En skatt som regeringen inte längtar efter – IT-jättarnas

En majoritet av EU-länderna vill se snabba åtgärder på Macrons idé att beskatta IT-jättar som Google, Facebook och Spotify.
Sverige bromsar.

Med jämna mellanrum flammar ilska upp i något europeiskt land över att storbolag så skickligt manövrerar kryphål att de kan komma undan med att betala väldigt lite i skatt.
I Sverige betalar t ex Facebook bara 1,9 miljoner kronor i skatt, trots att man drar in goda vinster – dels på att sälja nätannonser, dels på att sälja uppgifter till marknadsförare om hur vi uppför oss, handlar och umgås.

Överlag betalar IT-företag inte ens hälften så mycket skatt som andra företag.
Det är möjligt bland annat för att de har en internationell verksamhet utan särskilt mycket fysisk närvaro någonstans.
Internationella skatteregler bygger på att företag ska beskattas där de är ”permanent resident”.

Det är också en fördel att de kan välja att lägga ett huvudkontor i ett lågskatteland och flytta vinsten dit. (säg Irland där Apple 2014 betalade 0,005 procent i skatt på hela sin Europa-vinst).

Men medan andra EU-länder vill göra något åt saken, så vill Sverige avvakta.
Storbritannien har uppfunnit egna regler, Frankrike har lanserat en storoffensiv för att EU ska skapa en europeisk beskattning.

Vid EU-toppmötet i Tallinn anslöt sig 10 länder till kravet om EU-samordnad beskattning.
Det här är ett av de förslag som president Macron lanserade i sitt tal och som snabbt fått uppbackning.

Idén är att skapa en ”utjämningsskatt” baserad på försäljning så att företagen skattar i det land där deras aktiviteter sker.
EU-kommissionen har för sin del tänkt ut två andra alternativ, om detta inte skulle fungera.

Statsminister Stefan Löfven sa vid EU-toppmötet den 29 september att Sverige inte ställer upp på skatteplanerna.
”Det (skatter) är i grunden nationella frågor,” löd hans förklaring.

Sverige brukar alltid vara emot att skattefrågor tas upp i EU-sammanhang.
Utom när EU avtalar om samarbete mellan skattemyndigheter för att jaga skattefuskare, då är Sverige entusiastiskt för.

Den svenska linjen just nu är att EU inte ska agera mot IT-jättarna utan borde vänta på en global lösning.
Denna lösning ska komma från OECD där västvärlden i flera år har förhandlat om att ändra just reglerna om företagens ”permanent residens” så att även IT-företag kan beskattas.

OECD-förhandlingarna har emellertid strandat.
”Det finns just nu inga tecken på att det går att nå en överenskommelse,”  säger OECDs ansvarige för dessa frågor, Pascal Saint-Amans, som säger sig förstå att stora EU-länder vill gå före.

Bakom regeringens attityd mot EU-diskussionerna, ligger möjligen glädjen att ha Facebook och Google etablerade i Sverige.
Regeringen överväger till och med att sänka elskatten för dessa företag.

Kanske ömmar svenska regeringen även för svenskfödda Spotify.
Spotifys grundare Daniel Ek har lobbyat svenska regeringen för att Sverige ska invänta de avsomnade OECD-samtalen istället för att försöka få in skatt på nya vägar.
Enligt finansminister Magdalena Andersson skulle också en skatt där försäljningen äger rum istället för där huvudkontoret finns, som Macron fått med övriga på, vara till nackdel för Sverige eftersom vi är ett exportland.

Möjligen gäller det Spotify men in så fall i framtiden för Spotify har faktiskt ännu aldrig gått med vinst.
Det gäller inte för Facebook Sverige som betalade 1,9 miljoner kronor på en försäljning uppskattad till över 1 miljard kronor 2016.
Inte heller Google Sverige som för sin del betalade 5,5 miljoner på en försäljning om 5,5 miljarder.

Sverige har på sin sida i diskussionen bland annat skatteparadisen Irland och Luxemburg men också Danmark.
Men det räcker inte för att döda förslagen.
EU-länderna har enats om att diskutera vidare i höst och EU-kommissionen har lovat att lägga fram konkreta lagförslag våren 2018.

About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU