans front mot Kina för att man ska få vara med i hans allians. Något som UK och Australien visat.
Boris Johnson och Toryregeringen har gjort en helomvändning i synen på Kina. UK var tidigare Kinas främsta bundsförvant i Europa. 60 procent av Kinas direktinvesteringar i Europa gick till UK. Förre premiärministern David Cameron talade om en ”golden era” när president Xi kom på statsbesök och Kina skulle bygga flera kärnkraftverk. Cameron blev senare lobbyist för Kina.
För Australien innebär anslutningen till Joe Bidens allians ett ännu större strategiskt steg. Kina är landets särklassigt största handelspartner och Australien fick kraftigt ökade exportmöjligheter med ett frihandelsavtal 2015. När Scott Morrison tillträdde som premiärminister för tre år sedan var hans utrikespolitiska linje att fortsätta samarbetet med både Kina och USA.
“Australia doesn’t have to choose,” he said in one of his first foreign policy speeches.
Men nu har Australien valt sida och satsar utan möjlighet till återvändo på att USA ska vinna i den stora dragkampen som väntar i regionen. Och Australien blir en stor militär aktör med atomdrivna ubåtar.
These submarines are much faster and harder to detect than conventionally powered fleets. They can stay submerged for months, shoot missiles longer distances and also carry more. Having them stationed in Australia is critical to US influence in the region, analysts say.
USA:s lansering av den nya militäralliansen kom bara några timmar innan EU-kommissionen skulle presentera sin modell av ”Indo-Pacific strategy”.
Där talas visserligen om viss ökad militär närvaro av EU i regionen med militärfartyg som patrullerar i den omstridda Sydkinesiska sjön. Men EU:s utrikeschef Josep Borrell sade att EU:s inriktning är ”samarbete inte konfrontation med Kina”. Satsningen handlar främst om ökad handel och ekonomiskt samarbete.
Men Joe Bidens militärallians i regionen, där USA även stärker samarbetet med Japan, Indien, Vietnam och Filippinerna visar hur EU hamnat i bakvattnet för USA. Både Josep Borrell och EU-ordföranden Charles Michel kommenterade beskedet om USA:s nya militärallians med att det visar att EU måste klara sig militärt mer på egen hand.
”We regret not having been informed, not having been part of these talks. We must survive on our own, as others do”, sade Borrell.
USA:s nya militärallians ökar dramatiskt pressen på EU att klargöra sin säkerhetspolitiska roll. Debatten om att EU inte kan förlita sig på ”Uncle Sam” utan måste kunna möta hot och aggression på egen hand kommer att öka.
Förslag om fördjupat militärt samarbete och ökad ekonomisk självständighet kommer att ligga på EU:s förhandlingsbord inom kort. Det är hög tid för svenska politiker att börja diskutera ”försvarsunion”, ”strategisk kompass” och ”strategisk autonomi”