Om det inte var för rädslan att få en höjd EU-avgift, skulle kanske den svenska regeringen gilla EU-kommissionens förslag till ny budget.
Efter alla rykten kom den till slut på bordet, förslaget till EU-budget för åren 2021-2027.
Här finns ett nytänk, upprensning i gammalt skräp (rabatter) och de ”moderna” inslag som svenska regeringar länge velat ha.
Jordbruket får 5 t ex procent mindre medel.
Medlemslandet får dessutom själv välja hur mycket av stöden som ska gå direkt till bonden och hur mycket som ska gå till miljö- och naturvård.
Dessutom får medlemslandet gärna pytsa in extra till sina bönder.
LRF månde bäva – svenska regeringar ger knappast några extra medel till lantbruk.
Och får en svensk regering välja mellan miljö och jordbruk så inte blir det jordbruk.
Lägg till detta att andra EU-länder förmodligen kommer att stödja sina bönder så är det riktigt illa för svenska bönder.
Men regeringen Löfven lär gilla det.
Regionalstöden tar också stryk, minus 5 procent.
Det har nog regeringen Löfven inget att invända mot.
En intressant nyhet är dessutom att stöden ska kopplas till att rättsstaten respekteras.
Det är förstås ett hot som ska hållas över illiberala Ungern och Polen, de absolut största mottagarna av sådana stöd.
Här har EU-kommissionen alltså försökt att åtgärda vad som saknas i EU-fördraget – sätt att komma åt ett land som ger sig på en oberoende press och oberoende domare.
Vi får se om detta överlever budgetstriden men svenskarna kommer att rösta för med glädje.
Forskning får dubbla anslag, totalt 100 miljarder euro över sju år.
Den digitala delen utmärker sig med nio gånger mer än tidigare (12 miljarder euro totalt).
Ungdomspolitik (studentutbyte och volontärer bl a) får dubbla anslag – 32 miljarder euro.
Allt sådant brukar svenska regeringar efterlysa.
Gränsbevakningen, migration och asyl får nära tre gånger så mycket som nu (räcker till 10 000 extra mannar vid gränsen), 33 miljarder euro.
Säkerhet växer med 40 procent (till 4,8 miljarder euro).
Svenska hjärtefrågor (för närvarande) alltihop.
Global politik växer kraftigt – får 123 miljarder euro som går till en blandning av bistånd, fattigdomsbekämpning och säkerhetspolitik.
Räkna med att mycket av detta kommer användas för att ”utrota orsakerna” till ekonomisk invandring.
Även detta kommer den svenska regeringen gilla.
Kort sagt – på utgiftssidan har EU-kommissionen plockat ihop rena drömbudgeten för regeringen Löfven.
På inkomstsidan kommer dock mardrömmen:
Den totala budgeten föreslås öka med nära 100 miljarder euro till 1135 mdr euro.
Sveriges tre rabatter på EU-avgiften (något de fem rikaste länderna har) föreslås fasas ut och försvinna.
De pengar som Sverige drar in på tullar, ska till 90 procent gå in till EU-kassan istället för till 80 procent som idag.
Enligt finansminister Magdalena Andersson ger det här en cirka 40 procent högre EU-avgift för Sverige än idag.
(”Kommer aldrig hända,” säger finansministern och det låter som en bra gissning, Sverige har ju veto.)
Men så kommer dessutom en riktigt jobbig reform:
EU-kommissionen föreslår att få ta in pengar på annat håll och på så vis kunna minska den nationella avgiften för varje land.
Deet skulle kunna handla om så mycket som 12 procent av EU-budgeten som då inte går via nationella statskassor.
De tre intäktskällorna skulle vara:
20 procent av de pengar som kommer in på handel med CO2-kvoter.
3 procent på en gemensam bolagsskattebas.
En plastskatt, på 0,8 euro per ton ej återanvänd plast.
Det har vi inte hört den svenska regeringens åsikter om än men man är som regel emot alla skatteförslag (gemensam bolagsskattebas, absolut emot!).
Vidare är man alltid emot idén att EU med egna intäkter gör sig oberoende av medlemsländerna.
Sverige har förstås sitt veto men det lär ändå bli en knepig förhandling.
EU-kommissionens bästa chans är om den har lyckats att söndra och härska.
Alla EU-regeringar kommer ju, precis som den svenska, att hata vissa delar av budgetförslaget men älska andra.
Bara inte desamma.